K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 1 Bentonitbufferten Montmorrilonitens struktur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER
Advertisements

Algblomning i Östersjön 2005
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
, Kärnavfallsrådets öppna rådsmöte i Östhammar Jinsong Liu SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning Jinsong Liu (SSM)
Nedbrytning av plast i Naturen
Atomer och kemiska reaktioner
Syror och baser Syror och baser.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Elektrokemi What???.
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Avdelningen för somatisk specialistvård
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Kemi.
F.d. Värnamotvätten Efterbehandling av förorenade områden – möte m. workshop om klorerade lösningsmedel den 6-7 september 2012 i Stockholm (Pär Nilsson.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Jonföreningar och molekyler
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner

Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Atomen Trådkurs 7.
Säkerhetsfilosofi KBS-3 KBS-3-metodens säkerhetsfilosofi Allan Hedin, SKB.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Föreningar Kemi.
Borrning i förorenade områden Är det vettigt eller….. Olika former av borrning Kommunal vattenförsörjning Enskild vattenförsörjning Bevattning Industrins.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Risker förknippade med föroreningar i jord, berg och grundvatten vid borrning i förorenade områden Klas Arnerdal, SGU, Enheten Förorenade områden.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Joner I en sur lösning finns det vätejoner Syror – molekylföreningar
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundämne byggnad.

Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt!
Flyta eller sjunka? Det är det som är frågan!
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen
Introduktion & Säkerhet del 2
Kärnbränsleprojektet Presentation för Kärnavfallsrådet tisdagen den 3 mars 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Etching Anders Elfwing.
Vattensidig korrosion i pannanläggningar
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Vattnets sensoriska egenskaper Vattenkvaliteten och våra sinnen Lukt smak känsel hörsel och syn Olle Wahlberg Kemiskolan KTH Ingbokällan i Uppland.
Jordskorpans sammanställning Kristall struktur av kvarts (SiO 2 )
Jordskorpans sammanställning Kristall struktur av kvarts (SiO 2 )
Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
”Vilket ämne är ädlast?”
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Presentationens avskrift:

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Bentonitbufferten Montmorrilonitens struktur

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Bakgrund till rådets rekommendationer Bentonitens sammansättning Component Chemical formulaContent (mass %) Clay minerals* montmorillonite**(Na,Ca)0.33(Al,Mg) 2 Si 4 O 10 (OH) 2 ·(H 2 O) n illite** (K,H 3 O)(Al,Mg,Fe) 2 (Si,Al) 4 O 10 [(OH) 2,(H 2 O)] 1.4 kaolinite  Si 4  Al 4 O 10 (OH) 8.n H 2 O (n = 0 or 4) < 1 Accessory minerals quartz SiO feldspar***(Na,Ca)(Al,Si)Si 2 O calcite CaCO gypsum CaSO 4  2 H 2 O 0.34 pyrite FeS Miscellaneous organic matter sodium chloride NaCl < 0.01 unspecified < 1

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Bentonitbuffertens uppgifter (tidsperspektiv > år) Hålla kopparkapseln på plats i mitten av borrhålet - förhindra direktkontakt med omgivande berg Leda bort det inneslutna bränslets återstående värmeenergi som frigörs vid radioaktivt sönderfall Förhindra/försvåra transport av radioaktiva ämnen och kolloider Hindra grundvatten som ofta innehåller korrosiva ämnen att flöda till kopparkapseln Upprätthålla mycket låg hydraulisk konduktivitet - endast tillåta transport genom diffusion Skapa ett svällningstryck som kan tillsluta håligheter i bufferten och täta mellanrum mot kapsel och berg Utgöra en fientlig miljö för bakterier Tillåta ev. korrosionsgaser (t.ex. H 2 ) att diffundera utan skapa permanenta transportvägar och håligheter

