Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen Använd och anpassa innehållet i presentationen utifrån målgrupp och avsatt tid. Information om partnersamverkan hämtas från andra presentationer. Fördjupningar och exempel om försäkringen finns i Vägledningen. Ändringar 2011-01-01 Anpassningar av begrepp och laghänvisningar till socialförsäkringsbalken

Regler i sjukförsäkringen Tidsbegränsning av sjukpenning Rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmåga Kriterier för rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning Tidsbegränsad sjukersättning Arbetslivsintroduktion Särskilda regler för arbete och studier för personer med sjukersättning tills vidare Regler i sjukförsäkringen Bilden visar en sammanfattning av de viktigaste reglerna i sjukförsäkringen, förklaringar finns i materialet längre fram. Reglerna har förändrats eller tillkommit sedan den 1 juli 2008, 1 januari 2009 och 15 januari 2010.

Stöd i bedömningen Medicinska underlag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Övergripande principer Specifika rekommendationerna Utlåtande från arbetsgivare Begärs via den sjukskrivna/anställda Liknande uppgifter som i ”rehabiliteringsutredningen” Begärs enbart om uppgifterna behövs Medicinska underlag Det medicinska underlaget används för att bedöma rätten till sjukpenning. På underlaget ska läkaren beskriva hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och ange hur länge man behöver vara sjukskriven. Innehåller inte underlaget tillräckligt med information begär Försäkringskassan att läkaren kompletterar det. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Består av två delar: Övergripande principer Specifika rekommendationer. Rekommendationerna ska uppfattas som råd. Beslutsstödet inrättades hösten 2007 av Socialstyrelsen som även ansvarar för förvaltning och utveckling. Syftet med beslutsstödet är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och färre skadliga sjukskrivningar. Beslutsstödet anger de grundläggande förhållningssätt och arbetssätt som ska prägla alla sjukskrivningar. De specifika rekommendationerna ska användas som ett stöd vid sjukskrivningsbedömningar, det vill säga vara utgångspunkt och referens vid bedömningar av arbetsförmåga. Utlåtande från arbetsgivare Försäkringskassan kan begära in ett utlåtande från arbetsgivaren via den anställda som ansvarar för att det lämnas in. I utlåtandet ska det framgå vilka möjligheter det finns att ta tillvara arbetstagarens arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet. (liknande uppgifter som i ”rehabiliteringsutredningen”). Uppgifterna begärs enbart om de behövs. Uppgifter från den försäkrade Försäkringskassan får även in uppgifter från kunden, både i ansökan om ersättning men även i samband med Sassam/avstämningsmöten mm. Dessa uppgifter är också ett stöd i bedömningen av arbetsförmågan.

Tidsbegränsning av sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning på normalnivå kan betalas ut i högst 364 dagar under en period på 450 dagar. Denna period kallas ramtid. Ersättningsnivån under ramtiden är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid beräkning av antalet sjukpenningdagar räknas sjukpenning, förebyggande sjukpenning, sjuklön (13 dagar i de fall det övergår till en sjukperiod), dagar med arbetsresor och rehabiliteringspenning, samtliga på både hel- och deltid. Någon hänsyn tas inte till om det rör sig om samma diagnos. Ramtiden är de 450 närmaste dagarna före varje ny dag som ska bedömas och betalas ut. Det innebär att den som har fått sjukpenning i 364 dagar under ramtiden kan få sjukpenning igen motsvarande 80 procent av SGI:n när han eller hon har haft ett uppehåll om minst 87 dagar utan sjukpenning eller motsvarande inom ramtiden. Sjukpenning

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Allvarlig sjukdom Obegränsad tid Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Den som har en allvarlig sjukdom kan efter 364 dagar med sjukpenning beviljas fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Det innebär att ersättningen fortsätter att vara cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut. Exempel på allvarlig sjukdom är tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller väntan på transplantation av vitalt organ. Regeln har kommit till eftersom det inte är rimligt att tidsbegränsa ersättningen för en person som lider av en allvarlig sjukdom och då en tidsgräns sannolikt saknar betydelse för snabb återgång i arbete. Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Sjukpenning

Sjukpenning på fortsättningsnivå Max 550 dagar Begränsning av antalet dagar gäller inte vid arbetsskada Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Sjukpenning på fortsättningsnivå Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt efter 364 dagar kan man ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå. Sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut i längst 550 dagar. Ersättningsnivån är cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpenning på fortsättningsnivå kan även betalas ut som förebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och dagar med arbetsresor. Sjukpenning

Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Obegränsad tid. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Den som har förbrukat alla dagar med sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå kan normalt inte få sjukpenning. I vissa undantagsfall kan sjukpenning betalas ut för längre tid. Nedsatt arbetsförmåga på grund av godkänd arbetsskada Vård på sjukhus – När en kund vårdas intagen på sjukhus Omfattande vård utanför sjukhus - Innebär omfattande vård t ex i hemmet. Omfattande vård innebär att vården ges under så stor del av dagen att kunden överhuvudtaget inte kan delta i arbetslivsintroduktionen utan måste vistas där vården ges. Vårdtiden bör omfatta mer än en vecka. Förlust av verklighetsuppfattning/orienteringsförmåga - Gäller de som till följd av t.ex. psykossjukdom eller vissa hjärnskador får en avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig och tillgodogöra sig information. Inte tillfälliga tillstånd som t.ex. kan uppstå vid missbruk av narkotika. Risk för allvarlig försämring - Gäller om återgång i arbete eller deltagande i arbetslivsintroduktion eller annat arbetsmarknadspolitiskt program skulle vara förenat med risk för allvarlig försämring av sjukdomen. (Det pågår fortfarande diskussioner vad gäller förlängd sjukpenning i vissa fall och hur vi ska se på liknande diagnoser. I dagsläget vill vi undvika att nämna diagnoser. Viktigt också att tydliggöra att det rör sig om återgång i arbete eller program.) Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå gäller det fåtal som riskerar att stå utan ersättning för en längre tid. Gäller inte vid lindriga sjukdomar som t ex förkylning, feber och maginfluensa. Även den som haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning och befinner sig i en av dessa situationer kan ansöka om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå. Sjukpenning

Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. För att kunna få dagar med sjukpenning måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Arbetsförmågans nedsättning bedöms utifrån rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan Syftet med rehabiliteringskedjan med fasta hållpunkter är att sjukskrivningsprocessen ska vara aktiv. Under de första 90 dagarna som man är sjukskriven har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete hos sin arbetsgivare eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Man bedöms enbart mot arbeten som man erbjuds. Efter 180 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att personen med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att pröva den personens arbetsförmåga mot den vanliga arbetsmarknaden Då bedöms arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Efter 365 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att det kan anses oskäligt att pröva personens arbetsförmåga mot den vanliga arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 365. Undantag kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdas arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar.

Sjukskrivningsperioder läggs samman Fastställa var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Längd på sjukperiod Längd på arbetsperiod Fastställa dag i rehabiliteringskedjan Sjukskrivningsperioder läggs samman Vid sjukanmälan befinner man sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men om man mellan två sjukperioder har arbetat en kortare period än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop. Det betyder att arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren eller mot den vanliga arbetsmarknaden redan från den första sjukdagen. Ny sjukanmälan

Rehabilitering Begränsning enligt tidsgränser i rehabiliteringskedjan Tidsgränser – 3 månader och 1 år Begränsning på grund av tidsgränser i antal dagar Rehabilitering De tidsgränser som gäller i rehabiliteringskedjan gäller även för bedömning av vilka rehabiliteringsinsatser ska genomföras. Det innebär att rehabiliteringsinsatser alltid måste planeras utifrån vad som är möjligt inom respektive steg i rehabiliteringskedjan. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan till exempel vara arbetsträning och utbildning. Rehabilitering som syftar till återgång i det tidigare arbetet hos den egna arbetsgivaren begränsas till tre månader. Rehabiliteringsinsatser som syftar till att möjliggöra arbete i andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren eller på den vanliga arbetsmarknaden bör inte ta mer än ett år. Om det rör sig om en arbetsskada kan rehabiliteringsåtgärderna vara mer än ett år. Rehabiliteringsersättningen begränsas även av tidsbegränsningen av sjukpenningen (364 + 550 dagar), men så länge man kan få dagar med sjukpenning enligt 27 kap. 21-24a §§ socialförsäkringsbalken kan man få rehabiliteringsersättning, till exempel fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av arbetsskada kan betalas ut som rehabiliteringsersättning.

Kriterier för att få sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Särskilda skäl ska inte beaktas Arbetsförmågan nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden Kriterier för att få sjukersättning (Gäller för personer 30-64 år) För att få sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det rör sig i regel om kroniska sjukdomar och irreversibla skador. Med stadigvarande menas för all överskådlig framtid. Ytterligare medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering ska inte kunna leda till att kunden återfår någon arbetsförmåga. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning beaktas inte särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet. Bedömningen av arbetsförmågan ska göras i förhållande till förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med en funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag eller Samhall.

Kriterier för att få aktivitetsersättning Nedsatt arbetsförmåga under minst ett år Möjliga rehabiliteringsmöjligheter har genomförts Arbetsförmågan nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden Kriterier för att få aktivitetsersättning (Gäller för personer 19-29 år) För att få aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt med en fjärdedel under minst ett år i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med en funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag eller vid Samhall. Aktivitetsersättning kan beviljas vid behov av rehabilitering under minst ett år. Den som redan har aktivitetsersättning, men som inte uppfyller nuvarande regler, kan omfattas av övergångsbestämmelser. Den som har aktivitetsersättning som upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år kan omfattas av övergångsbestämmelser och i så fall beviljas tidsbegränsad sjukersättning i sammanlagt högst 18 månader.

