Hållbarhetskriterier – Möjlighet eller hinder för lignocellulosa? 18 maj 2011 - Stockholm Per Wollin

Agenda Bakgrund till hållbarhetskriterierna Övergripande bestämmelser Etanol från lignocellulosa Frågor Vet

Bakgrund Förnybartdirektivet 2009/28/EG Syfte Uppnå Kyoto-protokollets mål att minska CO2-utsläppen Trygga energiförsörjningen Säkra investeringar (långsiktighet) Öka användningen av förnybar energi Bindande mål Nationella handlingsplaner Samarbetsmekanismer Förslag till åtgärder för att främja användningen av förnybar energi Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränsle

Direktivets krav på hållbarhet Växthusgasminskning jmf med fossil motsvarighet Skydd av områden med hög biologisk mångfald Skydd av områden med höga kolförråd Frivilliga kriterier Sociala hållbarhetsaspekter Arbetarrätt, skäliga löner, jämställdhet, inget barnarbete Fiansiellt stöd, (skattebefrielse eller elcertifikat vid elproduktion från biobränsle) Ingå i uppfyllelse av nationella mål Ingå i kvotplikter (

Kontrollsystem Tre sätt att visa hållbarhet -Frivilliga certifieringssystem -Bilaterala avtal -Nationella system Kontrollsystem För att kunna hålla reda på att hållbarhetskritererna är uppfyllda (mark och CO2) behöver den som är rapporteringsskyldig (vi återkommer till det) ha ett kontrollsystem. Kontrollsystemet ska granskas av en oberoende granskare.

Svenska systemet Rapportering, svenska nationella målen Oberoende granskning Leverantören eller användaren av bränslet som ska visa (rapporteringsskyldiga)

Det svenska regelverket HBKL = Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier HBKF = Förordningen (2010:1532) om hållbarhetskriterier HBKFS = Föreskrifter (2011:1) om hållbarhetskriterier Svenska regelverket, vi har en lag, förordning och föreskrifter och det har Föreskrifterna är beslutade och kommer att lämna trycket den 25 feb 2011 och kommer från det datumet vara tillgängliga på vår hemsida, remissvaren föranledde inga stora ändringar

Hållbarhetskriterierna (HBKL 1-2 kap) Råvara till biobränslen som ska anses hållbara får inte produceras på mark som 1 jan 2008 utgjorde naturskog, gräsmark med hög biologisk mångfald, naturskyddsområden, utsedda skyddsområden med sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter Råvara till biobränslen som ska anses hållbara får inte produceras på mark som 1 jan 2008 utgjordes av våtmark eller kontinuerligt beskogade områden och som inte längre utgör det när råvara skördas eller avverkas

Hållbarhetskriterierna Råvara till biobränslen som ska anses hållbara får inte produceras på mark som 1 jan 2008 utgjorde torvmark, såvida det inte visas att odling, skörd eller avverkning av råvaran inte medför dränering av tidigare odikad mark

Hållbarhetskriterierna Växthusgasminskningen För att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses som hållbara ska dessa medföra 35% minskning av växthusgasutsläpp ur livscykelperspektiv jämfört med fossil motsvarighet 35% minskning från 1 jan 2013 för anläggningar som var i drift 23 jan 2008 50% minskning från 1 jan 2017 60% minskning från 1 jan 2018 för anläggningar som togs i drift efter 1 jan 2017 eller senare

Restprodukt och avfall Om bränslet tillverkas från en industriell restprodukt eller ett avfall (annat än från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk): behöver enbart uppfylla kriteriet om växthusgasminskning Avfall: ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med, Restprodukter: material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material, Restprodukter och avfall behandlas på ett speciellt sätt Detta innebär att om man tillverkar biobränslet av restprodukter eller avfall från industriell process behöver spårbarhet bara finns till den plats där restprodukten uppkommer