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Förväntade processer i bufferten i ett tidsperspektiv Vattenmättnadsförloppet (tidsperspektiv 10 – 200 år). Densiteten ökar från 1.6 kg/dm 3 till 2.0 kg/dm 3 Omvandling till illit (tidsperspektiv 100 – år) leder till försämrade egenskaper map svällning och retensionsförmåga Omvandling från Na- till Ca-montmorrilonit (tidsperspektiv år) leder till sämre retensionsförmåga Porvattnets inverkan genom löst CO 2, O 2, pH, pe, föroreningar som CaCO 3, FeS 2 etc (tidsperspektiv 1 – 200 år) Olika typer av transportmekanismer (tidsperspektiv 1000 – år). Radionuklider, katjoner resp. anjoner, adsorption, utfällning, jonbyte etc. Transporthastigheter ofta m 2 /s

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Diffusion genom ytan följt av isomorf substitution Diffusion längs med mineralytan och bildning av ytutfällning Diffusion på ytan till en plats (avsats eller ojämnhet) som maximerar antalet bindningar till den adsorberade jonen Om mineralpartikeln växer kan ytutfällningen bäddas in i kristallstrukturen Den adsorberade jonen kan diffundera tillbaka till omgivande lösning som ett resultat av dynamisk jämvikt eller redox-reaktioner (t.ex. övergång från oxiderande till reducerande förhållanden) Många möjliga mekanismer för sorption av radioaktiva ämnen och andra joner Adsorption av joner via bildning av s.k. yttersfärskomplex Reaktion med specifika ytplatser på mineralpartikeln & bildande av innersfärskomplex

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Rådets rekommendationer Bentoniten har en nyckelroll i slutförvaret SKB måste specifiera de viktigaste egenskaperna hos materialet i bufferten och fastställa gränsvärden för egenskaper som t.ex. svällningsförmåga, retensions-förmåga, motståndskraft mot erosion, halt av olika föroreningar De delar i bufferten som har sammanpressats ska ha hög mekanisk hållfasthet och kemisk stabilitet. SKB bör ta fram modeller som beskriver hur de viktigaste radioaktiva isotoperna transporteras genom bentoniten

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Återfyllning och förslutning Naturligt svällande lera (Friedlandlera) i form av bock, pelletar och granuler Packningen och svällningen är avgörande – en komplicerad balansgång mellan bevarad fuktighet och risk för erosion. Packning vid kolonnförsök (släta väggar) visar att det lätt uppstår oförutsedda effekter på väggar och kanalbildning. Sprängda tunnlar har skrovliga väggar, tak och golv samt punktvisa inflöden av vatten.

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Bakgrund till rådets rekommendationer om återfyllningen Återfyllningen är en kritisk process i slutförvaret Återfyllning av deponeringstunnlarna sker i direkt anslutning till att kopparkapslar och bentonit ska deponeras där vilket gör att aktiviteterna är kopplade till varandra i tid och rum. SKB avser att täta gränsytorna mot tak och väggar med bentonitpellets. Det gäller att bentoniten inte följer med vattnet och lämnar tomrum efter sig. Hur påverkas den långsiktiga säkerheten av ev. tomrum?

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Rådets rekommendationer om återfyllningen SKB måste göra ett slutligt val av material och metod för återfyllning senast i samband med att ansökan om att anlägga ett slutförvar lämnas in. SKB måste göra särskilda forskningsinsatser när det gäller gränsytorna mellan återfyllningen, bufferten och berget

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Bakgrund till rådets rekommendationer om förslutningen Förslutningen ska hålla återfyllning av deponeringstunnlarna på plats och de övre delarna av schakt och ramp bör klara en period med permafrost. Utformning och material ska bestämmas av bergets egenskaper med avseende på t.ex. sprickor på olika djup och salthalt De problem som kan uppstå i samband med klimatförändringar t.ex. högre nivåer och flöden av grundvatten samt förändrad vattenkemi och högre havsnivå har hittills inte diskuterats.

K ÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Rådets rekommendationer om förslutningen SKB behöver överväga de problem som kan uppstå under den förväntade klimatförändringen t.ex. högre nivåer och flöden av grundvatten samt förändrad vattenkemi och högre havsnivå. SKB måste bestämma den slutliga utformningen av förslutningen på grundval av bergets egenskaper beträffande salthalt och sprickor på olika djup.