Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Av förskolan, grundskolan och särskolan i Jönköpingskommun.
Advertisements

Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Mat och hälsa åk 8.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
Näring och individuella behov åk 8
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Från frukost till kvällsmål.
Sammanfattning mat och hälsa
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Vad innebär hälsa för dig?
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Ämnesomsättningssjukdomar
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Hur ska man planera upp sina måltider?
Diabetes.
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
Vad finns i maten?.
Kost och vätska för längdskidåkare referens; SISU idrottsböcker
Få mer energi efter jobbet!
Energigivande näringsämnen
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Vegetariskt.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Diabetes.
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Presentationens avskrift:

Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga? Lena Insulander, diabetessköterska Spånga VC och Svenska Diabetesförbundet

1:1 Hur vanligt är diabetes i Sverige? Cirka 400 000 personer i Sverige hade år 2010 diagnostiserad diabetes (ca 5%) De flesta har typ 2-diabetes (ca 90%) Det finns belägg för att ytterligare en stor mängd personer har typ 2-diabetes utan att veta om det Att typ 2-diabetes ökar beror på livsstilsfaktorer som övervikt och minskad motion Källa: Diabetes 2009, Agardh, Berne, Östman LUCD.

Diabetes ökar i världen Miljoner människor

Typ 1 diabetes Insulinproduktionen upphör Hastigt insjuknande, oftast före 30 års ålder Orsak: en autoimmun process som skadar insulinproducerande celler i bukspottkörteln Låg ärftlighet Alltid insulinbehandling

Typ 2 diabetes Betacellerna kan inte producera tillräckligt med insulin – insulinkänsligheten är nedsatt Långsamt insjuknande, oftast efter 40 års ålder Orsak: arv, ålder, övervikt, inaktivitet Hög ärftlighet Behandling: matvanor, motion, tabletter, insulin

Orsaker till typ 2-diabetes Låg nivå av fysisk aktivitet Stress Övervikt Ålder Arv LUCD.

När får man diagnosen diabetes? Två fasteblodsocker som visar >7,0 mmol/l LUCD.

Symtom på högt blodsocker Törst Stora urinmängder Trötthet Klåda, inflammation i underlivet hos kvinnor ”Suddig” syn Viktnedgång Huvudvärk Illamående Kräkningar Medvetanderubbningar LUCD.

Behandling Livsstilsförändring/kunskap Matvanor Motion Tabletter Insulin LUCD.

Organ som kan skadas vid diabetes Blodkärl och nervfunktion skadas i: Hjärtat Hjärnan Ögonen Njurarna Fötterna LUCD.

Vad ska jag äta om jag vill tänka på min hälsa?

ATT ÄTA REGELBUNDET FRUKOST LUNCH MIDDAG Mellanmål Mellanmål   © ÖverviktsCentrum Mars 2012

TALLRIKSMODELLEN Pasta Rotfrukter Ris Grönsaker Potatis Kött Fisk + bröd Pasta Ris Potatis Rotfrukter Grönsaker + frukt/bär Kött Fisk Linser Ägg © ÖverviktsCentrum Mars 2012

MÅLTIDSORDNING 1 500 KCAL © ÖverviktsCentrum Mars 2012

1/2 kg frukt & grönsaker per dag Omfattar även: Rotfrukter Bönor, linser, kikärter Bär

© ÖverviktsCentrum Mars 2012

© ÖverviktsCentrum Mars 2012

95 kcal 0,2 g fibrer 55 kcal 2,3 g fibrer © ÖverviktsCentrum Mars 2012

© ÖverviktsCentrum Mars 2012

© ÖverviktsCentrum Mars 2012

300 kcal 430 kcal 600 kcal 500 kcal © ÖverviktsCentrum Mars 2012

270 kcal 300 kcal 400 kcal 550 kcal 560 kcal © ÖverviktsCentrum Mars 2012

Drycker Törstsläckare (med<1g socker/dl) Kranvatten & mineralvatten De flesta light-läskedrycker Kaffe, te Light- & lågkalorisaft Måltidsdryck (med ca 2-5g socker/dl) Alternativen ovan eller Lågkaloridrycker (av juicetyp) Lättöl Mjölk Alkohol Energirikt LUCD.

4.9 © ÖverviktsCentrum Mars 2012

5.2 VI RÖR OSS FÖR LITE… © ÖverviktsCentrum Mars 2012

HUR MYCKET BEHÖVS? 60 120 30 90 Hälsa Ohälsa Inaktiv Elitnivå © ÖverviktsCentrum Mars 2012

AKTIVITETSNIVÅER A B För att hålla sig frisk 30 min måttlig aktivitet/dag eller 3x10 min/dag eller 10 000 steg/dag För att påverka vikten 60 min måttlig aktivitet/dag eller 30 min hård aktivitet/dag eller >15 000 steg/dag © ÖverviktsCentrum Mars 2012

VILKA AKTIVITETER ÄR VANLIGAST? Promenader 77 % Cykling 21 % Styrketräning 20 % Aerobics 18 % Löpning 11 % Gång i trappor 9 % Löpband 6 % Att använda träningsutrustning i hemmet är ett mycket bra sätt att vara fysiskt aktiv. Använd gärna stegräknare © ÖverviktsCentrum Mars 2012

BÄSTA MOTIONEN? A B A B A B A B C 150 kcal 150 kcal 200 kcal 225 kcal Paus Paus A B 200 kcal A B C 225 kcal Ca 30 min © ÖverviktsCentrum Mars 2012

SAMMANFATTNING – Förebygga typ 2 diabetes Bra matvanor Vikten Fysisk aktivitet motverkar ett flertal riskfaktorer Alla sorters aktivitet gör nytta Lite är bättre än inget Den bästa motionen är den som blir av © ÖverviktsCentrum Mars 2012