Det vetenskapliga tänkandet Revolution?

Att problematisera ett begrepp Uttrycket förekommer under 1930-talet Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska bakgrunden Thomas Kuhns paradigmskifte kräver begreppet ”revolution” Det externalistiska perspektivet Ett evolutionärt perspektiv redan under 1910-talet Revolutionen: en konstruktion?

Idéströmningar: det kognitiva perspektivet Aristotelism (empirism) Platonism (matematikens betydelse; Pythagoras) Epikureism/Lucretius (atomism) Huvudfrågan: vad visste man? Kausalitet

Det sociala och kulturella perspektivet Vetenskap som praktik och som kultur - ny fråga: hur visste man? Användning av vetenskapliga resultat (Bacons ”Kunskap är makt”.) Funktion, process istället för kausalitet

Nya premisser Observationer, experiment, metod (hypotetisk-deduktiv) Kvalitativa begrepp avfärdas Teleologiskt tänkande: mindre viktigt Vetenskapens matematisering Ny världssyn ersätter den aristoteliska/ptolemeiska världssynen Mekanistiskt perspektiv  deismen under 1700-talet Redovisningen av iakttagelsen: fakta, inte berättelse (jf Royal Societys motto: ”Nullius in verba”, ”Inte på någons ord”)

Astronomin Copernicus: heliocentriskt system (Om himlakropparnas kretsrörelse, 1543) Tycho Brache: observationer; kombination av Copernicus och medeltida astronomin: geocentriskt system Kepler: heliocentriskt system; Kepler använde Braches material; planetbanorna; astrologi William Gilbert: jordmagnetism (Om magneter, magnetiska kroppar och den stora magneten jorden, 1600)

Fysik Galileo Galilei - mekanik: fallagar - astronomi: teleskopet, observationer (teknik och vetenskap) Matematikens betydelse

Fysik Isaac Newtons syntes: - Keplers elliptiska planetbanor - Gilberts magnetiska krafter - Huygens idé om ljuset som vågrörelse Naturvetenskapens matematiska principer, Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (1687), gravitationslagen; mekaniska orsaker som verkar på avstånd Alkemi

Newtons tre rörelselagar Newtons första lag: En kropp förblir i ett tillstånd av vila eller likformig rätlinjig rörelse såvida den inte av yttre krafter tvingas att ändra detta tillstånd. Newtons andra lag: Förändringen av en kropps rörelse är proportionell mot den verkande kraften och sker i den riktning som kraften verkar. Newtons tredje lag: Mot varje kraft svarar alltid en lika stor och motsatt riktad kraft.

Biologi/medicin William Harvey: blodomloppet—mekanisk förklaring Andreas Vesalius: anatomi Paracelsus: lägger vikt vid praktik och erfarenhet i motsats till teoretiserande medicin; örter och kemi

Nätverk Det gamla kommunikationssättet: centralistiskt och hierarkiskt Den moderna vetenskapens kommunikationssystem: kritiskt Brev: Marin Mersenne; Henry Oldenburg Embryot till vetenskapliga kongresser och nyhetsbrev/vetenskapliga tidsskrifter 1665: Philosophical Transactions; Journal des Scavants

Akademierna Royal Society (1660); Académie des Sciences (1666); den preussiska vetenskapsakademin (1700); St Petersburg (1725; utlöpare från Berlin, tyska som arbetsspråk) Forskning: kollektivt arbete (jf Bacons Det nya Atlantis) Vetenskapens institutionalisering Lokala, provinsiella akademier (omfattade humaniora också)

Nationer och vetenskap Akademiernas kopplingar till de centrala myndigheterna (hov, regering) Vetenskapens nationalisering Nationella intressen