CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÖKADE FLÖDEN -BEHOV AV ÅTGÄRDER INOM VÄGHÅLLNINGEN Problemställning Skador och konsekvenser Dimensioneringsprinciper.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Hur har vi arbetat? Resultat Kommentarer Modeller
Advertisements

Seminarium & Workshop om Karteringsmetoder i grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag Kartdagarna 18 mars 2014.
Mars 2009 Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram HD/ED.
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
Riskhänsyn i planeringen Risk och skred
FoI Byggnadsverk – Trafikverket, SBU, SP m fl
Växthuseffekt och klimatförändringar
Ändamålsenliga planbestämmelser
Översvämningar idag Översvämningar i framtiden Prioritera skydd
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
1 Hur sårbart är vägnätet för utbredda avbrott? Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys Inst. för transporter och samhällsekonomi KTH.
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Från utspridd till samlad myndighetsutövning i transportsektorn
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Vattenregleringen i Mörrumsån, Växjö kommun
Anpassning till ett förändrat klimat Uppdrag för länsstyrelserna Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat 2008/09:162.
Anpassning till ett förändrat klimat
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
/ /GEOINFO 2010, Uppsala SGI är myndighet och FoU-organisation, ca 100 anställda Kontor: Link, Gbg,
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Klimat och Sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson.
Kan man väga risker mot nytta?
En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
Bebyggelse, boende och kulturarv Lotta Andersson.
Krisberedskap – före – under - efter
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Tillsammans för världens säkraste vård
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
GIS-metodik för sårbarhetskartering stranderosion = Erosionsindex
Anslutning till Mina meddelanden
Hemsida med information om den svenska föreningen och dess arrangemang: Ordförande: Hans Ingvarsson, Vägverket Sekreterare: Peter.
Mathias Eriksson GIS-Konsult - Projektledare RISK OCH SÅRBARHETSANALYS DEL AV VINDELÄLVEN INOM LYCKSELE KOMMUN.
PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Klimat – planering och anpassning
Förenkla för företagen Träff miljökonsulter Hösten oktober, Malmö.
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Bemanning och kompetensmix.
På säker grund för hållbar utveckling Hur bör vi vägleda användarna av våra underlag? Workshop Harmonisering 5-6 maj, 2015 Lisa Van Well.
Per Danielsson, SGI Sårbarhetskartering Per Danielsson, SGI
Vatten i gränsen mellan stad och land Tilla Larsson Jordbruksverket Vattenenheten i Alnarp.
VAS-rådets rapport nr 13 Regional VA-samverkan i Stockholms Län.
1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Säkerhet på väg vid vägarbete Presentation av deltagarna SVERIGEFINLANDNORGEDANMARKISLAND Jan SalkertAnders ÖstergårdMarita BirkelandLars BoletÁsbjörn.
Här finns ett antal bilder som du kan använda i din undervisning
Statusbedömning av byggnadsverk
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Rubrik.
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Övergripande strategi
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Statens geotekniska institut (SGI) 1:10 klimatanpassningsanslag
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
ÄR VAS-rådets rapporter aktuella? En titt på rapport nr 1-9
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÖKADE FLÖDEN -BEHOV AV ÅTGÄRDER INOM VÄGHÅLLNINGEN Problemställning Skador och konsekvenser Dimensioneringsprinciper Ändrade dimensioneringsförutsättningar? Slutsatser och förändringsbehov Förslag till handlingsplan Vad har hänt sedan?

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling PROBLEMSTÄLLNING Kräver ”befarade högre plötsliga vattenstånd i framtiden annan dimensionering av väganläggningar, tunnlar och broar”? –regleringsbrev för år 2001 nederbörd snösmältning ökad avrinning höga portryck översvämning erosion skred

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling SKADOR OCH KONSEKVENSER För väghållaren Mkr –Översvämningar 100 Mkr –Bortspolade vägar 350 Mkr –Skred och ras 150 Mkr –Broskador 60 Mkr För transportförsörjningen 70 Mkr Inga person- eller miljöskador Vad blir konsekvensen om mera tätbefolkade områden drabbas?

