Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare med ledningsansvar samt verksamhetschefer inom skolhälsovården Stockholm 12-13 september 2011 Namn Efternamn 6 april 2017

Viljan att göra skillnad – en utmaning i vårdenhetschefers ledarskap Gunilla Johansson

Motiv för studien Tidigare forskning visar att vårdenhetschefer har nyckelroller i hälso- och sjukvårdsorganisationer och har inflytande på såväl vårdkvaliteten som medarbetarnas arbetsmiljö Forskning om första linjens chefer är överlag begränsad Nya krav och förväntningar på vårdenhetschefers ledarskap Att inkludera medarbetarna när vårdenhetschefers ledarskap studeras kan bidra till ökade kunskaper om och förståelse för vårdenhetschefers ledarskap Gunilla Johansson 6 april 2017

Övergripande syfte Att få en djupare förståelse för vårdenhetschefers ledarskap utifrån en svensk kontext. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka eventuella skillnader i självskattad hälsa mellan vårdenhetschefer och sjuksköterskor och olika psykosociala faktorer i deras arbetsmiljö Gunilla Johansson 6 april 2017

Metodöversikt Studie Design Deltagare Data Analysmetod I Kvalitativ beskrivande tolkande En vårdenhetschef vid en enhet för särskilt boende inom äldreomsorgen Två individuella intervjuer Observationer Dokument Hermeneutisk metod II Tre vårdenhetschefer 14 sjuksköterskor Tre kliniker vid tre olika sjukhus Individuella intervjuer Kvalitativ innehållsanalys III 27 sjuksköterskor Nio sjuksköterskor Vårdenhetschefen En biträdande vårdenhetschef Palliativ enhet Frågeformulär Tre gruppintervjuer IV Kvantitativ beskrivande jämförande 64 vårdenhetschefer 908 sjuksköterskor Ett universitetssjukhus Frågeformulär Web-QPS Statistisk metod Gunilla Johansson 6 april 2017

A-first-line nurse manager’s goal profile Journal of Clinical Nursing ,2007 16, 149-159. (Delstudie I) Syfte: Att få förståelse för en vårdenhetschefs målprofil genom att använda en handlings- och bekräftelseteoretisk referensram Gunilla Johansson) 6 april 2017

Modellen för målinriktad handling (Pörn 1983) Livsplan (mål) Repertoar (förmågor) Inre och yttre miljö Gunilla Johansson 6 april 2017

Bekräftelse (Gustafsson 2000) Bekräftelse är en aspekt i människas motivation som positivt stärker människans självbedömning om sitt ideala jag. Gunilla Johansson 6 april 2017

A-first-line nurse manager’s goal profile Resultatet visade att vårdenhetschefens målprofil omfattade tre mål: Att vara sjuksköterska Att vara administratör Att vara ledare Gunilla Johansson 6 april 2017

Att vara sjuksköterska Resultat Att vara sjuksköterska Handlingsteoretisk tolkning Bekräftelseteoretisk tolkning Högt engagemang Stark målacceptans Stark motivation Hög grad av kontroll och autonomi Hög grad av intra- och interaktiv bekräftelse Gunilla Johansson 6 april 2017

Att vara administratör Resultat Att vara administratör Handlingsteoretisk tolkning Bekräftelseteoretisk tolkning Engagemang Acceptans Motivation Kontroll och autonomi Intra- och interaktiv bekräftelse Gunilla Johansson 6 april 2017

Resultat Att vara ledare Handlingsteoretisk tolkning Bekräftelseteoretisk tolkning Lågt engagemang Ingen acceptans Låg motivation Låg egenkontroll och autonomi Låg intra- och interaktiv bekräftelse Gunilla Johansson 6 april 2017

Slutsats En handlings- och bekräftelseteoretisk analys ökar vår förståelse om ledarskap Prioriterade mål får en avgörande betydelse Medvetenhet om organisationens och egna förväntningar har betydelse Gunilla Johansson 6 april 2017

