FOSFORKURS 2005-09-15 Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
1. Varför finns det pengar?
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Västankvarn Fältdag 2013.
Kapitel 11 Prissättning.
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
Om Cofoten 1.
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Hybriddrivsystem för miljöfordon
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Infrastruktur i Skåne Februari 2014 Toivo Sjörén Freja Blomdahl.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Procent.
Seminarium Arbetsmarknadspolitik för utveckling och välfärd Palaestra nedre, Universitetsplatsen i Lund Arbetsmarknadspolitik för utveckling.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Minskat svavelnedfall
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Ekonomisk foderoptimering
Ökad efterfrågan => högre pris
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
DIVISION Länsteknik VIS mininyttoanalys Nyttoberäkningar.
Investeringskostnader ( för 120 GWh) Baserat på erfarenheter från biogasanläggningen i Lidköping ( 60 GWh) Budgetuppskattningar från leverantörer, dock.
Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Utveckling och ekonomi
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Målsättning Målsättning.
Kapitel 15 Budgeten.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Ekonomi med precision Maria Fermvik, Jordbruksverket.
Varierad PK gödsling Hur?.
Rådgivarnas kompetens
Presentationens avskrift:

FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB

Bas för framställningen: Arbete med en rapport för aktualisering av P-rekommendationer Uppdrag av SNV Medverkande: Göte Bertilsson Lennart Mattsson Håkan Rosenqvist Under slutredigering

Förutsättningar: Utnyttja tillgängliga försöksdata, nya som gamla. Anpassa beräkningar till dagens prisläge

Kort sammanfattning: Arbetet ger stöd för de rekommendationer som angetts i Jordbruksverkets Riktlinjer för Gödsling och Kalkning Man har ingen nytta av P-AL högre än ca 10 för någon gröda Högre värden indikerar en resurs som ska användas och byggas ner.

Jämfört med Ersättningsledet E: Utan P har levererat ca 300 E+30 har fått 810

Fosforn ska ses långsiktigt. Marken hushållar väl. Den fastlägger, men reversibelt Skiss till balans, ungefärlig. Kg P/ha Totalt i matjorden 2000 P-AL - P (vid P-AL 8) 200 Bortförsel med normal gröda Gödsling till normal gröda Därav som mineralgödsel medel 7 Utlakning och erosion 0,4 Utlakningen betyder föga för marken, men mängden är stor för vattnen.

Vi vet också att nettouttag ur markens fosforförråd minskar förråden. En del registreras i P-AL (10-30%). Det betyder att underhållsgödsling motsvarande bortförseln är nödvändig för att hålla läget. När uppbyggnad behövs ger man mer än bortförseln, För att bygga ner ges mindre än bortförseln.

OM JORDANALYS. Vi (+ Norge och ett par länder i Centraleuropa) använder P-AL Tyskland använder delvis en variant av P-AL som kallas P-CAL, Delvis en vattenextraktion: P-H2O En mycket viktig metod internationellt är Olsen-P, där man extraherar med natriumbikarbonat- Danmark använder en variant av denna. Det är matjorden som analyseras i praktiken, men alvens betydelse skall inte underskattas.

Olika jordanalysmetoder kan inte enkelt omräknas till varandra. Relationen är avhängig av jordart, pH osv. Viss uppfattning om hur de fungerar kan man få genom att jämföra läget för ”Tillfredsställande halt” (stråsäd): P-AL 4 – 8 mg P/100 g jord P-CAL mg P2O5/100 g jord (4,5-9 P) P-H2O ca 10 mg P/l jord P-Olsen ca 25 mg P/kg

Vi vet att bara matjorden innehåller totalt tusentals kg P. Vårt bekymmer är hur grödan ska försörjas med kg P Några påverkande faktorer: P-halten i matjord enligt analys. P i alven Andra markfaktorer som mullhalt, pH osv. Rotdjupet, Rotutveckling i allmänhet Vad betyder svårlösligare P-fraktioner Vad betyder organiskt P Mykorrhiza Markstrukturen Det är kanske inte konstigt att försöksresultat varierar.

Försöksbakgrund. Eftersom fosforgödslingen ska ses långsiktigt är långvariga försök oumbärliga. De har dock svagheten att inte vara helt anpassade till dagens driftssituation. Som komplement behövs därför ettåriga försök med frågeställningen: betalar det sig att fosforgödsla? Då har man osäkerheten att de är en del av ett fosforgödslande system, och den ettåriga effekten kan störas av en möjlig fosforgödsling till förfrukten. Det ger då gammal gödselfosfor i skörderester och en förhöjd bakgrund. Men vi har använt båda försökstyperna.