Tidsbegränsad sjukersättning Tidsbegränsad sjukersättning har upphört Övergångsbestämmelser för dem som hade beslut om ersättningen innan 1 juli 2008 Sammanlagt kan högst ytterligare högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012 Tidsbegränsad sjukersättning har upphört (Gäller för personer 30-64 år) Tidsbegränsad sjukersättning avskaffades som ersättningsform från och med den 1 juli 2008. Den som redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller sin ersättning för den period som redan är beviljad. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt när perioden med tidsbegränsad sjukersättning tar slut finns övergångsregler. Dessa innebär att man efter ansökan kan beviljas tidsbegränsad sjukersättning i ytterligare högst 18 månader. Övergångsreglerna gäller allra längst till och med december 2012.

Vad händer när sjukpenningen eller sjukersättningen tar slut? Erbjudande om överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen Erbjudande om att delta i arbetslivsintroduktion Cirka fyra månader innan ersättningen från sjukförsäkringen tar slut skickar Försäkringskassan ett informationsbrev till kunden. Därefter kontaktar den personliga handläggaren kunden och bokar in ett möte med Arbetsförmedlingen (se nedan). Överlämningsmöte - Alla kunder som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen ska erbjudas ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen Arbetslivsintroduktion - Arbetsförmedlingen erbjuder from den 1 januari 2010 alla som fått maximal tid med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att delta i en individanpassad arbetslivsintroduktion. Den som deltar i arbetslivsintroduktionen ska få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt garantinivå eller inkomstrelaterad ersättning. Tillfälliga regler i arbetslöshetsförsäkringen för att fler ska kunna få inkomstrelaterat aktivitetsstöd. Fortsättning

Ersättning efter maximal tid i sjukförsäkringen Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Fler dagar med sjukpenning på normalnivå vid allvarlig sjukdom Sjukersättning eller aktivitetsersättning Få tillbaka tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning Nya sjukpenningdagar Sjukpenning kan normalt inte betalas ut de tre månader närmast efter utgången av en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning eller när dagarna med sjukpenning är slut. Men det finns vissa undantagssituationer. Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå - utöver 550 dagar eller efter en period med sjuk- eller aktivitetsersättning kan beviljas i vissa fall. Till exempel vid sjukhusvård –ingen begränsning av antalet dagar. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan ges vid allvarlig sjukdom – ingen begränsning av antalet dagar. Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå kan även betalas ut om arbetsförmågan är nedsatt på grund av en godkänd arbetsskada – ingen begränsning av antalet dagar. Sjukersättning eller aktivitetsersättning Återfå SGI - Efter en period med sjuk- eller aktivitetsersättning ska SGI åter kunna aktiveras. Nya sjukpenningdagar - När det har gått tre månader efter utgången av en period med sjukersättning eller 87 dagar sedan den sista dagen med sjukpenning inom ramtiden kan man ha rätt till nya sjukpenningdagar. För att kunna få ta del av dagarna måste man uppfylla grundkraven för att få rätt till sjukpenning, det vill säga arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingen ansvarar för Individanpassad utredning och kartläggning Maximalt tre månader Ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Därefter finns Arbetsförmedlingens ordinarie insatser Plats i jobb- och utvecklingsgarantin eller andra program Jobbgarantin för ungdomar Lönebidrag, Samhall, trygghets- och utvecklingsanställningar Arbetslivsintroduktion Arbetslivsintroduktionen riktar sig till kunder som fått slut på dagar med sjukpenning eller maximalt 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning och som saknar eller inte kan återgå till sitt tidigare arbete och därför har skrivit in sig vid Arbetsförmedlingen. Syftet är att de som deltar i arbetslivsintroduktionen ska erbjudas en koncentrerad utredning och kartläggning av behovet av stöd för återgång i arbete. Introduktionen ska pågå som längst under tre månader. Kunden kan delta på heltid eller deltid. Även kunder som haft sjukpenning eller sjukersättning på deltid ska erbjudas möjlighet att delta i programmet. Kunder som deltar i arbetslivsintroduktionen ska ha rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Den som blir sjuk under arbetslivsintroduktionen får aktivitetsstöd på samma villkor som man annars skulle ha fått sjuklön eller sjukpenning. Efter en längre tids sjukdom kan Arbetsförmedlingen besluta om att avbryta arbetslivsintroduktionen. Då kan kunden ansöka om ersättningar från sjukförsäkringen. Efter avslutad arbetslivsintroduktion ska kunden kunna ta del av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Det kan handla om att erbjudas plats i jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin för ungdomar. Många av dem som lämnar sjukförsäkringen kan ha en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och vara i behov av extra stöd, som till exempel lönebidrag, Samhall, trygghets- och utvecklingsanställningar som Arbetsförmedlingen har möjlighet att erbjuda denna grupp.

