Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Tips när du planerar måltider
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Mat och klimat.
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Nya köttrekommendationer – hur påverkar de offentliga kök? Anna-Karin Quetel Nutritionist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Mozhgan( Mona) Zeiae Mehr Programhantering JBKompetens
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Energigivande näringsämnen
Exempel på elevsvar uppgift 1
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Vegetariskt.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Träff 3 Välkommen!.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Tipspromenad.
Presentationens avskrift:

Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor Vad är det vi ska säga om bra matvanor och hur ska vi få till det? Sjuksköterskedagarna 20 november 2014 Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Sofia Trygg Lycke Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor

Kostråd från Livsmedelsverket syftar till hälsosamma matvanor under hela livet generella råd som passar för de allra flesta riktar sig till friska personer, sjukdom kan kräva kostbehandling och individuellt anpassade råd 2011-10-20

Individ och befolkning Bra mat för de allra flesta Vid sjukdomar behövs individuell bedömning Finns marginal – alla behöver inte äta likadant

Från vetenskap till verklighet Vad ska vi äta? Närings- rekommendationer Råd och information Bra färdiga måltider Förenkla livsmedelsval Näringsämnen Kostmönster

Öka, minska, byt ut Från Nordiska Näringsrekommendationer 2012 Men vad är lagom? Från Nordiska Näringsrekommendationer 2012

Matmönster som baseras på Gröna grönsaker, kål, lök och rotfrukter Bönor och ärter Frukt och bär Nötter och fullkorn Fisk och skaldjur Vegetabilisk olja Magra mejerivaror minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och vissa former av cancer Wirfält et al. Food and Nutrition Research 2013, 57;20523

Mat med stor andel vegetabilier, fullkorn och fisk ger mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer fett och kolhydrater av bra kvalitet

Rådet är att äta 500 g frukt och grönsaker per dag 500 g frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar, övervikt och cancer Tre frukter och två rejäla nävar grönsaker blir ca 500g Källa: Livsmedelsverket

Till grönsaker hör till exempel kål, tomater, broccoli, paprika bladgrönsaker, som mangold och spenat baljväxter som ärtor, bönor och linser rotfrukter som morot, rödbetor och kålrotlök lök

Bönor, linser och ärtor bidrar med proteiner, fibrer och mineraler

Nyckelhålet finns för att det ska vara lättare att hitta hälsosam mat Både färska och frysta grönsaker och frukter får märkas med Nyckelhålet

genomsnittligt intag gram/dag Inte ens hälften av männen i Sverige äter frukt och grönsaker varje dag - unga äter minst genomsnittligt intag gram/dag Källa: Livsmedelsverket. Resultat från Riksmaten vuxna 2010-11, en nationell matvaneundersökning

Vad innehåller fisk? Fisk innehåller mycket D-vitamin, jod och selen, ämnen som många får för lite av Den feta fisken innehåller viktiga omega-3-fetter Rådet är att äta fisk och skaldjur 2-3 ggr i veckan

Vilken fisk är bra? Variera sorterna – all sorts fisk får märkas med Nyckelhålet Men begränsa fet fisk som strömming/sill och vildfångad lax från Östersjön/Bottenhavet, Vänern och Vättern (höga halter av miljögifter) ■ Barn: högst 2-3 gånger/år ■ Kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande: högst 2-3 gånger/år ■ Övriga vuxna :högst 1 gång/vecka www.nyttigfisk.se

Endast tre av tio äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan - unga äter minst gram/dag Källa: Livsmedelsverket . Riksmaten vuxna 2010-11

Varför är det bra med fullkorn ? Innehåller fibrer vitaminer, till exempel folat och vitamin E mineraler, till exempel magnesium och kalium Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar , diabetes och övervikt

Rådet är att i första hand välja fullkorn när man äter bröd, flingor, gryn, pasta, ris Två exempel på vad som är lagom för en dag: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur Källa: Livsmedelsverket

Hur kan man hitta bra bröd och musli? Bröd, flingor, gryn, pasta, nudlar, mjöl mm med mycket fullkorn och mindre av salt och socker får märkas med Nyckelhålet Källa: Livsmedelsverket

Nio av tio äter för lite fullkorn - unga äter minst gram/dag Rekommendation: Män: 90 gram Kvinnor: 70 gram Källa: Livsmedelsverket . Riksmaten vuxna 2010-11

Vilket fett är bra? Fleromättade fetter är viktiga för hälsan påverkar bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret kan inte bildas i kroppen utan vi måste få dem från maten. Att byta ut en del av de livsmedel som innehåller mättat fett och istället äta mer av livsmedel som innehåller omättat fett minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar

Var finns fleromättat fett? Fleromättat fett finns i olja och i matfett där det ingår olja Men också i nötter fet fisk avokado

Hur kan man hitta bra fetter? Flytande margarin, olja och bredbara fetter som har hälsosam blandning av fettsyror och mindre mängd salt får märkas med Nyckelhålet

Åtta av tio svenskar äter mer mättat fett än rekommenderat Energi % Källa: Livsmedelsverket : Riksmaten vuxna 2010-11

Mejerivaror bidrar med många viktiga näringsämnen men det är också den livsmedelsgrupp som bidrar med mest mättat fett Magra alternativ innehåller lika mycket näringsämnen och mindre mättat fett

Hur kan man hitta bra mejerivaror? Mjölk, fil, yoghurt och ost med mindre fett och mindre socker får märkas med Nyckelhålet, Fil och yoghurt får inte innehålla sötningsmedel Titta efter Nyckelhålet!