I försöken har använts olika givor. Men alltid finns en giva i området kg P, ungefär underhåll. I huvudsammanställningen fokuseras på denna, och en sammanställning ”Skördeökning för underhåll vid olika P-AL” tas fram.

I stora ettåriga försöksserier blir spridningen stor

I vilket läge är gödslingen mest ekonomisk? Vid P-AL 8 får man ingen skördeökning. Är det det som gäller? Vi har använt följande definition: Mest ekonomiskt är att hålla det P-AL vid vilket underhållsgivan ger en skördeökning som väger upp fosforkostnaden.

I tillägg har vi sett på ev samband grundskörd – P-AL. Nedan två exempel. Det påverkar kalkylen föga i allmänhet Oljeväxter i M.sv Bördighetsf ger starkare samband, men det gäller under ”underhållsgränsen”

En grundskördskalkyl. Korn, underhålls-P-AL 6 Regression ca 100 kg grundskördsökning per P-AL Enligt detta skulle P-AL 10 ge 400 kg merskörd jfrt 6. Betydande? Höjning med 4 P-AL betyder 120 P-AL-P men 600 total-P Investering 6000 kr. Ränta 3% betyder 180 kr/år Merskördens nettovärde vid marknadspris 0,80 är ca 240 kr Det blir 60 kr/år över till amortering, så det väger jämnt efter 100 år. Andra prisförhållanden….

Grödvis sammanfattning. Korn P-AL att underhålla 6 Höstvete 3 Vall ( 3) Oljeväxter 6-9 Sockerbetor 10 Potatis 11 Över dessa värden lönar sig inte en full underhållsgiva. Om man inte har betor eller potatis är P-AL över 9 en resurs som kan användas och byggas ner. Med betor/potatis är P-AL motiverat, inte högre Med vall och stråsäd räcker P-AL 6

. Priskänslighet ”Underhålls- P-AL” är en ekonomisk storhet och är prisberoende. 30% prishöjning på produkten höjer med ca 1 P-AL. Obs: grundförutsättningarna är prisläget 2004: pris 0,80 kr/kg spannmål, vilket betyder 0,60 i nettovärde

ODLINGSSYSTEM – VÄXTFÖLJD. Prioritera P till grödor med högt Underhålls-P-AL Om t ex P-AL är 7 och man har höstvete och oljeväxter ska vetet ha mindre än underhåll (eller 0) medan oljeväxterna ska ha mera. Radgödsling/kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera att ge P i samband med kombisådd. Potatis. Rek. blir ca 80 kg P. Kan hanteras i en fyraårig växtföljd om inga andra grödor P-gödslas. Lågprioriterade grödor för P: vall, höstsäd. Men i systemet ska deras bortförsel beaktas.

MILJÖHÄNSYN VID FOSFORGÖDSLING Bygg ner höga fosfortal. Över ca 10 är aldrig befogat. Sprid inte utanför fältet, lämna marginaler Fältbrunnar etc – helst en skyddsruta runt Undvik P-gödsel nära ytan höst-vinter-tidig vår Ge inte stora förrådsgivor. Hellre principen bred fördelning Radmyllning på våren – effektivaste spridningsmetod Åtgärder mot erosion och ytavrinning Lägg kritiska kantområden som skyddszon Avstå från att bruka lågavkastande fältdelar Stallgödseln – fördela den efter P-behov, inte efter enkelhet

Fält eller fältdelar med låg skörd kan vara direkt oekonomiska att odla. En avställning ger då både bättre ekonomi och säkrare miljö. Pröva med en kalkyl.

Rörl. Kostnader: diesel 500, utsäde 400, maskinunderh. 800, arb 500 Transp., torkn. 300(3 ton), 600(6 ton) Gödsl, bek. 900 (3 ton), 1800(6 ton) Medel kr/kg: 1,13 (3 ton), 0,77 (6 ton). Resultat vid 0,80 kr/kg: kr/ha (3 ton), 200 kr/ha (6 ton)

FOSFORFRÅGOR FRAMÅT. Effektiv återföring såväl stallgödsel som P från samhället Minimerad bearbetning – fosforeffektivitet – förluster Fosforeffektiva sorter, viktigast för de mest P-krävande Praktiska system för anpassning inom fält Bättre mark-kunskap vad gäller olika fosforfraktioner (P-HCl), organiskt mykorrhiza, dess funktion och utnyttjande