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling DIMENSIONERINGSPRINCIPER Vägars höjdläge: inga uttryckliga krav Broars höjdläge: minst 0,3 m över HHW Trumma i naturmark: 50-årsflöde Erosionsskydd i vatten: 1,5 gånger medelvattenhastighet vid 50- årsflöde (100-årsföde vid brolängd över 25 meter) Skred och ras: normalt säkerhetsklass 2, kombinerad analys och portryck motsvarande 50-års återkomsttid Utformning styrs i första hand av risken för allvarlig personskada i andra hand av kostnader för väghållaren inte av konsekvenser för transportförsörjningen

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÄNDRADE DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR? Förväntade klimatförändringar Mildare klimat och ökad nederbörd, främst i norra Sverige ger minskande vårflöden och ökande flöden under sommar/höst Förhöjd havsnivå Observationer Inget trendbrott för höga nederbördsvärden (>40mm/dygn) Inget trendbrott för höga flöden Havsvattennivåer visar effekt av pågående landhöjning

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling Antal fall i Sverige med dygnsnederbörd ≥ 40 mm normaliserat med antalet stationer

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling Årsvisa medelvärden av flödesindex för älvar i norra Sverige

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling Årsmedelvärden av havsvattenståndet i Stockholm 1774 – 2000 angivna i centimeter i lokalt höjdsystem.

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÄNDRADE DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR? Rekommendationer Använd nuvarande statistiska metoder för att bestämma karakteristiska flöden och nivåer – men glöm inte de äldre observationerna! Följ utvecklingen av sommar- höstflöden i reglerade vattendrag Observera att den pågående landsänkningen i sydsverige samverkar med förväntad havsnivåhöjning

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling SLUTSATSER OCH FÖRÄNDRINGSBEHOV Statistiskt sett har flöden och vattennivåer inte förändrats Samhällets sårbarhet för störningar har ökat Vi tar för liten hänsyn till konsekvenser vid dimensionering, tillsyn och underhåll. Detta gäller särskilt transportförsörjningen Äldre vägar har inte dimensionerats för höga portryck efter långvarigt regn. Säkerheten mot skred kan vara för låg i sidolutande ler- och siltterräng PROBLEMATIKEN BÖR BEHANDLAS MED KONSEKVENT RISKHANTERING MED INRIKTNING MOT de delar av vägtransportsystemet som är sårbart för trafikavbrott de konstruktioner som är sårbara för höga flöden och vattenstånd

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling HANDLINGSPLAN – RIKTADE ÅTGÄRDER Översiktlig riskanalys mht höga flöden och vattenstånd Generell riskanalysmetod har tagits fram och testas. Översiktliga riskanalyser för alla typer av risker planeras Prioriterade riskreducerande åtgärder genomförs

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling HANDLINGSPLAN- GENERELLA ÅTGÄRDER Sårbarhet för trafikavbrott beskrivs för det strategiskt viktiga vägnätet. Underlag i planeringsprocessen och för att formulera krav på brukbarhet. Övervägs Utökad hänsyn till konsekvenser av höga flöden och vattenstånd vid dimensionering av vägar, broar och tunnlar Övervägs/planeras Ändrade rutiner för inspektion och underhåll för att förebygga skador och allvarliga konsekvenser

CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling HANDLINGSPLAN - HJÄLPMEDEL OCH METODBESKRIVNINGAR Beskrivning av vägtransportsystemets sårbarhet för trafikavbrott Metod har testats och vägnät har föreslagits Inventering av skredrisk, skaderisk för vägtrumma och erosionsskaderisk för brostöd Vägledning finns i den framtagna riksanalysmetoden Erosionsskydd i vatten revideras Riskbaserad metod har föreslagits i en förstudie Bestämning av karakteristiska flöden och vattennivåer vid små och medelstora avrinningsområden GIS-baserad metod har tagits fram och testats