Kött från nöt, gris, lamm och vilt samt charkprodukter Ät inte mer än 500 gram kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött). En del av köttet kan ersättas med mindre mängder chark. Välj Nyckelhålsmärkt Välj med omsorg om miljö och djurhälsa Ersätt kött och chark med bönor, ärter, linser

Andra viktiga råd Mindre godis, glass, bakverk och läsk Mindre salt Mer fysisk aktivitet

Nyckelhålsmärkt - enklare att välja hälsosamt mindre och/eller nyttigare fett mer fibrer/fullkorn mindre socker mindre salt

82 procent tycker det är bra att Nyckelhålet finns Majoriteten förknippar Nyckelhålet med hälsosam mat En stor majoritet tycker att det är bra att Nyckelhålet finns Merparten skulle köpa fler Nyckelhåls-märkta produkter om utbudet ökade Sifo har på Livsmedelsverkets uppdrag undersökt konsumenternas syn på Nyckelhålet – attityd och kunskap om vad Nyckelhålet står för, hur man tänker när man köper mat och i vilken grad man vill välja Nyckelhålet när det gäller olika typer av livsmedel.   Undersökningen är ett underlag för vår satsning på att relansera Nyckelhålet i samband med 25-årsjubileet i höst! Den är också en nollmätning, tanken är utvärdera kommunikationsaktiviteterna med en uppföljande undersökning. Sifo 2014

Hitta till www.livsmedelsverket.se

Särskilda sidor för hälso- och sjukvård

Beställ eller skriv ut

Naturligt förhållande till mat Det behöver inte vara så krångligt att äta bra Även små förändringar är bra för hälsan

Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014 Samtalet om matvanor Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Vi vet att det är mycket som vi inte vet om varandra Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014 Kommunikation 20 % ord 30 % uttal 50 % känslor Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Motivational Interviewing William R Motivational Interviewing William R. Miller & Stephen Rollnick Samtal som handlar om förändring Definition MI är en på samarbete grundande samtalsstil som används för att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. Konfrontativt Försvarar sig Ingen ändring beteende Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014 Bild av Christina Näsholm

Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014 Aktivt lyssnade Bekräfta Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Bekräftelse – mycket mer än beröm Bygger och stärker en positiv självbild Bidrar till ökad självrespekt Gör att personen vågar ”se” skillnaden mellan hur det är och hur man önskar att det var Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Uppgift: Hejda ”att ge alla råd du har och rättningsreflexen”! Övertyga Övertala Korrigera Kan leda till försvar och argumentation mot en förändring För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera - Sören Kirkegaard Att våga ta det lugnt och hjälpa personen att själv hitta sina argument för förändring. Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

När jag hör mig själv prata, är det inte säkert att jag håller med mig Att få prata om sig själv i en accepterande miljö, är motivationsförhöjande När jag hör mig själv prata, är det inte säkert att jag håller med mig Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Ointresserad eller omedveten Uppgift: Så ett frö… Ge neutral information Prata om: Vad är bra nu? Vad är mindre bra nu? Vad kan hända om du .. Hur skulle du helst vilja att det var? Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Intresserad - överväger Uppgift: Förstärka förändringstal Öka diskrepans Prata om: Vinster med förändring Vad som är mindre bra med nuläget. Hur skulle du vilja att det var? Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014 Beslutar Uppgift: Förstärka beslutet Handlingsplan Prata om: Hur ska det gå till? När ska det ske? Vad behövs för att kunna vara med? Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Att ge information på ”MI vis” Be om lov och ge samtalet en rubrik Framkalla: vad vet personen om ämnet? Ge kort (max 1 minut) information på ett tydligt, neutralt och sakligt sätt, anpassat efter personens kunskap Framkalla: Fråga om personens tankar, tolkning och uppfattning av det du sagt Tillför kompletterande information (max 1 minut) osv.. Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Avsluta och utvärdera samtalet Vad var viktigast av det vi pratade om idag? Vad tänker du göra? Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Samtalen om att förändra matvanor blir mer effektiva om vi i vården: Visar och förmedlar empati- aktivt lyssnade Håller koll på vår ”rättningsreflex” Ber om lov före vi ger råd eller information Har kunskap om hälsosamma matvanor Sjuksköterskedagarna 19-20 november 2014

Tack för uppmärksamheten! Åsa och Sofia