Socialstyrelsens MRSA-workshop 26-27 april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Emma, 78 år.
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
Pojke Föräldrar Infektion, hypoglykemi, hypotermi
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Multiresistenta bakterier i vården
Multiresistenta bakterier
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Infektioner i förskolan
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
MRSA och smittskyddslagen
Smittskydd i Sverige år efter unionsupplösningen
Behandling vid impetigo
Hur begränsar vi smittspridning?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Förtroendemannautbildningen
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Gemensamma nordiska epidemiologiska definitioner av MRSA Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset SSAC.
Otto Cars, Strama: Inledning
Samordnad Individuell Plan
Kartläggning av nationella referensfunktioner inom klinisk bakteriologi (Referenslabsutredningen) Bakgrund Möte oktober 2004 Hur skall samverkan mellan.
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
Diskussion Antalet ersatta fall via LÖF (0,4%) av totalt antal opererade är en betydligt lägre andel än förväntad andel vårdskador. Förväntat antal vårdskador.
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Barn och antibiotika i Sverige
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Förvaringsfallet igen, hur angriper vi problemet?
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Sjukdomar och besvär.
Klinisk kemi i praktiken
MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och Strama. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset.
Referat Riksstämman 2006 Erik Sandholm Klinisk andvändbarhet av PCR vid Mykoplasma Pneumoniae infektioner. Anna Nilsson, Per Björkman, Infektion, UMAS.
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Så här använder du infektionsverktyget
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Referenslabsutredningen
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Presentationens avskrift:

Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen Robert Skov Erik Torell

Definitioner Infektion Fynd av MRSA, som orsakar sjukdomssymptom Kontamination Tillfälligt fynd av MRSA utan tecken på infektion Bärarskap (kolonisation) Upprepat fynd av MRSA utan tecken på infektion [Spridare] - ej användbart begrepp

Diagnostik Se RAF/SMI (gula böckerna) - helst PCR, om inte krävs anrikningsmetod SMI står för samordning och referensmetoder Typning: Nordisk samordning pågår Viktigt att typningsdata och epidemiologiska data sammanställs nationellt Kriterier för anmälan enligt SmL?

Definitioner ”Smittfriförklaring” Finns inte! Kan inte definieras med ett visst antal neg. odlingar. Bedömning: en informerad frisk patient utgör erfarenhetsmässigt liten smittrisk Det är inte rimligt att betrakta patienten som ”för evigt smittsam”, men beredskap bör finnas för framtida risksituationer.

Terminologi - Samhällsförvärvad infektion - Vårdrelaterad infektion (direkt relaterad till vård - i någon form) - Inhemsk smitta - Utlandssmitta

Terminologi Samhälls- förvärvad Vård- relaterad Inhemsk Utlands- förvärvad Kan ge kunskap om smittvägar och eventuella skillnader relaterat till bakterietyp

Inom vilka områden är kunskapsbehovet störst? Varför blir man (långtids)bärare? Behandling för att eradikera MRSA? Varför tillämpas inte goda hygienrutiner? Vilka är riskfaktorerna för att - bli smittad? - bli bärare? - vara smittsam?

Inom vilka områden är kunskapsbehovet störst? Varför blir man (långtids)bärare? Behandling för att eradikera MRSA? Varför tillämpas inte goda hygienrutiner? Vilka är riskfaktorerna för att - bli smittad? antibiotika, hudlesioner, katetrar… - bli bärare? MRSA i flera lokaler, - ” - - vara smittsam? sen upptäckt = sena motåtgärder, riklig växt, näsbärare med samtidig ÖLI, sår, eksem, hudfjällning, näspetning, tät kroppskontakt

Vad avgör smittsamheten? - Värdfaktorer - Mikrobiella faktorer - Omständigheterna …men vilka, och hur?

Åtgärderna måste stå i rimlig proportion till den potentiella risken för smittspridning. Risk för stigmatisering, diskriminering och neurotisering av i övrigt friska personer. Risk för fördröjd och inadekvat övrig vård. Avvägning