Forskning – Arkiv - Forskning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetet med anmälningsavgifter
Advertisements

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson,
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Workshop kring vidareutveckling av SwePub, Stockholm 12 september 2013 Torulf Lind It-strateg, Vetenskapsrådet.
Forskningsdata Jonas Ekman Docent i industriell elektronik.
Grundtankar dokumenthantering
Checklista för jurister
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
? Presentation E-Lin
SIDAN 1 Kampanjrådgivning -gallring. Gallringsinventering våren 2012  Inventering av gallringsbeslut 1990 till idag  Fokus på: –Är beslutet.
Hantering av forskningsdata Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik.
Från bokmagasin till diversehandel
SÅ TYCKER FORSKARNA OM VRs ANSÖKNINGSSYSTEM SYFTE: Mäta forskarnas åsikter om VRs elektroniska ansökningssystem Var tionde forskare, ca 400, ombads besvara.
Open Access vid svenska högskolor – samverkan, framgång och utmaningar Det digitala specialbiblioteket 11 februari 2009 Aina Svensson Uppsala universitetsbibliotek.
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Diarieföring av upphandlingsärenden
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
BADA – Borås akademiska digitala arkiv /Sofia Arvidsson
Arbetssätt och inflytandestrukturer Nationella referensgruppen 29 mars 2007 Gunnar Sahlin.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Sveriges lantbruksuniversitet Elektronisk publicering Internundervisning Ultunabiblioteket Aina Svensson, 28 februari Epsilons öppna.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Sjuk- och friskanmälan Anmälan vård av sjukt barn
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Magnus Geber 1 Seminar om tilgængliggørelse av elektroniske arkivalier Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument inför Nordiska Arkivdagarna.
Delegering av uppgifter
E-arkiv.
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Arkivprojektet vid Socialt arbete. Skillnad mellan diarium och arkiv Diarium = register över inkomna och utgående handlingar. Arkiv = Samling av handlingar.
Arkivfrågor för fakultets-administratörer
Regionstyrelsen Allmänna handlingar och diarieföring
Utgivningsbevis ” En av offentliga arkivens primära uppgifter är att bereda allmänheten tillgång till de handlingar som finns förvarade hos arkiven. Detta.
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
Helen Ekelöf Kartan visar vägen till arkivets skattgömma.
Med gemensamma krafter För biblioteken i samtiden Hur ska biblioteken arbeta för att Sverige ska nå målet att bli en ledande kunskapsnation?
Bevarande utifrån nya Ladoks perspektiv
Enkel information angående diariet/DFS BEATRICE NORDLÖF.
Øresund Sara Virkelyst Project Manager Øresund University/Øresund Science Region.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.
Enheten för digital publicering Elektronisk publicering av examensarbeten / uppsatser vid Uppsala universitet Publicering genom DiVA - Vad är.
1 Institutionella arkiv Turid Hedlund OACS - Open Access Communication for Science.
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Samarbetsytor i Aurora
E-ARKIV Johan Kjernald eSamordnare.
Forskningsetik CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning
SVEP Nordiskt möte 5-6 oktober 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Mål för delprojektet.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Synpunkter, klagomål och beröm
MÅSTE MAN SPARA ALLT? -Gallra i samlingarna. Det här tänker jag prata om… Gallra i de befintliga samlingarna Hur man kan tänka kring insamling och gåvor.
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv Presentation av två pågående projekt Praxis från UKÄ, Högskoleverket och ÖNH Gruppdiskussioner.
Seminarium om tillgodoräknande
Informationssäkerhet + arkiv = sant? Johan Andersson, Mälardalens högskola
Arkivering av forskningsmaterial Allmänna handlingar ●Handling: framställning i skrift eller bild eller upptagning som på annat sätt kan uppfattas.
Kvalitativ metod I Hur gick det i går? Är det frågor? Vilken funktion har metod? Metodbegrepp.
Examensarbete 2017.
Njörður Sigurðsson, avdelningschef för tillsyn och rådgivning
UTVECKLING AV E-ARKIV UTVECKLING AV E-ARKIV
DiVA: Rapport från systemägarmöte (med mera)
Exjobbsmässa för elkraftingenjörer
Gemensam tentamenshantering vid SLU:s huvudorter
Agenda Inledning Linda Huljebrant på Sankt Kors arkiv och dokumenthanteringsplan  Dan Malmsten berättar om tillämpningsanvisningar för digital långtidsarkivering.
Arkivutbildning Utbildningsmaterial
Kvalitetsarbete Verksamhetsstöd
Hur kan digitala flöden underlätta, effektivisera och stärka ärendehanteringen?
Arkivutbildning Utbildningsmaterial
Processorienterad informationsredovisning
VÄLKOMNA! Bakgrund För att stadsdelsförvaltningen ska kunna arbeta på ett effektivt sätt med arkivfrågor ska det finnas både arkivansvarig och.
GDPR – nyheter och förberedelser
Presentationens avskrift:

Forskning – Arkiv - Forskning De nordiska ländernas regler/praxis för hantering av forskningshandlingar NUAS seminarium Forskning – Arkiv - Forskning Helsingfors, 31/5 2007 Ulf Nilsson

Tolkning av enkätsvar – utgångspunkter Öppet utformad enkät, många och varierande svar. En övergripande sammanfattning. Urval av citat försöker visa det generella mönstret. Antal svar: Sverige: 15 Finland: 20 Norge: 6 Danmark: 4 Island: 2 Enkät på flera led - länder, handlingstyper, åtgärder… Redovisning efter typer av handlingar.

Administrativa handlingar (Ansökningar, kontrakt, korrespondens, ekonomi) Ansökningar och kontrakt registreras vanligen i diarium och/eller andra register. Ekonomihandlingar hanteras av ekonomisystem. ”enheten för forskingsärenden upprätthåller egna register för att kunna följa projekt” ”Administrativa handlingar registreras som inkommande handlingar till den centrala administrationen och endast i undantagsfall hos enskilda forskare som har ansvar för eget arkiv ” Gallring sker i princip med stöd av gällande regler, ofta gallras inte dessa handlingar. ”det som gjelder journalføring av annen dokumentasjon gjelder også for forskningsdokumentasjon I stort sett samma förutsättningar och hantering i alla länder. Styrs av lagkrav och interna regler - diarieplan, arkivbildningsplan, gallringsplan m.m. (men arbete kvarstår…). men blir ikke fulgt på samme måte” ”Central- og Studiejournalen journaliserer alt og gemmer det i papirform i 10 år ” I regel ordnad arkivering. ” Vi följer RA:s gallringsbeslut och våra interna gallringsbeslut… ”arkiveras i papirformat i tillegg til elektronisk versjon i sakarkivsystmet” ”har ikke godkjente kassasjonsregelr for slikt materiale. Det som registreres/arkiveres som arkivmateriale blir derfor foreløpig bevart. For annet materiale blir det opp til den enkelte forsker/faggruppe e.l” …fast visst blir det så att den enskilde forskaren ibland själv beslutar om gallring, ovetande om gallringsbesluten” ”i respektive institutions arkiv som sedan lämnas till centralarkivet”

Primärmaterial Arkivets roll? (Mät- och testresultat, enkäter) Island, Norge, Danmark, Finland - forskarens eget material. ”Forskarna äger själva det material som de producerar” Arkivets roll? ”arkiveras ej, forskarens eget” ”Archive provides service and support for those seeking” ”Universitetet beslutar ej om gallring, men rådgör med forskare vid behov” ”ingen overordnet system for organisasjonen, opp til den enkelte forsker/faggruppe” ”ovanstående handlingar arkiveras i bästa fall i institutionernas arkiv” ”forskerne selv råder over deres forskningsproduktion og dermed også det forskningsmaterial som har tilkommit i forskningsverksamheten” Sverige - allmänna handlingar. ”Förvaltningsarkivet tar emot nedlagda institutioners arkiv” ”Registreras i projektdagboken/…/ambitionen är att primärmaterial som skall bevaras skall förtecknas och arkiveras centralt”

