Desinfektion och sterilisering 1 Biosafety - Disease

Definitioner Dekontamination Desinfektion Sterilisering Processer såsom desinfektion och sterilisering (kontamination = förorening, nedsmittning) Desinfektion Process som minskar antalet (sjukdomsframkallande) mikroorganismer till en acceptabel nivå Sterilisering En process i vilken alla former av mikroorganismer dödas Vad menas med död mikroorganism ? Vad innebär alla ? Biosafety - Disease

Biological Safety R Möllby Sterilisering Värme autoklav Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ 2011-04-06 Biological Safety R Möllby 3 3 Biosafety - Disease

Värme och ånga Process med inträngande ånga Temperatur 121°C - 132°C 20-40 min Förutsättningar: Materialet kan klara det. Inga luftfickor – full access Inga slutna kärl Biosafety - Disease

Biological Safety R Möllby Sterilisering HEAT autoklav Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ Torrt: 161oC 120 min 2011-04-06 Biological Safety R Möllby 5 5 Biosafety - Disease

Biological Safety R Möllby Sterilisering HEAT autoklav Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ Torrt: 161oC 120 min Incineration (förbränning) 2011-04-06 Biological Safety R Möllby 6 Biosafety - Disease

Incineration Biosafety - Disease

Biological Safety R Möllby Sterilisering HEAT Filtrering 2011-04-06 Biological Safety R Möllby 8 Biosafety - Disease

Biological Safety R Möllby Sterilisering HEAT Filtrering Strålning mm 2011-04-06 Biological Safety R Möllby 9 Biosafety - Disease

Formaldehyd, glutaraldehyd H2O2 Pastörisering (75 oC kort tid) Desinfektion 1 75-100 oC (kokning) dödar allt utom bakteriesporer (och prioner) Etanol, isopropanol 70% Klor föreningar Formaldehyd, glutaraldehyd H2O2 Pastörisering (75 oC kort tid) UV-strålning etc. 2011-04-06 10 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Kom ihåg – inga desinfektionsmedel i hemmet !! Alkoholer Iodophorer Klorhexidin Triclosan Kom ihåg – inga desinfektionsmedel i hemmet !! (Utom möjligen för att behandla något sår, linser ö.n.) 2011-04-06 11 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Desinfektion / sterilisering Effekten är proportionell mot tiden (!) Konstant del inaktiveras per tidsenhet 2011-04-06 12 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Känslighet för desinfektion Mikroorganism Exempel Prions Scrapie, Creutzfeldt-Jacob Bacterial spores Bacillus, Clostridium Protozoal oocysts Cryptosporidium Helminth eggs Ascaris, Enterobius Mycobacteria M. tuberculosis Small non-enveloped viruses Polio, parvo, papilloma Protozoal cysts Giardia, Acanthamoeba Fungal spores Aspergillus, Penicillium Gram- bacteria Pseudomonas, Escherichia Vegetative fungi and algae Aspergillus, Trichophyton, Candida Vegetative helminths and protozoa Ascaris, Cryptosporidium, Giardia Large, non-enveloped viruses Adeno, Rota Gram+ bacteria Staphylococcus, Streptococcus Enveloped viruses HIV, Hepatitis B, Herpes simplex Mer resistent 2011-04-06 13 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Desinfektionsmedel översikt Enveloped virus Non- enveloped virus Gram- bacteria Gram+ bacteria Myco- bacteria Bacterial spores Fungi Aldehydes ++ + Alcohol Bases Acids Iodine Chlor Chloro- hexidine Oxidative compounds Quaternary compounds Phenols 2011-04-06 091020 14 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Laboratorie desinfektion 15 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Krav på desinfektionsmedel Ogiftigt Vävnadsvänligt Hudvänligt Ej allergent Stabilt Ej ge upphov till resistens Acceptabelt i reningsverk Biologiskt nedbrytbart Ofarligt för vattenlevande organismer Biological Safety R Möllby 2011-04-06