Vad händer vid avbrott på grund av sjukdom? Aktivitetsstödet betalas ut under kortare sjukfrånvaro Försäkringskassan beslutar Efter frånvaro i 30 dagar skrivs man ut från arbetslivsintroduktionen eller annat program Arbetsförmedlingen beslutar Möjlighet att ansöka om ersättning från sjukförsäkringen Aktivitetsstöd vid kortare sjukfrånvaro Kunder som på grund av sjukdom inte kan delta i de aktiviteter som ingår i introduktionen kan få behålla sitt aktivitetsstöd vid kortare tids sjukfrånvaro. Det är Försäkringskassan som beslutar om detta. Arbetslivsintroduktionen (eller annat program) bör dock inte bli en alternativ sjukförsäkring. Utskrivning efter frånvaro i 30 dagar Om kunden blir försämrad eller får en annan sjukdom innan introduktionen börjar har han eller hon rätt att få behålla aktivitetsstödet under 30 dagar. Efter fler än 30 dagars frånvaro kommer Arbetsförmedlingen arr skriva ut kunden från arbetslivsintroduktionen eller annat program. Kunden kan därefter göra anspråk på ersättning från sjukförsäkringen. Ansöka om ersättning från sjukförsäkringen För försäkrade vars dagar med sjukpenning inte har tagit slut finns möjligheten att ansöka om sjukpenning på normalnivå eller sjukpenning på fortsättningsnivå. För kunder vars dagar har tagit slut – mer information på bild 7 och 8.

Arbeta och studera utan att förlora rätten till sjukersättning Gäller personer med sjukersättning tills vidare Enligt reglerna före juli 2008 Möjlighet att arbeta, studera, engagera sig ideellt mm utan att förlora rätten till sjukersättning Fribelopp upp till viss nivå – därefter minskning av ersättningen i förhållande till inkomsten Möjlighet att arbeta, studera, engagera sig ideellt mm utan att förlora rätten till sjukersättning (Särskilda regler) Möjligheten gäller personer som blev beviljade sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före juli 2008. Reglerna gäller oavsett om man har hel sjukersättning eller sjukersättning med en fjärdedel, halv eller tre fjärdedelar. Och man kan arbeta även om man tror att man bara kan göra det under en kort period. Om man arbetar och tjänar pengar får man ha inkomster upp till ett så kallat fribelopp utan att sjukersättningen påverkas. Inkomster över fribeloppet minskar dock sjukersättningen. Man måste ansöka om att arbeta med sjukersättning innan man börjar arbeta.

Vad innebär reglerna för arbetsgivare? Arbetsgivaren ansvarar så länge det finns ett anställningsförhållande Arbetsanpassning och rehabilitering Det gäller även om den anställda har kontakt med Arbetsförmedlingen Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i en ny sjukperiod Vad innebär reglerna för arbetsgivare? Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering så länge det finns ett anställningsförhållande. Detta regleras genom arbetsrättslig lagstiftning i LAS och arbetsmiljölagen, samt i socialförsäkringsbalken. Detta gäller även när den anställda har kontakt med Arbetsförmedlingen för att söka ett nytt arbete under sjukperioden (dag 91-180). Sammanläggning av sjukperioder Sammanläggningen av sjukperioder enligt rehabiliteringskedjan kan medföra att Försäkringskassan ställer krav på att arbetsgivaren omplacerar en anställd tidigt i en ny sjukperiod. Fortsättning…

Vad innebär reglerna för arbetsgivare? …Fortsättning Anställda som fått maximal tid med ersättning från sjukförsäkringen kan vilja komma tillbaka i tjänst Anställda med sjukersättning tills vidare kan enligt särskilda regler arbeta utan att rätten till sjukersättning påverkas Fortsättning… Anställda som fått maximal ersättning kommer åter i tjänst Anställda som fått maximal ersättning från sjukförsäkringen (sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning) kan vilja komma tillbaka i tjänst när ersättning upphör. Sjukersättning och arbete Anställda som har sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före juli 2008 har sedan 1 januari 2009 möjlighet att arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Det innebär att anställda med sjukersättning kan börja arbeta eller arbeta mer om de skulle vilja, dock krävs en ansökan i förväg. Du som är arbetsgivare kan också anställa personer som har sjukersättning enligt dessa regler och vill börja att arbeta.

Sammanfattning Tidsbegränsning av sjukpenning Rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmåga Kriterier för rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning Tidsbegränsad sjukersättning Arbetslivsintroduktion Särskilda regler för arbete och studier för personer med sjukersättning tills vidare Sammanfattning Sammanfattning av innehållet i presentationen. Bilden kan väljas bort vid presentationen.