ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Advertisements

Bildterapi En behandlingsform där bildskapande används för uttryck och kommunikation Skapar bilder individuellt eller i grupp för att söka kunskap om sig.
Ledarutveckling över gränserna 2012/2013
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
En meny av möjligheter 1 Mötesinstruktioner •Mötes tid 13:00-14:30, 12 och 19 mars •Stäng av mikrofonen när du lyssnar •Tillgång till Internet för att.
PRIO dialogmöte 15 mars 2013.
Varför gör de inte som vi säger?
Pratvis datorbaserad uttalsträning
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Behöver vi främja kvinnors företagande? Vad behöver kvinnor som företagare? Ser kvinnors och mäns behov olika ut? Gör stöden någon nytta? Spelar kön någon.
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA 1. UTHÅLLIGHET. 2. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Uthållig bara korta stunder i taget Slutför oftast arbetsuppgifter.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
AM  Vår hjärna har sett likadan ut de senaste år sedan  Cromagnonmänniskan och nutidsmänniskan  Informationsflödet har förändrats och ökat enormt!
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
ETU, Utvecklingstrappor 8/ Inspiration och motivation.
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
En meny av möjligheter 1 Mötesinstruktioner Mötes tid den 23 april 13:00-14:00 Mötes tid den 6 maj 14: :00 Stäng av mikrofonen när du lyssnar Tillgång.
Hantera en kronisk sjukdom
Med brukarna i centrum eller vilken roll kan Daisy/Epub spela när det gäller universell utformning? - om Begripsam UD2014 The web and cognitive disabilities.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Samhällsvetenskapligt arbetssätt
Kognition och teknik Beata Terzis
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Kognitiva processer och representationer n Propositionella representationer lagrar information i LTM n Aktivationsspridning möjliggör åtkomst n Men sen.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Psykiskt funktionsnedsättning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets-
Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska

Vad är arbetsminne? Förmågan att hålla information i huvudet under en kort stund samt att använda informationen i sitt tänkande

… i linje med psykosforskningen Kognitiva svårigheter patienter med psykossjukdom beskriver att de har i sin vardag Minne Koncentration Planering Att orientera sig Passa tider Problemlösning Kommunicera med andra Ta initiativ … i linje med psykosforskningen ”Impairments in attention, memory, processing speed, and problem solving ability are the most common cognitive deficits found in patients with schizophrenia” (Revheim et al, 2009)

Arbetsminnet Personer med nedsatt arbetsminne har ofta svårare att koncentrera sig på en uppgift lyssna och vara fokuserad när man blir tilltalad ta och genomföra instruktioner klara av kognitivt krävande uppgifter stänga ute ovidkommande distraktioner organisera sig i vardagen och inom en uppgift tidsuppfattning

Arbetsminnet Arbetsminnets kapacitet avtar vid ”vanligt åldrande”. Kulmen nås vid 25-30 års ålder, för att därefter sjunka successivt med ca 5-10% per tioårsperiod

ReMemo Utvecklad vid Karolinska Universitet och marknadsförs av Cogmed Systems AB  Vetenskapligt beprövad metod intensiv träning av arbetsminnet ger signifikanta effekter på koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, impulskontroll och problemlösningsförmåga hjärnaktivering ökar med träning 85% av de tillfrågade deltagare upplevde förbättrad koncentration, uthållighet och inlärningsförmåga *Huvuddelen av Cogmeds forskning har fokuserat effekter av arbetsminnesträning vid AD/HD

ReMemo Träning 5 dagar/veckan i 5 veckor = 25 tillfällen Sessionerna är 30-45 minuter långa Innehåller 13 visuospatiala och fonologiska övningar Svårighetsgrad anpassas automatiskt efter den tränandes nivå Programmet innehåller ett statistikprogram och räknar ut ett träningsindex Regelbunden uppföljning av och tillgång till ”coach”

