Kvalitetsarbete och kronisk sjukdom (Primärvårdens kvalitetsuppföljning och registerutveckling) Gränsö 14 november 2014 Eva Arvidsson Futurum, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Prioriteringscentrum, Linköping

Disposition Kronisk sjukdom Att mäta kvalitet Speciella utmaningar Kvalitetsdata och förbättringsarbete PV-kvalitet Nationellt Primärvårdsregister (NPR)

1. Definition: Kronisk sjukdom Diabetes, Hjärtsvikt, Kärlkramp, Högt blodtryck, Cancer, Stroke, Astma, KOL, Demens, Njursvikt, Artros, HIV, Hepatit, Psoriasis, RA, Fibromyalgi … Långvariga/återkommande sjukdomar Depression, Lumbago, Myalgi, Tendinos, Ledvärk, Huvudvärk, Magkatarr, Ångest … “Hälsoproblem som kräver vård (management) under många år eller decennier” WHO http://www.health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/Content/chronic#def

Kroniska sjukdomar eller patienter med kronisk sjukdom ? Samsjuklighet Barnett K et al, Lancet 2012

Andel med minst 3 kroniska sjukdomar i olika åldrar (PV Jönköping 20130101 - 20140630) Kvalitetsstyrning Evidens Guidelines Standards

79-årig kvinna KOL, diabetes, osteoporos, hypertoni, artros Sammantagna rekommendationerna: 12 olika läkemedel 3 000 kronor/månad interaktioner komplicerad icke-farmakologisk regim (träning, kost, patientutbildningar, remisser, undersökningar…) Boyd et.al. JAMA, 2005

2. Att mäta kvalitet

Går det att mäta kvalitet i primärvård? Verktyg – vad går att mäta? Möte, kommunikation? Data i journalerna – vad går att få ut? Avvikelser som ses i utdata – vad är ”verkliga avvikelser?” Ex 2/27 hade verkligen ingen kontroll av sitt höga blodtryck

3. Speciella utmaningar

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar ”Arbeta som de bästa VC” Diabetes varje patient snabbt uppnå målvärden tydlig strategi för patienter med sämre värden snabbt och effektivt ny kunskap utfall för diabetesindikatorer är ständigt på agendan prioritering av diabetes i flerårigt förbättringsarbete 50 miljon € for 4 years Diabetes Hjärtsvikt Kärlkramp Högt blodtryck Cancer Stroke Astma KOL Demens, Depression Njursvikt Artros HIV Psoriasis … RA Fibromyalgi Depression Lumbago Myalgi Magkatarr Ångest

Procentuell andel allmänläkare av samtliga kliniskt verksamma läkare 2011 Läkartidningen. 2014 Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval Läkarförbundet 2014

Hur ”viktiga” är de kroniskt sjuka? Patienternas och personalens prioriteringar Läkarna: ↑ prioritet: sekundärprevention av kroniska sjd (diabetesuppföljning, KOL som fortfarande röker) ↓ prioritet: akuta banala tillstånd (luftvägsinfektioner, muskelvärk) Patienterna: Lika prioritet på båda Det visade sig att läkarna prioriterade de kroniska sjukdomarna högre än de akuta/mindre problemen medan patienterna prioriterade båda typerna av besvär ungefär lika högt. Arvidsson E et.al. Setting priorities in primary health care – on whose conditions? BMC Fam Pract. 2012;13:114. 12

Vårdvalsuppföljning 2012 Andel (%) som instämmer i ganska eller mycket hög utsträckning i påståendet ”Nuvarande ersättningsprinciper riskerar undanträngning av patientgrupper” HSL 2§ Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (6 § i nya Patientlagen)

Riksrevisionen, nov 2014 ”Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.”

4. Kvalitetsdata och förbättringsarbete

Evidensbaserade kvalitetsindikatorer för primärvård Förbättringsarbete Evidensbaserade kvalitetsindikatorer för primärvård

Evidensbaserade indikatorer Tonsillit Cystit hos kvinnor Astma KOL Hjärtsvikt Bensår Nedre luftvägsinfektioner Förmaksflimmer Urininkontinens Otitis media Kriterier Vad är viktigt för god kvalitet? Indikatorer Hur mäts kvalitet? Standard Vilken nivå bör eftersträvas?

Metod Automatisk datauttag Stickprov Komplettering med manuell granskning Räkna samman och mata in

Andel av astmapatienter som sökt akut senaste 12 mån pga astma Andel astmapatienter som undersökts med spirometri de senaste 24 mån

Metod forts Diskutera tillsammans på VC Varför ser det ut så här? Vad kan bli bättre? Hur ska vi göra? Ny mätning

Nationellt Primärvårdsregister NPR

Nationella primärvårdsregistret, NPR Bakgrund Uppdrag: nationell samordning av kvalitetsarbete i primärvård Finansierat genom Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister sedan 2012

Nationella primärvårdsregistret, NPR Utgångspunkt Automatiska datauttag från befintliga databaser Användbar återkoppling av egna patienter med landsting/region/nation som jämförelse Förankring bland PVs professionella grupperingar Utdata behövs för Kvalitetsarbete på VC Uppföljning av vårdvalsenheter/regelbok Leverans till andra register

Styrgrupp Nationell databas (SFAM) Malin André (ordförande), allmänläkare docent Uppsala, SFAMs forskningsråd Jörgen Månsson allmänläkare, professor Sahlgrenska, Carlanderska VGR (Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland) Claes Hegen allmänläkare, VGR, SFAMs kvalitetsråd Fredrik Bååthe doktorand, senior projektledare VGR, RC pvkvalitet.se Eva Arvidsson allmänläkare, forskningsledare, Futurum, Jönköping, SFAMs kvalitetsråd Andy Maun allmänläkare, doktorand, SFAMs kvalitetsråd Distriktsköterskeföreningen Leena Granström, sekr distriktssköterskeföreningen, Norrbotten Nya medlemmar fom 2014 Magnus Kåregård, allmänläkare, medicinsk rådgivare Skåne Jan Hasselström, allmänläkare, PhD, Cefam Stockholm

NPR nuläge Pilot i VGR, Stockholm och Skåne klar Indikatorer klara Registercentrum VGR: Teknisk lösning, juridik mm Planerad ”möjlig drift” 2016

Indikatorer: Patienterna ≠ diagnoser Samma patient – olika sjukdomar över tid Samma patient – flera hälsoproblem samtidigt Många äldre 29% av pat.besöken på VC i Jönköping ≥ 75 år Samarbete: ”shared care”, med sjukhusens öppen- och slutenvård, med kommuner

Indikatorer: Innehåll Kvalitet Relationell kvalitet Bemötande/ förtroende Kontinuitet/ Tillgänglighet Effektivitet i behandlingen Följsamhet till riktlinjer Bio-medicinsk kvalitet Kvalitet

Indikatorer: metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer SoS Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Försäkringsmedicinskt beslutsstöd MIRA-projektet Andra kvalitetsregister Egna Litteratursökningar, diskussion med kollegor Vetenskaplig granskning

Indikatorer och bakgrundsdata Övergripande indikatorer med speciellt interesse inom primärvården Diagnosspecifika indikatorer Patientrapporterade indikatorer Samsjuklighet Kontinuitet Läkemedel Levnadsvanor Influensa-vaccinering Hjärtkärlsjukdom +diabetes Muskuloskelettala sjukdomar Psykisk ohälsa Infektioner, bensår, astma/KOL PREM PROM 3-10 indikatorer/ område ger en bild av kvalitén som utgångspunkt för förbättringsarbete 30

I Jönköping