Minskningen av växthusgasutsläpp Tre alternativ för bestämning av utsläppsminskning Använda ett normalvärde för hela produktionskedjan (HBKFS bilaga 2-3) Beräkna ett faktiskt värde för hela produktionskedjan Använda en kombination av delnormalvärden och faktiska värden för produktionskedjan (HBKFS bilaga 4 och 5) De växthusgaser som omfattas är metan, koldioxid och lustgas ´Ändrad markanvändning: ändringar i vegetationstäcke mellan skogsmark, gräsmark, åkermark, våtmark, bebyggelse och övrig mark

Avskiljning och lagring av CO2 Förbättrande jordbruksmetoder Förändrad markanvändning Odling Transport av råvara Produktion av mellanprodukt Transport av mellanprodukt Produktion av bränsle Transport av färdigt bränsle Tankstation Utsläpp från odling (eec) Utsläpp från bearbetning (ep) Utsläpp från transport och distribution (etd) - kraftvärme - kraftvärme Kolla bilder med Anna? Avskiljning och lagring av CO2 Förbättrande jordbruksmetoder

Normalvärde för växthusgasminskningen Normalvärden Typ av produktionskedja för biodrivmedel Normalvärde för växthusgasminskningen Etanol av vetehalm 85% Etanol av virkesavfall 74% Etanol av odlad skog 70% Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall 95% Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog 93% DME av virkesavfall DME av odlad skog 92% Metanol av virkesavfall 94% Metanol av odlad skog 91% MTBE, den andel som utgörs av förnybara energikällor samma som normalvärdet för den produktionskedja för metanol som används vid framställningen

Krav på spårbarhet mer administration – hinder? Spårbarhet – beroende på om råvaran klassas som restprodukt eller ej Råvara odlad för biodrivmedelsproduktion ska spåras till den mark den odlats på Råvara som utgörs av restprodukt från skogsbruk ska spåras till den mark råvaran odlades på skogsindustri ska spåras till den plats restprodukten uppkommer Detta kan vara ett hinder då det blir ytterligare en kostnad som kommer drabba den råvara som ska användas för att producera biodrivmedel som inte drabbar annan användning av råvaran, dvs konkurrensen om råvaran med andra ändamål blir till ett hinder då kostnaden ökar för hanteringen av ett massbalans system som kräver spårbarhet samt kontroll om hållbarhetskriterierna är uppfyllda som inte finns i dagens system. Det blir altså en skillnad i hur långt Skogsbruk är inte definerat i lagen utan det kommer visas sig vid tillämpningen av lagstiftningen, troligt att myndigheten kommer ge ute riktlinjer för detta under sommaren.

Skillnad på ”spannmålsetanol” och ”cellulosasetanol” – Möjlighet? Växthusgasreduktionen kan bli mer värdefull då nya drivmedelslagen ställer krav på minskning av utsläpp Biodrivmedel som framställts från ligno cellulosa eller cellulosa från icke-livsmedel räknas dubbelt för att uppnå kvotplikter i de länder som har kvotplikt Räknas dubbelt i vid uppfyllandet av det svenska målet Anledningen till att man införde hållbarhetskriterierna var

Biograce Projekt för harmonisering av växthusgasberäkningar www.biograce.net Beräkningsverktyg Standardvärden/emissionsfaktorer Workshop 31 maj i Stockholm

FRÅGOR? hbk@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se/hbk

ep-eee+eec+etd [gCO2eq/MJ] Delnormalvärden Typ av produktionskedja för biodrivmedel eec [gCO2eq/MJ] ep-eee [gCO2eq/MJ] etd [gCO2eq/MJ] ep-eee+eec+etd [gCO2eq/MJ] Etanol av vetehalm 3 7 2 12 Etanol av virkesavfall 1 17 4 22 Etanol av odlad skog 6 25 Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog DME av virkesavfall 5 DME av odlad skog Metanol av virkesavfall Metanol av odlad skog MTBE, den andel som utgörs av förnybara energikällor samma som delnormalvärdet för den produktionskedja för metanol som används vid framställningen

Livscykelutsläpp i produktionskedjan E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr – eee Delnormalvärden för odling, bearbetning och transport Sätts till 0 för biobränslen Beräknas enligt beslut 2010/335/EU Teknologi under utveckling Beräknas med ep