Projektet – från idé till verklighet Ökat fokus på ”cognitive training” och ”cognitive remediation” i den internationella forskningslitteraturen Mer och mer forskning visar på betydelsen av träning av kognitiva funktioner vid svår psykisk sjukdom för att kunna fungera bättre socialt (Green, 1996) att lyckas bättre på arbetsmarknaden (McGurk & Meltzer, 2001) att klara ett självständigt boende (Velligan et al, 2000) tillgodogöra sig psykosocial färdighetsträning och andra rehabiliteringsinsatser (Green, 1996)

Projektet – från idé till verklighet Prövning och utvärdering av ReMemo initierades av neuropsykolog Programlicens köptes in från Cogmed Systems AB av Resursenheten/AIR vid årsskiftet 2007/2008

Projektet – Syfte I projektform undersöka programmets tillämpbarhet vid psykossjukdom, genom att erbjuda öppen- och slutenvårdspatienter möjlighet att träna Undersöka om patienternas arbetsminnesfunktion förbättrades, samt titta på om deras fungerande i vardagen blev bättre Undersöka om ReMemo skulle kunna fungera som ett verktyg bland flera i rehabiliteringen av kognitiva funktionsstörningar vid psykossjukdom Syftet utformades mot bakgrund av de lovande resultat som arbets-minnesträningen visat på andra kliniska grupper

Projektet – Metod Undersökningsgrupp: 12 stycken patienter har genomfört träning, 1 slutenvårdspatient och 11 öppenvårdspatienter i rehabilitering Två avhopp (slutenvården) Jämn fördelning avseende kön, 6 män, 6 kvinnor. Bedömning av arbetsminnesfunktion före och efter arbetsminnesträning: Träningsindex Neuropsykologisk undersökning – Sifferrepetition, Blockrepetition, Tower of London ”Minnesinventering” (självskattning) Kort intervju med deltagaren vid avslutad träning

Projektet – Resultat Träningsindex Neuropsykologisk undersökning Signifikant förbättrat index Neuropsykologisk undersökning Signifikant förbättrat arbetsminne/uppmärksamhetsspann för visuospatiala stimuli Signifikant förbättrat arbetsminne/uppmärksamhetsspann för verbala stimuli Arbetsminne, mental kontroll, problemlösningsförmåga, uppmärksamhet och planering förbättrades signifikant * Baklängesrepetition Block + initieringstiden ToL ingen signifikant skillnad * Effektstorlek liten-stor

Projektet – Resultat ”Minnesinventering” Förändrad uppfattning av minnesförmågan efter avslutad arbetsminnesträning inom en majoritet av de tillfrågade områdena Före Efter Almanacka 15 8 Att göra 27 23 Dagplan 26 22 Dagbok 31 19 Kassabok 15 10 Orientering 14 14 Kommunikation 16 12 Namn och person 15 18

Projektet – Resultat Coachernas observationer: ”Förvånansvärt bra deltagande!” ”Patienterna kommer i tid, uteblir i stort sett aldrig” ”Slutenvårdspatienterna kräver mer ’coachning’”

Träningseffekter – patienterna berättar: ”Det har varit bra att arbeta framför en dator eftersom jag har en latens. Jag kan göra det i min takt” ”Jag känner mig inte dum längre” ”Det är som att ha en arbetsplats att gå till” ”Numer tar jag med mig en Metro på spår-vagnen, och jag bläddrar inte bara, jag läser”

Slutsatser… Förbättringar… Kognitiv träning av arbetsminnet är genomförbar på psykospatienter, i synnerhet patienter i öppenvård med få positiva symptom ReMemos utformning och den behandlingsplan som träningen följer möter de behov som behöver tillgodoses för att kunna hjälpa upp patienternas kognitiva minnesstörningar och nedsatta exekutiva funktion Patienternas arbetsminnesfunktion förbättrades. Förbättringen kan antas bero på kognitiv träning Resultatet indikerade ett bättre fungerande i vardagen

Rapporten kan laddas ner… …på ”Kompetenscentrum för Schizofreni” – KCS’s hemsida www.sahlgrenska.se/su/kcs