Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL www.droginfo.com

Huvudgrupper av missbruksdroger Acetyl-kolin Nikotin Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol, GHB Sedativa-hypnotika Lösningsmedel Entaktogener Hallucinogener Dopamin- förstärkning Endorfiner Anandamid GABA- förstärkning Serotonin-utflöde Serotonin-påverkan

Beroendebegreppet Psykiskt beroende Fysiskt beroende Drift att återuppleva belöningsupplevelse Fysiskt beroende Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan Toleransutveckling (dosökning) Abstinensreaktioner Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec)

Missbrukskarriären Experimentfasen Anpassningsfasen Tvångsmässigt missbruk Utbrytningsförsöksfasen Behandlingsfasen Frigörelsefasen

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande.

Cannabis rusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

samt torrhet i ögon, mun och svalg. Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information. 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

1. MDMA populär nybörjardrog: “Artificiellt paradis på jorden” Ecstasy 1. MDMA populär nybörjardrog: “Artificiellt paradis på jorden” Enkelt intag i tablettform man behöver varken röka eller injicera Kraftig positiv upplevelse man blir euforisk, snäll och förälskad, ej aggressiv och psykotisk Anses allmänt vara ofarlig dödsfall extremt sällsynta, hjärnskador avfärdas som ”skräckpropaganda” Lättillgänglig bland ungdomar i hela västvärlden

Ecstasy Terapeutisk@ dos är 20 mg. På den illegala marknaden innehåller tabletterna mellan 75-160 mg Normal brukar dos är 120 mg. Säljs i tablettform med symbol (T ex dollartecken, leende gubbe osv.). Tablettens utseende har inget med effekten att göra, enbart suggestiv. Uppvärmning inför ruset. Ruseffekten uppkommer efter ca 30 min, och är som starkast efter 1 1/2 timme. Totalt varar ruset i ca 3 timmar

YNegativa symptom är: T illamående, T törst, T muskelspänning, T käkkramp, T darrningar, T svettningar och T illusioner (vanföreställningar) förstärkta av ljus och ljud i lokalen. Panikattacker Fobier

Psykiska effekter av Ecstasy. Artificiellt Paradis Innerlig värme. Ömhetsfull. Emotionell frihet. Känsla av brödraskap ". Öppenhet. Förtroendefull. Ökad kommunikation och möjligheter. Ångest försvinner i närvaro av anti-neuroticum. Stickningar i kroppen. MDMA som snö blir solen".

Fysiska effekter av Ecstasy Stora pupiller. Torr i mun och svalg. Högt blodtryck. Hög puls. Aptitlöshet. Minskat/inget sömnbehov. Styv känsla i käkarna. Motoriska koordinationsmissar, svängd. Kallsvettningar- som är/ger en skön känsla. Illamående kan förekomma, som kan leda till kräkningar.

Serotoninskada förorsakar dålig självkontroll instabilt temperament ångest o fobier tvångsmässigt beteende panikattacker bulimi

Amfetamin och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

Psykiska effekter av amfetamin Eufori, att gå på moln. Förhöjd prestationsförmåga. Kraftigt förhöjd sensualitet. Ökad sexualitet. Ökat självförtroende. Ökad vakenhet. Aptitlöshet. Upplevelse av skärpt sinnesförmåga Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet Avtrubbning av omdömet Minskade hämningar

Fysiska effekter av amfetamin Avmagring. Stora pupiller. Förhöjt blodtryck. Muskelspänningar. Motorisk oro. Ökad hjärtverksamhet.

Kokain Psykiska effekter av kokain Förhöjt stämningsläge. Vällust. Sexuell stimulering (auto-orgasm). Ökad vakenhet. Ökat självförtroende. Ökad tankeskärpa. Starka eftereffekter i form av ångest och depression. Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss- tänksamhet, depression, ibland psykos.

