Kapitel 9 Fullständig konkurrens och monopol: Marknadernas motpoler David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

Fullständig konkurrens Villkor för en marknad med fullständig konkurrens många köpare och säljare så att ingen enskild tror att hans eget handlande kan påverka marknadspriset företagen tar priset som givet de möter en horisontell efterfrågekurva Likadana produkter kunderna har fullständig information företagen har fritt inträde och utträde See Section 9-1 in the main text.

Utbudskurvan under fullständig konkurrens (1) Ovanför priset P3 (punkten C), är före-tagets vinst högre än alternativkostnaden för kapital på kort sikt Vid priset P3, (punkten C), gör företaget NORMAL VINST P1 € Output SAVC SMC Q1 SATC P3 A C Q3 See Section 9-1 in the main text, and Figure 9-2.

Utbudskurvan under fullständig konkurrens (2) Mellan P1 och P3, (A och C), gör företaget kortsiktig förlust, men blir kvar på marknaden Under P1 (SHUT-DOWN PRISET), täcker inte priset SAVC och företaget lägger ned P1 € Output SAVC SMC Q1 SATC P3 A C Q3 See Section 9-1 in the main text, and Figure 9-2.

Utbudskurvan under fullständig konkurrens (3) SMC-kurvan ovanför SAVC representerar alltså företagets KORTSIKTIGA UTBUDSKURVA och visar hur mycket företaget skulle produ-cera vid varje givet pris. P1 € Output SAVC SMC Q1 SATC P3 A C Q3 See Section 9-1 in the main text, and Figure 9-2.

Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (1) SAC P Output SMC D=MR=AR q Output Q P SRSS D € € See Section 9-3 in the main text. Marknadspriset bestäms på branschnivå vid skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan – branschens utbudskurva är summan av de enskilda företagens utbudskurvor.

Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (2) € Output SMC D=MR=AR q BRANSCHEN Output € Q P SRSS D SAC See Section 9-3 in the main text. Företaget tar priset som givet vid P – och väljer output vid q där SMC=MR för att maximera vinsten

Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (3) SAC Företaget P € Output SMC D=MR=AR q BRANSCHEN Output € Q P SRSS D SRSS1 P1 See Section 9-3 in the main text. Vid detta pris visas vinsten av den skuggade ytan. Dessa vinster lockar in nya företag till branschen. När fler företag finns på marknaden, förskjuts branschens utbudskurva mot höger och marknadspriset sjunker.

Långsiktig jämvikt Företaget BRANSCHEN P* q* Q P* D SRSS € € Output SAC P* € Output SMC D=MR=AR q* SRSS Output € Q P* LRSS D See Section 9-3 in the main text. Marknaden söker sig till långsiktig jämvikt genom att sätta LMC=MR vid LAC:s minimipunkt. Det typiska företaget gör då nätt och jämt normal vinst. Branschens långsiktiga utbud är horisontellt. Om branschens expansion pressar upp insatspriserna (t.ex. lönerna) kommer den långsiktiga utbudskurvan inte att vara horisontell, utan uppåtlutande.

Anpassning till en ökning i marknadseftefrågan: på kort sikt Anta att en fullständig kon- kurrensmarknad befinner sig i jämvikt vid P0Q0. Output € D SRSS Q0 P0 D' Om marknadsefterfrågan förskjuts till D'D' ... Q1 P1 på kort sikt är den nya jämvikten P1Q1 ... See Section 9-4 in the main text. – anpassningen sker genom enskilda företags expansion längs deras SMCs.

Anpassning till en ökning i marknadseftefrågan: på lång sikt På lång sikt, lockas nya företag av de vinster som nu kan tjänas här Output € D SRSS Q0 P0 D' - och befintliga företag kan anpassa sitt fasta kapital Q1 P1 Och marknaden uppnår slutligen jämvikt vid P2Q2. Q2 P2 LRSS Om lönerna drivs upp av denna expansion, är den långsiktiga utbudskurvan uppåtlutande Notice of course, that if wages are not pushed up by the expansion of the industry,then the LRSS will be horizontal, and we return to the original price P0. See Section 9-4 in the main text, and Figure 9-10.

Monopol En monopolist: är den enda säljaren av produkter i en bransch och den enda potentiella säljaren är skyddad av någon form av etableringshinder (barrier to entry) möter hela marknadsefterfrågan direkt Till skillnad från fullständig konkurrens, är MR alltid under AR. See Section 9-6 in the main text.

• Efterfrågan, gränsintäkt och totalintäkt ∞ < η < -1 η = -1 Monopolisten väljer alltid ett pris på den elastiska delen av efterfrågelinjen (ovanför mittpunkten) Pris per enhet 0 > η > -1 MR MR=0 D (=AR) Q (mängd) Annars skulle MR och därmed också MC bli negativ vilket inte är rimligt • Totalintäkter (TR) Q (mängd)

Monopolistens vinstmaximering Vinsten maximeras där MC = MR vid Q1P1. Output € P1 Q1 MC AC D = AR MR MC=MR I detta läge, är AR större än AC så före- taget gör en vinst som överstiger kapitalets alternativkostnad AC1 visas av den skuggade ytan See Section 9-6 in the main text, and Figure 9-13. Inträdeshinder hindrar nya företag från att komma in i branschen.

