Hur mår Malmö? Presentation av Välfärdsredovisningen 2009 Välfärdsredovisning 2009.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Folkhälsoarbete i Munkedal
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Studieförbunden - kulturskolan
Skogspriser 2013.
Projekt Respekt Strategisk plan: Öka andelen under- representerat kön på utbildningarna Bakgrund: 85 % kvinnor, 15 % män Dekanus gav projektgrupp uppdrag.
Kalmar kommuns arbete med Välfärdsbokslut
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Hälsosamtal med skolsköterskorna Norrbotten år 2008/2009
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Hälsoekonomiska beräkningar ur ett jämlikhetsperspektiv
Jämlikhet – en hälsofråga
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Kommunikationsstödjare
Medborgarnas uppfattningar om den regionala demokratin Erfarenheter från Västra Götaland och Skåne Norrbottenskonferens 23 september.
Figur 3 Figur 3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Ojä(m)lik vård i Malmö Rapport om vården i Malmö av Socialdemokraterna i Malmö 3/
Social hållbarhet -processägarskapet
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Bilder för lokal utbildning
Bisek – fortsatt forskning Henrik Swahn Biseks programledare Presentation vid seminarium 4/4-06.
Nya statistikbehov Statistik på stadsdelsnivå Nordiskt statistikermöte i Köpenhamn aug 2010 Tor Bengtsson.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla?
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
socialt hållbart Malmö
Regionförbundet Östsam
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
1 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Välfärdsrapport för Linköping 2010 Välfärdsrapporten ska  Ge kommuninvånare, förtroendevalda och anställda ökad kunskap om välfärdens tillstånd och utveckling.
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
Verksamhetsförlagd tid, VFT vid Lärarutbildningen läsåret 06/07
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
Vision Västra Götaland det goda livet - ur ett medborgarperspektiv
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Välkomna Seminarium om ”Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom” och ”Skälig levnadsnivå i Malmö” Kommission för ett socialt hållbart Malmö Seminarium,
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Byråkrati sätter krokben för företagare Undersökning av Länsförsäkringar 2008.
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
- Folkhälsa och social service
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Produktivitetskommissionen i Skåne Kick-off seminarium 13 november 2015 Pernilla Johansson, PhD Senior Ekonom.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman.
Strategi för hälsa
Tisdag – “Nya” aspekter som dyker upp med anledning av Agendan.
Resursfördelning SDN.
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och.
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Presentationens avskrift:

Hur mår Malmö? Presentation av Välfärdsredovisningen 2009 Välfärdsredovisning 2009

Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Från H. Sandströms och Haglund; B (Gotlandskommun, 2005).

51 indikatorer Källor; Malmö stad, Region Skåne, SCB, Rädda barnen, mfl. Nivå på hälsa & välfärd Utvecklingen över tid Kön Socioekonomi Stadsdelar Välfärdsredovisning 2009

Förändringar

På plus sidan Socialt kapital; tillit till andra människor & social delaktighet Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Simkunnighet Ohälsodagar Olycksfall i åldern >75 år Upplevd otrygghet Välfärdsredovisning 2009

På minussidan Låg inkomst Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress bland barnfamiljer Övervikt och fetma Narkotika Välfärdsredovisning 2009

Skillnader mellan män och kvinnor

Faktaunderlag; Malmös Välfärdsredovisning 2009

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomisk status Malmö - kvinnor Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne

Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne Socioekonomisk status Malmö - män

Geografiska skillnader Välfärdsindex

Västra Innerstaden Hyllie Oxie Fosie Kirseberg Rosengård Södra Innerstaden Husie Centrum Limhamn-Bunkeflo Välfärdsindex

Hur mår Malmö? Bättre, men det är stora skillnader mellan grupper Välfärdsredovisning 2009

Fortsättning följer… Del av årsredovisningen Underlag till budgetarbetet Vad beror förändringarna på? Trender Vad är möjligt att påverka, av vem och hur? Spindeldiagram på stadsdelsnivå Seminarium – analyser Interaktivt analysverktyg Välfärdsredovisning 2009