Medieforskning Samhällsvetenskap Positivistisk inriktning Tolkningsbaserad inriktning Marxism Humaniora Semiotik Psykoanalys Litteraturvetenskap

Allsmäktiga medier (ca 1900-1940) Massamhälle - stora effekter Lasswell (1927) – injektionsnålshypotesen Medier överför budskap - som avkodas och ger effekt

Direkta effekter?

Tolkande metoder tidigt Park (1922) Blumer - Chicagoskolan Vardagskulturer, kvalitativa metoder

Ifrågasättande av mediernas makt (ca 1940-1960) Ökad tro på individens förmåga att välja Inte vad medierna gör med sin publik utan vad publiken gör med medierna Samma budskap har olika effekt på olika individer Mediemottagarna = konsumenter (och medborgare)

Uses and gratifications, Lazarfeld (1944) Tvåstegshypotesen - mediernas effekt mer indirekt

Mäktiga massmedier åter i fokus (ca 1960-1980) Långsiktiga förändringar ideologiskt och kulturellt Frankfurtskolan, Adorno och Horkheimer - den kritiska teorin (-44) Habermas

Marxismen - Ekonomin viktig faktor för mediernas utveckling - Ideologi - Mediernas betydelse utanför den enskilde individen - Ekonomin viktig faktor för mediernas utveckling - Ideologi

Kultivationsteorin – Gerbner (1969)

Dagordningsteorin McCombs 1972 Valet 1991 EG Ekonomi 2 månader före valet 36% 2% Veckan före valet 5% 25%

Mediernas makt en komplex förhandlingsfråga (ca 1980 - ) Större utbyte mellan de som vill förklara de stora strukturerna och de som ägnar sig åt människors tolkande Cultural studies Stuart Hall Empirisk medieforskning Medieetnografi Produktionsstudier Politisk-ekonomisk teori och feminism Textanalys/Berättelseanalys/Diskursanalys/Samtalsanalys

Tidig masskommunikationsforskning Funktionalistiskt angreppssätt Kommunikationen som en överföringsprocess ”Det goda samhället” Politik och fakta Kvantitativa metoder

Senare medieforskning Tolkande angreppssätt Kommunikation som meningsskapande Komplexa kommunikationsteorier Vad är gott samhälle? Känslor, populärkultur och underhållning Kvalitativa metoder

Medier och påverkan Världarnas krig i radio 1938

Medieeffekter Vilken typ av effekter avses? Beteenden, åsikter, uppfattningar Hur kan effekter relateras till tiden? På vilken nivå i samhället uppstår effekterna? Är effekten planerad/medveten eller inte?

Mustasch 18.00 19.30

Behov och kognition Kognitiva behov Känslomässiga behov Personliga behov Sociala behov Flyktbehov

Informationsmiljö: - Format - Innehåll - Miljö - Psykologiskt tillstånd

Selektionsprocesser: Selektiv exponering Selektiv perception/uppmärksamhet Selektiv hågkomst Primäranvändning Sekundäranvändning Tertiäranvändning

Kognitiva scheman Personschema Rollschema Händelseschema Jagschema

Opinioner Verkligheten 2. Betraktarens bild av verkligheten 3. Betraktarens reaktioner på – och handlingar utifrån - bilden av verkligheten.

Opinionseffekter Strategisk påverkan Ansluta till den vinnande sidan Majoritetseffekten Tankeväckareffekten Tystnadsspiralen. Noelle-Neumann Tredjepersonseffekt.

Opinionsundersökningar Den allmänna informationsmiljön Politisk medvetenhet Svarens kvalitet Tillgängligt i huvudet just då Tillgänglighet påverkas bl.a. av media Frågeformuleringar Mediers presentation

Dagordning och kultivation Mediedagordning   Mediernas trovärdighet Medietypen Politisk intensitet Medborgarnas kognitiva förmågor och politiska kunskaper Graden av närhet till diskuterade frågor Kultivationsteorin De som kollar mycket på tv har en ”tv-bild” av verkligheten

Medievåld och påverkan Svårt dra slutsatser bara ifrån innehållet Medier i relation till psykologiska och sociala förhållanden Typ av våld Hur mycket använder Med vem Ålder på barn osv. Personlighet

Andra typer av påverkan Reklam/marknadsföring: Engagemang Information – Impuls – Dissonans Förpliktelser Reciprocitetsregeln Tilltro till auktoriteter. Milgram. Kontrastprincipen Teorin om sociala bevis