Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Restprodukt hantering ”Miljö- påverkan” Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampo Det finns två områden där klimatpåverkan från livsmedel särskilt utmärker sig i förhållande till andra produkter. Det första är var i kedjan miljöpåverkan uppstår: Om man gör en livscykelanalys på kylskåp, bilar, glödlampor, schampo ser miljöpåverkan längs livscykeln ut så här om man generaliserar…Den största påverkan är under brukandefasen, alltså under den period när produkten används. För livsmedel däremot är bilden totalt en annan… Den markant största miljöpåverkan uppstår väldigt tidigt i livsmedelskedjan, i primärproduktionen (jordbruket eller fisket). Livsmedel har ju väldigt kort livslängd jämfört med andra produkter. Med tanke på att den största miljöpåverkan uppstår så tidigt är det extra viktigt att vi tar tillvara råvaran så mycket som möjligt så att miljöpåverkan p g a onödigt svinn inte behöver öka ytterligare. Ex livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

Växthusgaser från livsmedelskedjan – stora skillnader jämfört med övriga sektorer och långt ifrån bara en fråga om koldioxid… Lustgas, N2O – kväve i gödsel och mark Metan, CH4 – idisslare och stallgödsel CO2 – fossilt och grönt Det andra speciella med livsmedels klimatpåverkan är vad, orsaken, till klimatpåverkan: Man pratar om koldioxidekvivalenter men när det gäller mat är det framför allt två andra växthusgaser som är viktigare än koldioxiden i sig. Lustgas uppstår vid produktion av mineralgödsel och även från marken efter att man har gödslat. Lustgas avgår både när man gödslar med mineralgödsel och med stallgödsel. Metan kommer i synnerhet från djur som idisslar, som rapar metan som en del av matsmältningsprocessen. Utsläpp av metan uppkommer också från lagring av gödsel. Koldioxid kommer från utsläpp av fossila bränslen. Med den gröna koldioxiden menas det nettoutsläpp som uppstår vid tex avskogning (skövling av regnskog) då det naturliga kretsloppet av kol (fotosyntesen) bryts och kol frisätts till atmosfären istället för att vara bundet i växterna. Bild: Maria Henriksson

Klimatpåverkan från mjölk Om man tittar på resultaten av klimatpåverkan från en liter mjölk så ser man tydligt att: Miljöpåverkan är definitivt störst i primärproduktionen (jordbruksled) från produktion av foderråvaror och utsläpp från djur. Utsläppen av metan och lustgas är de emissioner som ger störst bidrag till mjölkens klimatpåverkan. Kons metanutsläpp står för ungefär 50 % av hela mjölkens klimatbidrag. Lustgasen kommer framför allt från foderproduktionen. 1 liter mjölk ger drygt 1 kg Koldioxidekvivalenter!

Exempel på klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (”livsmedlets klimatryggsäck”) 30,0 25,0 20,0 kg CO2e/kg produkt 15,0 Det är ett väldigt stort spann i klimatpåverkan från olika livsmedel, uttryckt per kg livsmedel. Frilandsodlade grönsaker har relativt låg påverkan, längst till vänster i diagrammet, och animaliska produkter, längst till höger, står för en högre påverkan. Mittemellan hittas förädlade vegetabiliska produkter, växthusodlade grönsaker och fisk. Produktion av foder och utsläpp från djur gör att köttprodukter ger i storleksordningen 10 gånger högre klimatpåverkan än en vegetabilisk produkt. Viktigt att trycka på att detta är exempel på klimattal på produkterna, variationerna är stora och beroende på hur, och ibland var, produktionen bedrivs. I de allra flesta fall är det viktigare för klimatpåverkan HUR produktionen bedrivs än VAR den kommer ifrån (transporterna har oftast inte så stor betydelse som man kanske tror). Ryggsäcken på bilden symboliserar den miljöbörda som varje produkt bär med sig under sin livslängd. Som sagt stor skillnad i ryggsäckarnas storlek/tyngd… 10,0 5,0 0,0 Lök (SE) Morot(SE) Isbergssallad(SE) Vetemjö(SE) Socker(SE) Tomater(SE) Bake-off bröd(SE) Sill, fryst (NO) Gurka(SE) Mjölk(SE) Alaska pollock Rapsolja(SE) Ägg(SE) Lax, fryst(NO) Torsk, färsk(NO) Kyckling(SE) Gris(SE) Ost(SE) Nötkött(SE medel)

Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött Om man dyker ner lite extra i köttet… Vi ser tydlig skillnad mellan enkel-magade och fler-magade (idisslare) djur. Kyckling, kalkon och gris har en lägre klimatpåverkan än lamm och nöt. Det beror till stor del på att lamm och nöt är idisslare och släpper ut växthusgasen metan. Andra viktiga parametrar är djurens livslängd och förökningsförlopp. En högintensiv produktion, dvs snabbväxande djur som blir ”tunga” snabbt och som föder många ungar, ger en lägre klimatpåverkan per kg producerat kött. Detta går tyvärr i konflikt mot exempelvis andra miljömål som biologisk mångfald och öppna landskap där våra svenska betande djur främjar dessa två. När det gäller nötkött beror klimatpåverkan på om det är kött från ”djur som också ger mjölk” eller om det är ”rena” köttproducerande system. Kött från mjölkdjur får en lägre klimatpåverkan eftersom köttet och mjölken då delar på miljöbördan. Dessa resultat är baserade på att 65 % av vårt producerade nötkött i Sverige kom från mjölkdjur. Samtliga klimattal för de svenska köttslagen är baserade på statistik om foder och djurhållning och kan ses som svenska medelvärden för sitt köttslag, men med spridningsintervall. Köttet från Brasilien är inte högre på grund av transporten, transporten står för 2 % av stapeln. Istället är det metanet som står för 75 % av stapeln, dessa djur föds inte upp lika intensivt, betar mycket och har en betydligt högre slaktålder än våra svenska djur = hinner släppa ut mer metan. I denna siffra (drygt 40 kg CO2ekv/kg kött) är inte klimatpåverkan medräknad från det koldioxidutsläpp som kommer från avverkning av regnskog. Metodiken för hur avskogningen ska inkluderas är inte allmänt vedertagen och därför är det inte inkluderat men även om ”snälla” beräkningsmetoder används skulle klimatpåverkan från det brasilianska köttet mer än dubbleras. 6

Det stora problemet är att vår konsumtion av kött hela tiden ökar Det stora problemet är att vår konsumtion av kött hela tiden ökar. Både i Sverige men också globalt! När vi vet att kött har en betydligt högre klimatpåverkan än andra livsmedel är dessa trender allvarliga då vi samtidigt behöver minska vår klimatpåverkan totalt sett… På 20 år har svensk konsumtion per person och år sammanlagt ökat med 43 %. Och vem tyckte att vi åt lite kött 1990? Samtliga köttslag har ökat, relativt sett så har kycklingen ökat mest. Under motsvarande tid har produktionen av gris och nötkött legat ganska konstant i Sverige, kycklingproduktionen har däremot ökat. Så det importerade köttet står för huvuddelen av denna ökning.

För frukt och grönt är ”säsongen” och närodlat särskilt relevant När det gäller frukt och grönt så har dessa produkter en betydligt lägre klimatpåverkan. I synnerhet frilandsodlade grönsaker som rotfrukter, kål, lök etc. Jordbruket är fortfarande ett viktigt led för var klimatpåverkan uppstår, men här får även andra delar av livscykeln relativt sett en mycket större påverkan. Detta eftersom miljöpåverkan är så mycket lägre för frukt och grönt totalt sett… Därför är det för frukt och grönt särskilt relevant att försöka välja närodlat! När det gäller frukt och grönt handlar det också mycket om att välja efter säsong så att produktionen här är så effektiv som möjligt. Detta gäller exempelvis växthusprodukter som inte är gynnsamma att producera här under de kalla årstiderna.

Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt? Och om man ser på detta ur klimatsynpunkt så är det ungefär hugget som stucket mellan att köpa norsk lax eller vildfångad torsk, men det är helt olika orsaker bakom totalresultatet. För torsken är det fisket i sig med bränsleåtgång och kylmedelsläckage från båtarna, som står för merparten av klimatbidraget, medan för laxen är foderproduktionen helt den dominerande faktorn (på motsvarande sätt som i en kycklingproduktion). Fiskfoder består både av marin och vegetabilisk råvara.

Var når vi de stora klimatvinsterna? Med bättre kunskap kan vi göra aktiva val… Minska mängden kött om möjligt (särskilt nötkött). Vid användning av nötkött välj gärna ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) eller fisk från hållbara bestånd (KRAV MSC märkt) är bra klimatval Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn. Vid förändring av maträtter och menyer – ändra lite åt gången och kommunicera varför förändringar görs Genom att sätta siffror på klimatpåverkan från sina råvaror är det lättare att följa upp och ratta rätt… Sjuka matgäster innebär större utmaningar när det gäller speciella näringskrav…

Exempel på klimatpåverkan från inköpta livsmedelsråvaror inom SLLs verksamhet Exempel på resultat från klimatberäkning av livsmedel inom SLLs verksamhet. Det blir tydligt att de animaliska produkterna (mejeriprodukterna och kött, chark och ägg) står för den huvudsakliga klimatpåverkan från livsmedelsinköpen. Bra att ha beräkna storleken på klimatpåverkan för att kunna använda som en utgångspunkt för att sätt upp klimatmål.

Var når vi de stora miljövinsterna? ”Fokus 1” är nöjda och mätta måltidsgäster men… överproduktionen kan minska Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan, energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat Att behandla maten som den värdefulla resurs det faktiskt är Överproduktion=Att slutproducera mer än vad som äts upp samma dag! Serveringssvinn och tallrikssvinn går inte att ta vara på! Rester i köket kan förhoppningsvis användas vid ett senare tillfälle. Börja att arbeta med att minska serveringssvinnet (innan man går på de enskilda måltidsgästerna). Första steget är att börja mäta så man vet när svinn uppstår (vilka maträtter?)

Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan! Genom att aktivt välja vad vi serverar och hur vi hanterar vår råvara (ex genom att minska livsmedelssvinnet) kan matens klimatpåverkan minskas markant!