Between being and doing – the nature of leadership of first-line nurse managers and registered nurses Journal of Clinical Nursing, 2009 19, 2619–2628 (Delstudie II) Syfte: Att beskriva vårdenhetschefers och sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av sitt arbete och hur ledarskapet utövas (Delstudie II) Gunilla Johansson 6 april 2017

Att vara en god professionell utövare (beeing) Between being and doing – the nature of leadership of first-line nurse managers and registered nurses Resultat visade ett ömsesidigt samspel Mellan att vara och att göra (between being and doing) Vårdenhetschefernas och sjuksköterskornas beskrivningar omfattade tre teman Att vara en god professionell utövare (beeing) Att få egen vinning (gaining) Att skapa ett gott arbetsklimat (doing) Gunilla Johansson 6 april 2017

Att vara en professionell utövare (Vårdenhetschefer) Personliga karaktärsegenskaper “Everybody does wrong. Nobody is perfect. It’s not a question of doing heroic things; rather, it is more like working in a quiet way” Självkännedom och medvetenhet Mål och ramar Gunilla Johansson 6 april 2017

Att vara en professionell utövare (Sjuksköterskor) Personliga karaktärsegenskaper “I think it is above all this, that we must have the courage to jump out, in different situations... when a person feels very bad... to dare to be with her” Självkännedom och medvetenhet Mål och ramar Gunilla Johansson 6 april 2017

Egen vinning (Vårdenhetschefer) Personliga mål Makt att påverka Gunilla Johansson 6 april 2017

Egen vinning (Sjuksköterskor) Egen personlig och professionell utveckling Meningsfullt och utmanande arbete It is fun (the work as an RN)… and while it can be very demanding, it gives energy and strength Gunilla Johansson 6 april 2017

Att skapa ett bra arbetsklimat (Vårdenhetschefer) Underlätta måluppfyllelse Tillit Previously, when I have been away, I have called them on the phone and asked how things are. I have stopped doing that because I understood they thought I didn’t trust them Kommunikation Kunskap om ett bra arbetsklimat Pedagogiska metoder Then we had group discussions and everyone had to read a book… It went quite well because they realised at last that mobbing is everywhere and it’s a question of recognising it and how to respond Främja personlig utveckling Gunilla Johansson 6 april 2017

Att skapa ett bra arbetsklimat (Sjuksköterskor) Goda relationer med kollegor och andra hälso- och sjukvårdsprofessioner “You are allowed to express your opinions. We work close with each other. I think that we have respect for each other’s competence” Kommunikation Delaktighet och inflytande Förväntningar på vårdenhetschefens ledarskap Gunilla Johansson 6 april 2017

Slutsatser Det ömsesidiga samspelet mellan det man är och det man gör är en central del i vårdenhetschefers och sjuksköterskors ledarskap och kan beskrivas som en utveckling av dygder För att nå omvårdnadens mål d.v.s. att ge patienten den bästa möjliga vården så behöver ledarskapet betona utvecklingen av sådana dygder och att skapa ett bra arbetsklimat Gunilla Johansson 6 april 2017

Authentic and congruent leadership providing excellent work environment in palliative care (2011). Leadership Health Servicies. (Delstudie III) Syfte: Att beskriva upplevelser av vad som karaktäriserar det goda arbetsklimatet vid en palliativ enhet och hur ledarskapet är involverat i detta Gunilla Johansson 6 april 2017

Ett kongruent ledarskap En mogen och väl fungerande grupp Authentic and congruent leadership providing excellent work environment in palliative care (2011). Huvudresultat visade deltagarnas upplevelse av att de Lyckades uppnå visionen om en god palliativ vård Väsentliga aspekter i den goda arbetsmiljön och för att de skulle kunna uppnå visionen var: Ett kongruent ledarskap En mogen och väl fungerande grupp Adekvata organisatoriska strukturer och resurser En delad meningsfullhet Gunilla Johansson 6 april 2017