Monopol jämfört med fullständig konkurrens (1) Anta att en konkurrensbransch tas över av en monopolist: Output D MR SRSS LRSS € Q1 P1 A Konkurrensjämvikten är vid A, med output Q1 och priset P1. För monopolisten, är LRSS LMC-kurvan, och SRSS är SMC-kurvan = LMC =SMC Monopolisten maximerar vinsten på kort sikt vid MR = SMC vid P2Q2. Q2 P2 See Section 9-8 in the main text, and Figure 9-14.

Monopol jämfört med fullständig konkurrens (2) Anta att en konkurrensbransch tas över av en monopolist: D MR SRSS LRSS € Q1 P1 A = LMC =SMC Q2 P2 På lång sikt kan företaget anpassa andra insatser ... Vid P3Q3. P3 Q3 för att sätta MR = LMC See Section 9-8 in the main text, and Figure 9-14. Output

Monopol jämfört med fullständig konkurrens (3) Vi kan se att monopol jämfört med fullständig konkurrens indikerar: högre pris lägre output Förlorar konsumenten alltid på monopol? Detta beror bl.a. på huruvida monopolistens kostnadsstruktur är densamma som det lilla företagets skalfördelar kan förekomma. See Section 9-8 in the main text.

Fullständig konkurrens – maximalt konsumentöverskott Pris Konsumentöverskott Fullständig konkurrens ger största möjliga produktion till lägsta möjliga kostnad = maximal välfärd/ konsumentöverskott P* • LMC = LATC = P* Totala produktions- kostnader D Q (mängd) Q*

Monopol – välfärdsförlust Pris Konsumentöverskott (A+B) A B Förlorat konsument- överskott = C+D C D Pm • Dödviktsförlust = E E • • LMC = LATC D MR Qm (Q*) Q (mängd)

Ett naturligt monopol € P1 LMC LAC Q1 Detta företag åtnjuter avsevärda skalekonomier i relation till marknads-efterfrågan LAC sjunker ända fram till marknadsefterfrågan det största företaget åtnjuter alltid kostnads-ledarskap och kommer att dominera branschen Det är ett NATURLIGT MONOPOL LMC LAC D MR P1 € Q1 Output Note: we return to this topic in a later chapter. See Section 9-8 in the main text, and Figure 9-15.

Diskriminerande monopol Anta att en monopolist säljer åt två separata grupper av kunder med olika efterfrågeelasticiteter t.ex. affärsresenärer kan vara mindre känsliga för flygbiljetternas priser än turister Monopolisten kan öka vinsten genom att ta högre priser av affärsmän än av turister. Diskriminering har större chans att lyckas för produkter som inte kan säljas vidare t.ex. tandvård, hårklippning See Section 9-9 in the main text.

Former av prisdiskriminering Första gradens (perfekt) diskriminering av varje kund tas det högsta pris han är villig att betala konsumentöverskottet elimineras helt Andra gradens diskriminering för olika mängder tas olika priser (mängdrabatter) storkunder får ett billigare enhetspris, småkunder får betala ett dyrare konsumentöverskottet minskar

Första gradens prisdiskriminering – total assimilering av konsumentöverskottet Utan diskriminering är vinsten = C + D När varje kund betalar sitt maximala reservationspris, ökar vinsten med A + B + E A B E Extra vinst = A+B+E • Märk! utbudsmängden är lika stor som vid fullständig konkurrens! C D Ingen dödviktsförlust! • • LMC = LATC D MR Qm Q* Q (mängd)

Andra gradens prisdiskriminering – partiell assimilering av konsumentöverskottet Pris/kWh Kunderna betalar olika pris beroende på mängd eller förbrukning För mängden Q1 är priset P1 Q1 P1 För mängden Q2 är priset P2 Q2 P2 För mängden Q3 är priset P3 Q3 P3 • LMC = LATC D kWh/månad

Andra gradens prisdiskriminering – partiell assimilering av konsumentöverskottet Pris/kWh kWh/månad Kvarblivet konsument- överskott = D+E+F D E F P1 A B C Vinsten = A + B + C P2 P3 • LMC = LATC D Q1 Q2 Q3

Prisdiskriminering...forts Tredje gradens diskriminering olika pris tas av olika kundgrupper t.ex. barn, beväringar, studerande, pensionärer, föreningsmedlemmar, olika yrkesgrupper, osv. också t.ex. fritidsresenärer, affärsmän T.ex studerande får prenumerera billigare på dagstidning när de bor på egen adress Konsumentöverskottet reduceras segmenteringen måste vara fungerande – annars uppstår sekundära marknader

Tredje gradens prisdiskriminering –skillnader i priselasticitet mellan kundgrupper Marknaden för varumärket ”BigBrand Drugs”: ”The Only Real Painkiller” Vissa kunder är beredda att betala högre pris för produkter med starkt varumärke t.ex. läkemedel. Pb För dessa kunder är priselasticiteten låg LMC Db MRb Qb

Tredje gradens prisdiskriminering – skillnader i priselasticitet (2) Marknaden för ”Noname/Anyname Generic Drugs”: ”As Good As Any Painkiller” Pris Andra kunder är övertygade att s.k. identiska parallell- produkter är perfekta substitut och väljer det lägsta priset Pg Priselasticiteten är då högre LMC Dg MRg Qg

Tredje gradens prisdiskriminering – skillnader i priselasticitet (3) DTotal MRTotal =MRb +MRg Hela marknaden Qb+ Qg Pris Noname ”Generic” Pris Dg MRg Pg Qg Varumärke ”Brand” Pb LMC Db MRb Qb