Fysiska effekter av kokain Vidgade pupiller. Förhöjd puls. Förhöjt blodtryck. Stör regleringen av törst, hunger, kroppstemperatur, sömnrytm och sexualliv. Skador: Irriterade slemhinnor, svår huvudvärk, plötsliga svimningar och epileptiska anfall, oregelbunden hjärtverksamhet.Ger fosterskador.

Heroin Psykiska effekter av heroin Dåsighet. Känsla av att sväva på ett moln. Starka lustkänslor (erotisk). Flykt undan problem och tristess. Stillar ångest och obehagliga känslor. Känsla av intellektuell överlägsenhet. Känsla av välbefinnande. Psykiska skador: Splittring av personligheten. Vilsenhet i tillvaron. Svårigheter att hantera fysisk och känslomässig smärta.

Heroin Fysiska effekter av heroin Smärtstillande Initialt illamående och koncentrationsproblem. Fysiska skador: Rätt doserat ger heroin få skador. Risk för överdos och nedsatt andningsförmåga. Felaktig injiceringsteknik ger infektioner. Obehandlade kroppsymptom, såsom tandvärk osv. Förstoppning. Ofrivilliga avtändningar utan medicin (cold turkeys) sliter hårt på kroppen.

Läkemedelsmissbruk Beroendeskapande analgetika (1999) Narkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur, Ketogan, Metadon, olika morfinpreparat såsom Petidin, Spasmofen,, Temgesic Med Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, Treo Comp Med dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen, Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard, Paraflex comp Cocillana-Etyfin

FLUNITRAZEPAM (Rohypnol) tabletter 1mg Varningar och försikthet: betr beroendet: risken mer uttalad bla hos vid tidigare alkoholism, drogmissbruk etc. Interaktioner: flunitrazepam potentierar den sedativa effekten av alkohol. Kan potentiera morfinanalgetikas andningsdepressiva effekt!!!!!!!!!! Överdosering: barn och åldringar speciellt känsliga. Ex: 13 mg + alkohol till vuxen gav allvarliga intoxikation. 20 mg till vuxen allvarliga intoxikationer. CNS-depression redan vid låga doser!

ALKOHOL OCH ROHYPNOL GER EN EUFORISERANDE KICKEFFEKT. ALKOHOL KAN FÖRSTÄRKA BENSODIAZEPINERNAS ANDNINGSHÄMMANDE EFFEKT, ÖKAR RISKEN FÖR ASPIRATION ELLER DÖD GENOM DRUNKNING,FÖRFRYSNING ETC

Kognitiv försämring Redan korttidsmedicinering (8 dagar) med konventionell dos BZP ger upphov till effekter på en rad psykologiska funktioner, exempelvis Logiskt tänkande Korttidsminne, Uthållighet Förmågan att upprätthålla uppmärksamhet Inlärningsförmåga Att anpassa sig Att klara konflikter

ABSTINENSSYMTOM SOM KAN FÖREKOMMA VID BENSODIAZEPINBEROENDE. ostadighet balanspåverkan, yrsel koordinationssvårigheter (ataxi, sluddrigt tal) darrningar, skakningar svettningar, temperaturväxlingar illamående aptitlöshet, viktnedgång diareé, förstoppning inkontinens, törst, stora urinmängder hjärtklappning muskelkramp, smärta, ryckningar svaghetskänsla Ep krampanfall (vid snabbt utsättande från högre doser) parestesier (domningar, stickningar) influensliknande perioder, värk huvudvärk

Behandling Nedtrappning Information och motivationshöjande samtal Successivt trappa ut medicinen Eftervård en längre tid Nedtrappning Lättast i början innan abstinensen har kommit igång. Håll en jämn nedtrappning. Ta bort ca 10% av den aktuella dosen Pat. bestämmer vid vilket tablettintag nedtrappningen ska göras. Nedtrappning av BZP görs inte oftare än en gång per vecka (öppenvård) En nedtrappad dos höjs inte. Den sista tabletten.