Reumatiska sjukdomar - klinik och farmakologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Advertisements

Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Läkemedel utan Nikotin
”Ett skratt förlänger livet”
ACE-hämmare/arb och nurfunktion
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
Tidig utredning vid misstanke om kronisk artrit
Sigtunahöjden 2009 Reumatologi
Diagnostik och behandling vid RA
Migrän MIGRÄN.
Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik
Genetiska orsaker Ökat antal tillväxtstimulerande gener, ”genamplifiering” av tumörgener (onkogener) Förlust av tumörhämmande gener (tumör supressor gener),
SBU:s rapport Blödande magsår
Inflammatoriska ryggsjukdomar
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
Inflammatoriska sjukdomar i rörelseorganen
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Jakob Nilsson MD, PhD Infektionskliniken
Tidig utredning vid misstanke om kronisk artrit
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik
Inflammatoriska ryggsjukdomar
RELENZA Relenza inhalationspulver - zanamivir ATC-kod: J05AH01 Godkänd:
Och andra Totalt 21 sidor.
Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
SPONDARTRIT -what’s that?
Säkrare vård och omsorg
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
ÖNH och internmedicin Wegeners granulomatos med släktingar
Akut pankreatit.
Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
Temporalisarterit Polymyalgia reumatika
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Anna Kohlén Marika Storskrubb
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Psykosomatiska syndrom
Skånes universitetssjukhus Lund
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Binjurebarkens farmakologi
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
Akut Koronart Syndrom Norrman / Pikwer ©
Ingrid Nilsson-Ehle Infektionskliniken Lund
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Behandling vid spondartrit
João Fernandes ST-Läkare Neuro & Rehab Klinik – NÄL AT-dag Neurologi
Farmakologi Farmakokinetik:
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Bakgrund, klinisk bild och behandling
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Glukokortikoider Farmakodynamik och farmakokinetik
Primärt CNS lymfom Uppsala 2017.
KLINISK FARMAKOLOGI Dos/effekt och farmakodynamik
Så här använder du infektionsverktyget
Smärtbehandlingsenheten
Frida Wilske Infektionsläkare
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Kronisk lymfatisk leukemi
Presentationens avskrift:

Reumatiska sjukdomar - klinik och farmakologi Lennart Jacobsson

DIPOSITION Reumatologi – allmän del Anti-inflammatoriska läkemedel Smärtsyndrom Artros Farmakologi – analgetika, NSAID Inflammatorisk sjukdom (RA, AS, gikt, SLE) Anti-inflammatoriska läkemedel Kortison Immundämpande läkemedel Gikt och dess behandling

VAD ÄR REUMATOLOGI? Läran om rörelse- och stödjeorganens medicinska sjukdomar, d v s sjukdomar engagerande skelett, leder, muskler och senor.

HUR MÅNGA LIDER AV VÄRK FRÅN RÖRELSEAPPARATEN HUR MÅNGA LIDER AV VÄRK FRÅN RÖRELSEAPPARATEN? Bland 50-70-åriga Malmöbor har 40% värk mer än 6 veckor under 1 år. Orsakerna fördelar sig enligt följande:

Vad är Smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada IASP

Tenderpoints vid Fibromyalgi För diagnosen fibromyalgi krävs att 11 av 18 ”tenderpoints” är positiva, dvs smärtande vid palpation med ett tryck på 4 kg/cm2

Smärta och ålder

Modell för kronisk smärta Kön Etniskt ursprung Arv Livsstil Fysisk inaktivitet Rökning Skada Olycka Långvarig fysisk belastning Infektioner Rökning 1.Sårbarhet - biologisk - inlärd 2. Påverkan Förändringar i centrala nervsystemets smärt-reglering som gör att symtomen kvarstår under lång tid även om bakomliggande orsaker undanröjs Psykosocial situation Långvarig stress i arbete eller privatliv Krav – Kontroll – Kasam Yrkesliv Familjeliv Personligt stöd 3. Neurohormonella förändringar

Behandling Tryptizol® 25-50 mg t n medför minskad värk- mycket måttlig effekt. Cymbalta® (Serotonin/NA-hämmare) Lyrica ® (gabapentin) Fysisk träning med låg belastning medför ökat välbefinnande och bättre funktion. Värme upplevs av många patienter som positivt. Beteendepåverkan att ändra patienternas copingbeteende - beteendeterapi. Analgetika har tveksam effekt, möjligen med undantag av blockad av NMDA receptorer på ryggmärgsnivå med t ex ketamin, alkohol (?). Alternativa behandlingar??

