1 IT i skolan internationella och nationella trender Dialog i Väst, 22 maj 2003 Jan Hylén

2 IT-utvecklingens tre faser 1.Investeringar i hard ware, infra- struktur och kompetensutveckling för lärare 2.Bredband, intranät/LMS 3.Organisatoriska förändringar, skolan som nav för lärande

3 IT-utvecklingens tre faser De tre faserna finns sida vid sida i Europa De nordiska länderna står inför den tredje fasen, men fas 1 och 2 är fortfarande aktuella Viktigt med balans i investeringar mellan teknik, pedagogik och innehåll (men olika länder har olika tyngdpunkt)

4 Antal elever per dator 5 elever/dator – USA 6 elever/dator – Nl, No, NZ 8 elever/dator – Dk, Fi, Sv, UK 11 elever/dator – Fr 22 elever/dator – Ge (Tabell D3.1 Education at a Glance, OECD 2002)

5 Andel datorer i skolan med Internetaccess Finland 84% Sverige 74% Danmark65% Nya Zeeland62% Nederländerna62% UK51% Norge50% (Tabell D3.2, Education at a Glance, OECD, 2002)

6 Användning av datorer i skolan och hemma Hemma (dagligen)Skolan (dagligen)Aldrig i skolan Sv60%16%11% No52% 5%11% Fi45% 6% 6% Dk33%22% 4% NZ35%18%18% USA18%49%15% (Tabell W4.19 och W4.20 PISA, OECD 2002)

7 Kompetensutveckling – omfattning Minst hälften av lärarna inom EU har fått del av kompetensutveckling om IT Fler lärare i lägre årskurser, färre i högre årskurser (gäller inte Dk, Sv, Ge, Fr)

8 Kompetensutveckling – inriktning Lärarna involveras i utformning och genomförande – ”peer to peer” Viktigt med balans mellan tekniska färdigheter, pedagogiska kunskaper och digitala lärresurser ”Verksamhetsnära” utbildning – ej kurs

9 Kompetensutveckling – inriktning Grupparbete oftare än enskilt arbete Insikt om betydelse av långsiktighet, men politisk turbulens medför ryckighet

10 Danmark Skole-IT, 75% av lärarna har deltagit, 100% till dec 2003 Team på 2-4 lärare Både teknik och pedagogik

11 Danmark (2) Utvärdering i maj 2002: Markant inflytande på lärarnas IT-användning De som fokuserat på både teknik och pedagogik upplevde störst skillnad Fyra framgångskriterier: 1.Tillgång till teknisk vägledning 2.Tillgång till pedagogisk vägledning 3.Tillgång till egen dator hemma 4.Möjlighet att koppla upp sig mot skolans nätverk hemifrån

12 Nya Zeeland ICT Professional Development Clusters: Skolor ansöker om att få leda ett kluster om skolor under Ansökan måste förankras på lokal politisk nivå Den ledande skolan måste avsätta en del av sin egen budget

13 Nya Zeeland (2) Man vill stödja: lärares kritiska tänkande, ”information literacy” professionella samtal reflektiva praktik (reflective practice) genom kollegialt stöd, on-line communities och klusterskolor

14 Nya Zeeland (3) Erfarenheter från försöksverksamhet: ”a whole school approach” är mest effektiv

15 Kanada ”Den svåraste uppgiften för framtiden är att förbereda lärarna”. Tekniska färdigheter för lärare Att integrera IKT i ämnesundervisningen Stöd till avancerad pedagogik med IKT

16 Kanada (2) Upplevda hinder för framgång: Brist på tid för lärare Brist på datorer, fr.a. Internetanslutna datorer för lärare Brist på innehållsresurser (läroresurser) Intellectual Property Rights

17 Kanada (3) Framgångsfaktorer: Involvera lärare i utformning, utveckling och utbildning – av kompetensutveckling Kursplaner som ger tydlig vägledning och stöd Långsiktighet i satsningarna Stödresurser som också är långsiktiga

18 Nya trender i Europa Ökande intresse för flexibelt lärande, IT-stött lärande Ökande intresse för lärobjekt etc. Ökande intresse för ”mjuk infrastruktur” Vad kan PPP tillföra? Vad kan datorspel tillföra undervisningen?

19 Nationella trender? Svenska elever använder Internet mycket hemma – men till vad? Svenska lärare sackar efter! Likvärdig skola? Sveriges roll som ledande IT-nation?