STRAMA-Slutenvård 2006-05-11 Mats Erntell STRAMA-S.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Advertisements

Gunilla Stridh Ekman, apotekare, Strama Uppsala län
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Tillsammans för världens säkraste vård
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hygiensjuksköterska på SMI
Okomplicerad cystit i slutenvård
Hos kvinnor med nedre, okomplicerad UVI i behov av antibiotikabehandling är nitrofurantoin och pivmecillinam likvärdiga förstahandspreparat enligt Stramas.
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Nedre UVI inom slutenvården
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Strama Gunilla Stridh, leg. Apotekare
Okomplicerad cystit i slutenvård
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Normering, tillsyn, kunskap
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
Samverkan mellan läkemedelskommitté och STRAMA-grupp
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Har handläggningen av infektioner i primärvården förändrats mellan år 2000 och 2005? Jämförelser mellan Stramas tre diagnos/förskrivningsstudier Cecilia.
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Otto Cars, Strama: Inledning
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
Gut carriage of ESBL pos. E. coli, Spain Valverde et al.,J Clin Microbiol. 2004; 42; 4769.
Läkemedelsverkets workshop om sinuit – år 2004
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
till grundkurs i lokalt Strama-arbete,
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004.
Intention-infektion 2006 Beskrivning Ett aktivt försök att påverka antibiotikaförskrivningen på SÄS Initiativtagare STRAMA i Södra Älvsborg.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
PPS 2003 Punktprevalensstudien 2003 PPS Syfte Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Terapiriktlinjer.
Antibiotikabehandling
Kartläggning av infektioner och antibiotikabehandling i särskilda boenden STRAMA Upp Åsa Eklund Inger Tverin Per Hartvig Staffan Sylvan.
Sökning gjord
På landstingsnivå utförs Stramas arbete av mer än 30 lokala grupper som ofta har nära anknytning till läkemedelskommittéerna. Arbetet består bland annat.
Strama Skåne Vägen till 250 målet i Skåne Statistik över antibiotika Emma Olsson
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Antibiotic stewardship i svensk slutenvård Fredrik Resman
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Vårdrelaterade infektioner
Så här använder du infektionsverktyget
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Infektionsverktyget som hjälpmedel för förändrad antibiotikaanvändningen Per-Åke Jarnheimer Infektion, Vårdhygien, Stramarepresentant i Infektionsverktygets.
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Strama Jönköping Kvartal
Antibiotikaval i sluten vård
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S

Varför punktprevalensstudie? Används antibiotika på rätt sätt? Resistensproblematik Kostnader för antibiotika STRAMA-S

Syftet med PPS Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker STRAMA-S

STRAMA-S

Sammanfattning PPS 2003/2004 Förkorta peroperativ profylax Minska bredspektrum vid samhällsförvärvad pneumoni Fortsätt begränsa kinolonanvändningen Urinvägsinfektioner: vårdrelaterade eller ABU!? STRAMA-S

STRAMA-Slutenvård Programförklaring STRAMA-S

STRAMA-Slutenvård Verkar för rationell antibiotika användning och minskad resistens inom slutenvården, som ett led i förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalitet STRAMA-S

Lokala STRAMA-S gruppen Uppdraget från landstings- eller sjukhus- ledningar Arbetet utgår från den funktionella enheten mikrobiologi – infektion – smittskydd – vårdhygien Representerad i läkemedelskommitté, terapigrupper eller liknande STRAMA-S

Angelägna lokala uppgifter för STRAMA-S Följa antibiotikaanvändningen Följa odlingsfrekvens och antibiotikaresistens Aktiviteterna bedrivs behovsstyrt Inventera behov och delta i utarbetande av PM Utbilda personal Stödja infektionskonsult vid alla sjukhus Stödja vårdhygienkompetens vid alla sjukhus Genomföra PPS Delta i STRAMAs kliniska prövningar STRAMA-S

Angelägna lokala uppgifter för STRAMA-S forts. Följa nyckeltal: - andel penicillin/cefalosporin/tetracyklin vid samhällsförvärvad pneumoni - andel kinolon vid behandling av nedre UVI hos kvinnor - andel kinolon vid hud/mjukdelsinf - andel perop profylax längre än ett dygn - andel vårdrel inf som indikation för beh STRAMA-S

STRAMA-S interventioner Förkorta peroperativ profylax – 1 dos / 1 dag Minska bredspektrum vid samhällsförvärvad pneumoni Cystit: fortsätt begränsa kinolonanvändningen Urinvägsinfektioner: vårdrelaterade eller ABU!? Ny PPS v november 2006 STRAMA-Swww.strama.se

Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö STRAMA-S

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Hans Holmberg Ett utbildningsmaterial STRAMA-S

Nedre UVI inom slutenvården Torsten Sandberg Ett utbildningsmaterial STRAMA-S

Sjukhusläkares syn på resistens och användning av antibiotika en kvalitativ studie kring antibiotika som profylax och terapi Johanna Berg 1,2 och Cecilia Stålsby Lundborg 1,2,3 1. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Avdelningen för Internationell Hälsa (IHCAR), Karolinska Institutet, Stockholm. 2. STRAMA, Stockholm. 3. Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Göteborg. STRAMA-S

STRAMA-S