Artros Kliniska fynd: Leddistribution: Belastningsrelaterad smärta. Ringa morgonstelhet. Vid u s rörelseinskränkning samt ev osteofyter. Inga inflammationstecken. Röntgenologiskt broskreduktion med lednära osteofyter och lednära skleros. Leddistribution: Distala interfalangealleder (Heberden). Proximala interfalangealleder (Bouchard). Karpo-metakarpofalangealled I (tumbas). Höftled. Knäled. Metatarsofalangealled I (hallux rigidus).

Artros Etiologi: Ålder Ärftliga faktorer Hormonella faktorer/kön 40-65% i höfter/knä Ett fåtal kända mutationer av kollagen Hormonella faktorer/kön Kvinnlig dominans i händer, knä Ofta debut efter menopaus Obesitas Spec knä OA Trauma Idrott (tennis, fotboll, löpning) Yrke (lantbrukare, gruvarb., byggnadsarb., brandmän etc)

Artros Behandling: Analgetika Avlastning, (inkl sjukgymnastik) Operation Ev i framtiden farmakologisk behandling 5 Artrox?

ANALGETIKA VI ANVÄNDER COX-hämmare (cox1 respektive cox2) Selektiva COX-2-hämmare (Arcoxia®, Celebra®) Oselektiva (=nsNSAID; Diklofenac, Naproxen®, Brufen® etc) Kontraindikation: ASA överkänslighet Biverkningar: magsår, vätskeretention, hypertoni, ökad blödningsbenägenhet Försiktighet vid njursvikt, hjärtkärlsjukdom, tidigare magsår, IBD

Perifer vävnad – t.ex muskel Hjärnan Nociceptiva systemet Smärta Perception (varseblivning) Kognition (tanke/minne) Emotion (rädsla/oro/depression) Beteende (t.ex undvikande) - Thalamus Endorfiner Serotonin Noradrenalin Vävnads-skada Nociceptor A-delta C-fibrer Perifer vävnad – t.ex muskel Ryggmärgen - Beröring A-beta Beröring

ANALGETIKA VI ANVÄNDER Paracetamol (t ex Alvedon®, Panodil®) ”Perifert” verkande Biverkningar: Få ”Smalt terapeutiskt fönster”. 10 gr (Speciellt om kombinerat med alkhol kan räcka för akut leverskada Tradolan (tex Tramadol®, Tiparol®) ”Centralnervöst” verkande Biverkningar: yrsel, illamående, dåsighet Försiktighet till äldre och vid missbruksbenägenhet

Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA 40% (alla leder, spec. händer/fötter) Spondylartriter (rygg och ibland höfter/knä/fötter) Akuta artriter (akut i en eller ett par leder tex gikt) Reumatiska systemsjukdomar SLE (småkärl i hud och inre organ) Sjögrens syndrom (körtlar) Sklerodermi (fibros i hud, lungor och andra inre organ) Polymyosit (muskler)

Kronisk ledgångsreumatism – reumatoid artrit (RA)

RA – early disease

RA – late destructive (untreated) disease

Radiographic abnormalities

Progress of disability Total functional decrease Bad Due to destruction Due to inflammation Good TIME (yrs)

RA – patofysiologi (synovit) Osteoklast Kondrocyt Rituximab B T Granulocyt Abatacept Makrofag HLA APC TNF IL-1 Il-6 X Leukocyt: B-cell, T-cell, Makrofag, Granulocyt APC: Antigen Presenterande Cell Makrofag: Huvudsakliga TNF/IL-1 producenten, vilket leder till inflammation/vävnadsnedbrytning Osteoklaster: Benedbrytande celler Kondrocyter: Kan bilda brosknedbrytande enz

Inflammatorisk ryggsjukdom – Spondylaartrit (Bechterews sjd eller Ankyloserande spondylit är den svåraste varianten)