Desinfektion i Wikipedia Aldehyder: För desinfektion har framför allt formaldehyd (formalin) och glutaraldehyd kommit till användning. Det har allt mer kommit ur bruk på grund av sin toxicitet och dåliga stabilitet. Alkoholer: För många ändamål är alkoholer, eventuellt med tillsatser, de lämpligaste desinfektionsmedlen. För desinfektion används framför allt etanol eller propanol i koncentration 50% - 70%. De har nackdelen att vara brandfarliga och etanolen också att kunna missbrukas. De används ofta med tillsats av t ex invertsåpor eller klorhexidin (se nedan). Invertsåpor: är ytaktiva föreningar med en positivt laddad grupp i ena änden av en lipofil molekyl. Den positivt laddade gruppen är gärna en kvartär ammoniumgrupp för att behålla sin laddning också i alkalisk miljö men också t ex en pyridiumgrupp. Den lipofila delen kan vara en alifatisk kolvätekedja. Effekten av invertsåpor motverkas av tvål, såpa och anjonaktiva tensider. Amfotära tensider: har liknande egenskaper som invertsåpor. De är relativt dyrbara och har därför begränsad användning. Icke-joniska tensider: till exempel Triton X-100 verkar utan att störas av varken katjonaktiva eller anjonaktiva föreningar och är aktivt mot mikroorganismer med lipidhölje (både bakterier och virus). Anjonaktiva tensider: tvål, såpa och tvättmedel har begränsad verkan på mikroorganismer. Klorhexidin: är en starkt baktericid förening antingen i vattenlösning eller i alkohollösning. Verkan motverkas av tvål eller av anjonaktiva tensider. Den har fördelen att inte irritera huden och är det rekommenderade medlet för huddesinfektion. Fenoler: är toxiska, hudirriterande och illaluktande och har därför knappast någon användning. Jod och jodföreningar: har använts till sårdesinfektion men ger fläckar och har fått allt mindre användning. Peroxider: Väteperoxid och perättiksyra har högst verkan under sura förhållanden, medan man i allmänhet vill göra desinfektion vid svagt alkaliskt pH för bästa effekt. Både väteperoxid och perättiksyra sönderfaller relativt snabbt även med tillsatta stabilisatorer, och har därför mycket begränsad lagringstid. Persulfat är svårt att använda. Det levereras som pulver och måste lösas före bruk, och har begränsad användning. Hypoklorit: t ex Klorin är ett mycket effektivt medel med något alkaliskt pH. Det avger klor och har därför en karakteristisk klorlukt, vilket kan vara besvärande. Det är effektivt mot alla typer av mikroorganismer och det rekommenderade desinfektionsmedlet för instrument och utrustning. Hypoklorit är korrosivt och skall därför användas med försiktighet på känsliga metallföremål. Det är blekande, vilket är viktigt att observera vid behandling av textilier och färgade föremål, där det kan vara en fördel för att ta bort fläckar men ett problem vid desinfektion av mönstrade eller färgade textilier 2011-04-06 17 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Typer av desinfektion Sårdesinfektion: där ofta rengöring med steril koksaltlösning används i stället för desinfektionsmedel. Det medel som annars rekommenderas är klorhexidin. Vid desinfektion av sår eller hud använder man termen antiseptiska medel. Huddesinfektion: är viktigt dels inom sjukvården före invasiva medicinska ingrepp (inklusive före injektioner och infusioner på det ställe kanylen skall stickas in), dels på patienter och personal för att förhindra överföring av smitta. För att få acceptans för handdesinfektion är det viktigt att desinfektionsmedlet inte är allergent, torkar ut huden eller har andra biverkningar. De desinfektionsmedel som nu rekommenderas är alkoholer och klorhexidin, var för sig eller tillsammans. Alkoholer tar bort hudens naturliga fett och vekar uttorkande, och för att förebygga narig hud bör de kompletteras med en god hudsalva. Desinfektion av instrument och apparater: Även om de flesta instrument för invasiva ingrepp (kanyler, skalpeller, operationshandskar) numera är av engångstyp och är sterila före användningen finns ett stort behov att desinficera annan utrustning. Om apparaten eller instrumentet tål behandlingen är det rekommenderade desinfektionsmedlet värmedesinfektion eller hypoklorit. Detta gäller också för utrustning för städ och rengöring (disktrasor och disksvampar!) Desinfektion av lokaler: De tekniker som används för desinfektion av instrument kan inte utan vidare överföras på desinfektion av lokaler. De desinfektionsmedel som används för instrument passar inte för behandling av lokaler och inredning. De tvättmedel som används för städning av lokaler inom sjukvård och industri innehåller mestadels icke- joniska tensider av typ Triton X-100. Biological Safety R Möllby 2011-04-06

Desinfektions medel Exempel: Alkoholer Verkningsmekanism Löser upp membran Dehydrerar protein Etanol och isopropanol mest använda Koncentrationen skall vara 70% (obs 99% är mindre effektivt!!) Effektivt mot virus med hölje vegetativa bakterier svampar (lång kontakt tid) Inte effektivt mot virus utan hölje bakterie- och svampsporer Biosafety - Disease

Desinfektionsmedel översikt Enveloped virus Non- enveloped virus Gram- bacteria Gram+ bacteria Myco- bacteria Bacterial spores Fungi Aldehydes ++ + Alcohol Bases Acids Iodine Chlor Chloro- hexidine Oxidative compounds Quaternary compounds Phenols 2011-04-06 091020 20 Biological Safety R Möllby Biosafety - Disease

Alkoholer (II) Fördelar Billiga Icke korrosiva Kan användas på hud Nackdelar Inte tillräckligt brett spektrum Brandfarliga Dunstar lätt, svårt få lång verkans tid på ytor Karcinogena (lång tid) “dunstar” Biosafety - Disease

Nackdel med alkohol Biosafety - Disease

Märkes produkter Virkon DesiDos Triclosan Vilket skall vi välja ? Hur fungerar de ? Vad innehåller de ? Kan vi lita på tillverkarna(s datablad) ? Biosafety - Disease

Slut Sammanfattning Sterilisering behövs ofta Desinfektion både ingående och utgående material Värme Filtrering Förbränning Desinfektion vanligen kemiska substanser olika aktivitetsspektra har jag rätt medel - verifiera ! tidsberoende använd med måtta ! Slut 24 R Möllby Biosafety - Disease