Sigtunastiftelsen 17 maj 2006 Miljömålen och Hållbar Utveckling? Sigtunastiftelsen 17 maj 2006 Svante Bodin

Miljömålspropositionen 2005 Den tredje i raden överlämnades till Riksdagen i början av maj 2005. Riksdagen beslutade i december 2005. Grundas på Miljömålsrådets fördjupade utvärdering januari 2004 samt ett stort antal andra utredningar, uppdrag och rapporter Uppföljningen av propen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

Miljökvalitetsmålen 16 nationella miljökvalitetsmål ligger till grund för ett systematiserat och långsiktigt arbete med regional och lokal förankring som är unikt i internationell jämförelse.

»Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta.« Riksdagsbeslut 1999

Ekologisk hållbarhet måste fungera ihop med ekonomisk och social hållbarhet

Hela samhället Miljö och Naturresurser Ekonomi Utmaningen för Hållbar Utveckling Hela samhället Social och kulturell utveckling

Vad menas med ekologisk hållbarhet? Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta tillvara de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna

16 nationella miljökvalitetsmål Delmål för varje miljökvalitetsmål Ansvarsfördelning 16 nationella miljökvalitetsmål Regionala miljömål Lokala miljömål Delmål för varje miljökvalitetsmål Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner

Processen Strategi Åtgärder Miljömål Justering Uppföljning Utvärdering

Historia (och varför miljömå) 167 miljömål och delmål beslöts av riksdagen 1980 – 1994. Deras status var oklar. Ingen var ansvarig. Uppföljningen var dålig eller icke-existerande. Sweden has a long history of working with environmental issues. During 1980 and 1994 a system with environmental objectives evolved but the system lacked a good structure. 167 environmental objectives and targets with unclear status and no one having the primary responsibility for them. The follow up was as a result poor.

De nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 1. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad 2. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. 3. senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå

Biologisk Mångfald - Delmål 1. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. 2. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. 3. Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt.. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.

Tre åtgärdsstrategier Effektivare energianvändning och transporter - för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna och öka andelen förnybar energi Giftfria och resurssnåla kretslopp – för att minska användningen av naturresurser och minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp Hushållning med mark och vatten – för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer och skydda människors hälsa samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur

Styrmedel eller hur når vi målen Lagstiftning, ex. miljöbalken Ekonomiska styrmedel, ex. CO2 –skatten, investeringsstöd (LIP och KLIMP), gröna elcertifikat Andra markandsrelaterade styrmedel, ex. miljöledningssytem, miljökrav vid offentlig upphandling Information och utbildning, ex. skolan , kommunal energirådgivning, klimatkampanjen Forskning – och utveckling, ex. klimatforskning, energiforskning, förändringsforskning

Ekonomiska styrmedel Miljöstyrningen i skattesystemet bör öka och de ekonomiska styrmedlen utvecklas. (BP06: +3,6 mdr kr i grön skatteväxling) • Ekonomiska styrmedel på miljöområdet ses över av en utredning för att öka miljöstyrningen (MIA 2) • Investeringsstöd är även fortsättningsvis är ett viktigt komplement till andra former av ekonomiska styrmedel, ex. KLIMP Regeringen ser över fastighetsbeskattningen så att energieffektiviseringsåtgärder inte leder till ökad beskattning

Strategin för effektivare energianvändning och transporter … för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna och öka andelen förnybar energi

Viktiga åtgärdsområden Effektivisering av användningen, produktionen och överföringen av energi inom industrin, energisektorn, bebyggelsen och transportsektorn Satsning på förnybar energi – visionen är att i framtiden skall all energi komma från förnybar energi Infrastruktur och planering – miljöanpassade transporter, minskat transportbehov, effektivare energianvändning

Fyra av miljömålen – svåra att nå Begränsad klimatpåverkan En giftfri miljö Levande skogar Ingen övergödning (Bara naturlig försurning)

Samarbete inom EU och internationellt avgörande Sverige klarar inte att nå miljömålen på egen hand! EU-samarbetet är avgörande för att lyckas. Det gäller främst Försurningen, Övergödningen och Giftfri miljö men även det 16 målet om biologisk mångfald. EU:s kemikaliestrategi REACH och NEC-direktivet är avgörande. För en Skyddande Ozonskikt, en Giftfri Miljö och Begränsad Klimatpåverkan krävs global samverkan I miljömålspropositionen lägger regeringen fast positioner och initiativ för arbetet med bland annat luftföroreningar, kemikalier och marina frågor inom EU.

Global hållbar utveckling EU och övriga världen kommer inte att göra det som krävs för att Sverige ska bli hållbart förrän man själva har som mål en hållbar utveckling – och gör det som krävs! I OECD länderna är det miljön och naturresursanvändningen som är tydligast ohållbar I Utvecklingländerna är hållbar utveckling lika mycket ett problem om fattigdomsbekämpning - ekonomisk utveckling - som utnyttjandet av naturresurserna. ”Miljön” är främst ett problem i de stora urbana koncentrationerna- utvecklingsländernas megastäder

Långsiktig hållbar utveckling kan endast ske i en internationell och global kontext

Vad skulle bli annorlunda i synen på Hållbar Utveckling och Miljömålen och sätten att uppnå dessa på om man gör om analysen med kunskap om exergin?