Ett kongruent ledarskap Ledarskapsfilosofi “That is really important (good relationships)... it's always the main subject around here: How we want to be treated, how we behave toward one another, and how we behave toward our patients.  We take it very seriously in making a real effort to be respectful.” Delat ledarskap Vardagligt ledarskap “She sees you are not in good spirits by observing your behaviour and actions... Actually, it's amazing how she can see and keep track of everybody and be cheerful, always acknowledging everyone.” Gunilla Johansson 6 april 2017

En mogen och väl fungerande grupp Tillitsfulla relationer ”Being able to support a patient or his or her relative in remaining as independent as possible... gives me the biggest ‘kick’. For me to risk doing this means I am completely dependent on having colleagues who can understand, respect, and stand fast even when things are most difficult for me.”  Ett delat ansvar Gunilla Johansson 6 april 2017

Adekvata organisatoriska strukturer och resurser Gunilla Johansson 6 april 2017

En delad meningsfullhet Palliativ vårdfilosofi Arbetet är energigivande trots känslomässiga påfrestningar Sonja: ”For me, it’s the opportunity I get (in my work) to provide quality care... the personal feeling of satisfaction that comes from giving high quality care that is good for both the patient and the family; it’s this satisfaction that drives me to continue to work here year in and year out.” Karin: ”Even though... it’s hard to take care of seriously ill people... and it can be psychologically quite taxing sometimes, you get... much in return... from patients and their family members... no matter how sick (the patients) are.”  Egen motivation, personliga karaktärsegenskaper och den egna livssituationen Gunilla Johansson 6 april 2017

Slutsats Det kan antas att lyckas uppnå visionen om en god palliativ vård kan fungera som en buffert mot arbetsstressen Ledarskapet behöver betona etiska värden som att ge patienten den bästa möjliga vården Ett autentiskt ledarskap som både betonar den bästa möjliga vården för patienten och det bästa möjliga välbefinnandet för medarbetarna Gunilla Johansson 6 april 2017

Role stress among first-line nurse managers and registered nurses – a comparative study (Delstudie IV) Syfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan vårdenhetschefers och sjuksköterskors självskattade hälsa och olika psykosociala faktorer Gunilla Johansson 6 april 2017

Role stress among first-line nurse managers and registered nurses – a comparative study Resultat visade att både vårdenhetschefer och sjuksköterskor upplevde sitt arbete intressant och meningsfullt samtidigt som ungefär 50% av dem upplevde att de efter en dags arbete var både fysiskt och mentalt utmattade. I0-15% av dem fanns i riskzonen för stressrelaterad ohälsa. Statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna för variablerna krav, kontroll och stöd Vårdenhetscheferna rapporterade om högre krav men samtidigt högre kontrollmöjligheter till skillnad mot sjuksköterskorna som upplevde höga krav och låga kontrollmöjligheter Gunilla Johansson 6 april 2017

Slutsats Trots att vårdenhetschefer rapporterar om höga krav i sitt arbete och till viss del även lågt chefsstöd verkar det som att de kan hantera detta utan att det medför risk för stressrelaterad ohälsa. Det kan antas att deras höga kontrollmöjligheter i arbetet bidrar till detta. Sjuksköterskorna löper en större risk för stressrelaterad ohälsa p.g.a. höga krav, låga kontrollmöjligheter och även lägre nivåer av chefsstöd än vårdenhetscheferna Gunilla Johansson 6 april 2017

Slutsatser och implikationer Omvårdnadens värdegrund d.v.s. att utgå från patientens bästa tycks vara utgångspunkten i vårdenhetschefers ledarskap Vårdenhetschefers ledarskap behöver utgå från att skapa en hälsosam och hållbar arbetsmiljö som främjar både vårdkvalitet och medarbetarnas hälsa Ledarskap inom omvårdnad behöver betona etiska värden d.v.s. den bästa möjliga vården för patienten och medarbetarnas välbefinnande och hälsa Vårdenhetschefer behöver hög grad av inflytande och befogenheter i arbete, stöd från den närmsta och möjligheter till personlig och professionell utveckling Gunilla Johansson 6 april 2017