Bakteriesporer Vilstrukturer (ungefär som frön) som tål extremare förhållanden än vanliga bakterieceller. Sporerna tål: kokning (vissa) uttorkning kemikalier.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Advertisements

Nitrat/nitrit - hälsoaspekter
Repetition inför NP i biologi
Nedbrytning av plast i Naturen
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Atomer och kemiska reaktioner
REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
En planet föds..
Syror och baser Syror och baser.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Vad är liv?.
VÄXTER Fröväxter.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Utbildning i brandskydd
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Människokroppen.
Tid s
Matematisk statistik och genletning
Ekologi.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Luft-quiz.
Mjölkkvalitet & Ekonomi
Livets former Djur.
Ekosystem Ekosystem.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Mikroorganismer.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Syror och baser.
Ensilering av Vallfoder
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Helmjölk eller pulvermjölk med högre mjölkpris?
Alger och Svampar.
EKOLOGI OCH SAMSPEL.
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Cellen.
Mikrobiologi.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Miljövänliga produkter med Industriell Bioteknik
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Biologi Livets former.
Svenska växter och djur
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Evolutionen.
Kolets kretslopp.
Biologi Livets former.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer
Termiskt klimat Vi påverkar klimatet: vi avger sittande ca 100W
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Sjukdomar och besvär.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Biologi - Livets former.
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
ALLMÄN MIKROBIOLOGI Syftet Öka er kunskap kring mikroorganismerna och deras livsvillkor Målet Elever ska ha kännedom om bakterier, svampar och virus livsvillkor.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Miljö kemi.
Konserveringsmetoder
Processoptimering.
Människokroppen - celler i samarbete
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Bakteriesporer Vilstrukturer (ungefär som frön) som tål extremare förhållanden än vanliga bakterieceller. Sporerna tål: kokning (vissa) uttorkning kemikalier högt och lågt pH UV-ljus Överlever mjölkens pastörisering

Spor-cykeln

Bakteriernas tillväxtkurva

Exempel Start 1 bakterie (N0), som delar sig varje timme (g=1) i 24 timmar Tid Antal bakterier 0 1 1 2 2 4 3 8 4 16 5 32 6 64 7 128 8 256 9 512 10 1024 11 2048 . . 24 17 miljoner

10-log-skalan Log Värde 0 1 1 10 2 100 3 1000 4 10 000 5 100 000 6 1 miljon 7 10 miljoner

Faktorer som påverkar bakterietillväxt Näring Vattentillgång Temperatur Syretillgång/anaerobi pH Bakteriehämmande substanser (t.ex. antibiotika) Andra mikroorganismers aktivitet, t.ex. bakteriociner

Klostridier Finns i jord Vissa arter i tarmen hos djur stor artvariation Vissa arter i tarmen hos djur ex. Cl. perfringens Kan finnas i ensilage Sackarolytiska klostridier ex. Cl. tyrobutyricum Proteolytiska klostridier ex. Cl. sporogenes Kan tillväxa i ost Clostridium tyrobutyricum dominerar helt

Smörsyrajäst ost Mjölksyrabakterier: Laktos mjölksyra (laktat) + lågt pH Klostridier: Mjölksyra smörsyra + koldioxid + vätgas

Metoder på mejeriet att förhindra clostridier Ta bort sporerna före ystning Enkelbaktofug 98% avskiljning (klarar 500/l) Dubbelbaktofugering 99,5% (klarar 2000/l) Mikrofiltrering (bactocatch) 99,9% avskiljning (klarar 10.000/l) Förhindra att sporerna gror i osten Tillsats av salpeter (kalimnitrat) max 15 g/100 kg mjölk

Flertalet ysterier tillverkar ost utan nitrat Holländsk Gouda-ost g nitrat/100 l ystmjölk Hindrar jäsning vid sporhalt/l 5-10 1 100 2,5 250-1.000 5 5-10.000 7,5 15 10-20.000

Samband sporhalt i ystmjölk och lukt- och smakpoäng för ost Med nitrat i ystmjölken

Kontaminationskällor för sporer

Klostridiesporer i foder

Sporer i foder ökar gödselhalten

Överföring av sporer till mjölk Bidrag från luft

Sporer i luft Bidrag från luft vid mjölkning är försumbart vid ensilage-problem

Hur många sporer hamnar i mjölken?

Samband mellan sporer i gödsel och mjölk på en gård

Effekt av stallhygien på sporhalt i mjölk

Samband med sporer i mjölk Sporhalt i ensilage och mjölk r=0,29 Mycket svagt samband och stor variation Sporhalt i gödsel och mjölk R= 0,82 Starkt samband och relativt liten variation

Avtorkningsförsök

Faktorer som påverkar rengöringen Strukturen på avtorkningsmaterialet grövre textur bättre än tunn textil oftast bättre än papper Avtorkningstiden effekten ökar med tid Torra spenar före mjölkning eftertorkning med torrt papper Tvål ej nödvändigt mekanisk effekt räcker

Felsökning Mycket låg sporhalt - aldrig avdrag Mycket hög sporhalt - alltid avdrag Medelhög sporhalt – avdrag ibland och proportionellt mot genomsnittlig sporhalt Vid avdrag: Ta kontakt och bedöm avtorkningsrutiner och ensilagekvalitet Om OK invänta nästa analys OK, förklara systemets svagheter Om ej OK förklara att det finns sporer och felsök Föreslå att göra en gödselanalys Bedöm framkomlighet med avtorkning Om log 4-5 rekommendera bästa möjliga avtorkningsmetod Om hög (log 6 eller mera) rekommendera foderbyte om möjligt Förklara att ensilaget är orsaken och att kraven har skärpts Gå igenom ensileringsrutiner och planera hur göra nästa säsong Var noga med att själv förstå och kunna förklara de olika metodernas svagheter, d.v.s. att det finns felkällor både vad gäller analysnoggrannhet och provtagning

Klostridier/ smörsyrabakterier/ ”vintersporer” Finns i jord och förna Kan finnas i ensilage och gödsel Lever på socker och protein från grödan Bakterierna växer anaerobt, tål inte syre Föredrar värme och hög vattenhalt Hämmas av lågt pH och hög ts-halt Gynnas när andra mikroorganismer växer