Redovisningshandlingar (Rapporter, artiklar, avhandlingar) Ekonomiska redovisningar - hanteras i regel som administrativa handlingar. Vetenskapliga redovisningar - arkivhandling eller biblioteksmaterial? Island, Norge och Danmark - leverans till bibliotek. Finland – leverans till bibliotek eller arkivering. ”forskare tar hand om egna bibliografiska handlingar och litteraturlistor och sparar i allmänhet egen litteratur s.s. artiklar, böcker och avhandlingar” ”biblioteket bevarar universitetets egna publikationer” ”några institutioner samlar enhetliga serier” ”biblioteket mottat ett antall eksemplarer til oppbevaring og registrering” ”avhenger av type materiale. Hos den enkelte forsker/forskergruppe, fakultet” Sverige – arkivering och publicering. ”Roskilde Universitetsbibliotek opbevarer under forudsætning af, at materialet enten er købt af eller leveret til biblioteket. Der er ikke tale om 100 % arkivering” ”Dels i institutionernas arkiv, dels i .. vår elektroniska publikationsdatabas”

Digitala handlingar Vem äger frågan? Vilka digitala forskningshandlingar arkiveras/lagras och hur? Vem äger frågan? ”om handlingarna är viktiga för vidare forskning och för att påvisa viktiga forskningsresultat bevarar forskarna själva materialet” Finland ger olika svar. ”En del avhandlingar kan användas via bibliotekets nätsamlingar” Norge och Danmark främst svar om redovisningshandlingar (administrativa handlingar arkiveras oftast i pappersformat, primärmaterial saknar ofta arkivregler). ”Arkivering av digitalt bildmaterial styrs av högskolans interna instruktion” ”i hovedsak avhandlingar, masteropgaver, artiklar” ”mätningar, testresultat” ”Arkivet afleverer dokumenterne som led i den nationale pligtaflevering af digitale dokumenter til det Kongelige Bibliotek” ”Tyvärr har vi inte haft resurser att ta emot digitala leveranser. Vi arkiverar i vissa fall digitala media, men har inga möjligheter att konvertera till nya media eller format” I Sverige främst svar om primärmaterial (övriga arkivhandlingar arkiveras oftast i pappersformat) och problem finns…. ”Ingen kontrollerad arkivering/lagring förekommer idag, inventering av digitalt primärmaterial ska genomföras och ligga till grund för riktlinjer för format etc.” ”Detta arbetas med pga. att vi fått en IT-chef som förstår vad som är viktigt”

Forskararkiv Finns rutiner för att handleda forskare vid avslut? Finns rutiner/resurser för att ta emot leveranser? Nej , de flesta lärosäten saknar detta. Men undantag finns. ”ingen allmän praxis, avtal från fall till fall” ” Universitets centralarkiv bevarar ca. 20 enskilda arkiv eller delar av forskararkiv. Eftersom förteckning och bevaring av forskararkiven är arbetskrävande har Universitetsarkivet i växande grad pekat på handskriftsavdelningen vid National- och universitetsbiblioteket, och Nationalarkivet som lämpliga platser att bevara forskararkiv. Det finns också intresse för att bevara forskararkiv hos dessa arkivinstitutioner.” ”ja, vedertagna principer finns, blanketter för överföring och användarrättighter” ”enkelte forskerarkiv bevares på universitetsbibliotekt” ”ja, om inte forskararkiven innehåller databaser, gener, plasmider, antikroppar mm” ” ja, arkivarien hjälper gärna till, bara att ropa”

Information och utbildning? Ges efter de resurser som finns vilket innebär allt från regelbundna kurser till ingen utbildning alls. Områdets prioritering framgår inte av svaren. ”utbildning sker till samtliga fakulteter, där tyvärr inte forskarna har tid att närvara” Hur representativt är detta svar? Leveranser till arkivmyndighet? Finland och Sverige – i stort sett inga. Island, Norge och Danmark – förekommande (inklusive leveranser till arkiv/bibliotek). Utbildning ges efter de resurser som finns, allt från regelbundna kurser till ingen utbildning alls. Mer beroende av lärosätet än vilket land. Påverkar regler från finansiärer? EU-finansierade projekt – ja. Vem äger frågan? Forskare Jurist Arkivarie Annars stora skillnader i svaren vilket ger några funderingar… Vilka skillnader finns mellan forskningsområden? Är reglerna oklara eller okända?