Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC) Faruk Djodjic, SLU

Figur 1. Sverigekarta med a) alla tillgängliga punkter (5209), b) punkter med utförda texturanalyser (3580) samt c) punkter med utförda texturanalyser och existerande exakta koordinater (359).

Semivariansen Avstånd

Gruppera jordarter genom statistisk analys Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

Gruppera jordarter genom statistisk analys

Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt

Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper Morän, sandig (grov) S S Glacial lera (fin) C

Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

Slutsatser och viktiga frågor Jordart viktig(aste?) faktor för läckagekoefficienter Det går att förbättra dagens jordartskartor (om statistiken håller) Effekter större lokalt än regionalt/nationellt Upplösning? Deadline – slutet av 2013?!?

Källa: Hengl, T. 2003. Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

Källa: Hengl, T. 2003. Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

Modellering av erosion Faruk Djodjic, SLU

USLE/RUSLE/MUSLE… A = R x C x K x LS x P R – klimatpåverkan C – gröda/marktäcke K – jordens erodibilitet LS – lutning och längd på lutningen P - jordbearbetning Överskattar erosion Tar inte hänsyn till deposition Avsaknad av svenska parametervärden Tar inte hänsyn till lutningens form …

d b c a e

d b c a e a e c d

USPED ED(r) = div qs(r) = Kt { [grad h(r)] . s(r) sin b(r) - h(r) [kp(r) + kt(r)] } Div – divergens (tendens att verka som källa eller sänka) qs(r) - sedimentflöde Kt - transportkoefficient ~ C & K h(r) – vattendjup ~ flödesackumulering s(r) – lutning Kp – profilkurvatur Kt – tangential kurvatur PCRASTER – GIS programspråk + - ← → ↑

A = R x C x K x LS x P R – klimatpåverkan – avrinning (uppmätt eller modellerad) C – gröda/marktäcke - markanvändningskarta K – jordens erodibilitet – SGU lokala jordartskarta LS – lutning och längd på lutningen – USPED baserad på 2m grid P – jordbearbetning – konstant = 1

INPUT OUTPUT DEM Erosion/Deposition Sedimentflöde C K

Istället för slutsatser: Varför tror jag att detta tillvägagångssätt är lovande En bild säger mer än tusen siffror? Bättre jordartskartor är på gång Kunskap om jordarnas erosionsbenägenhet ökar I de flesta fall rinner vatten neråt…  Behov av utveckling Kvantifieringen? Skala och upplösning (rumslig och tidsmässig)? Riskkarta eller ”just-nu”-karta? Ta hänsyn till gröda Koppling jordart - erodibilitet