APS – sen sjukdom – ”enkel” diagnos

Pre-radiographic stage From Axial SpA….to AS Radiographic stage Pre-radiographic stage (axial undiff. SpA) Modified New York Criteria 1984 Back pain Back pain Back pain Radiographic sacroiliiits Syndesmophytes Time (years) Rudwaleit et al Arthritis Rheum 2005;52:1000-8

Röntgen av SI-lederna CT av SI-lederna MRI (T1) av SI-lederna MRI (STIR) av SI-lederna

VASKULITER

Sjukdomar karakteriserade av vaskulit SLE Primära vaskuliter Temporalisarterit Wegeners sjd (Granulomatös angit) Polyarteritis nodosa Mikroskopisk polyangit

SLE - klinik Hud Leder Slemhinnor Njurar/CNS/arterit Pleurit/perikardit 29

”Immunologisk hyperreaktivitet” Klorokinfosfat (hud, leder) Kortison Ev tallidomid Metotrexat Azatioprin Ciklosporin Cellcept® etc - IV pulsbehandl (cyklofosfamid) - Rituximab ® Behandling ”Lindriga manifestationer: Sjögrens syndrom, kutan SLE Akut SLE skov Klinik Patofysiologi Ökad specificitet, affinitet + ändrat isotyp mönster Immun- komplex Upptag i RES Ökad α-IFN prod Ökad svårighetsgrad av immunologisk reaktion Apoptos ANA Bidragande etiologi Heriditär C2-brist Heriditär C4-brist (rel.vanl.) C1q antikr Fc receptor polymorfism Minskat upptag av IK i mjälten Minskad IK transportförmåga hos erytrocyter En förskjutning från Th1 till Th2 svar Ökad apoptos 30

BEHANDLING MED IMMUNDÄMPANDE LÄKEMEDEL

KORTISON – reglering/effekter hypertoni lipolys glukoneogenes katabolism

KORTISON verkningsmekanism Blockerar frisättning av cPLA2, vilket leder till  bildning av PGE2 och leukotriener Inducerar produktion av anti- inflammatoriska cytokiner Blockerar effekten av NfκB i Cellkärnan och därigenom prod av proinflammatoriska cytokiner (TNF, IL1 etc), men blockerar också transkriptionen av en mängd ”nyttiga” produkter

KORTISON - BIVERKNINGAR Extra hydrokortison vid akut sjukdom Ulcus bara vid samtidig NSAID Tänk på sepsis och atypiska inf OSTEOPOROSPROFYLAX!

KORTISON PREPERAT GENERIKA ”ENDOGEN PROD.” MINERAL KROTIKOID BIOL t½ ANVÄNDNING Hydrokortison 25 mg Ja 8-12 Substution Prednisolon ca 5 mg 12-36 Långvarig anti-inflammatorisk behandling Betametason ca. 0,6 mg Nej 36-72 Allergi Astma

Reumatiska sjukdomar som behandlats med immundämpande läkemedel (DMARDs) Reumatoid artrit Odifferentierad polyartrit Psoriasisartrit Ankyloserande spondylit Odifferentierad spondylartrit Juvenil kronisk artrit SLE Wegeners granulomatos Mikroskopisk polyangit Churg-Strauss sjukdom Polyarteritis nodosa Jättecellsarterit Systemisk skleros Primärt Sjögrens syndrom

Behandlingsprinciper vid RA MTX + ev Kortison Otillräcklig effekt Biologiskt läkemedel TNF hämmare Rituximab Abatacept IL-6 hämmare Hämmare av IL-1, IL-17? Annat DMARD - Antimalariamedel - Sulfasalazin Ciklosporin ”Guldsalt” Leflunomid

METOTREXAT Verkningsmekanism (oklar) Effekt Biverkningar Dosering Inhib av dihydrofolat reduktas (hämmad celldelning) Inhib av AICAR*  Ökad cAMP produktion  anti-inflamatoriskt svar ( Th1 cytokiner,  Th2 cytokiner) Effekt Anti-inflammatorisk, effekt kommer efter tidigast 6-8 veckor Biverkningar Illamående Leverpåverkan (om stegring av s-ALAT 2-3 ggr dosminskning) Pneumonit (1-2%/år), Behandling: Utsättning av MTX + steroider Benmärgshämning (bara vid samtidig njur insufficiens) Dosering 10-25 mg 1 dag per vecka!!!! Folsyratillskott 2 dagar per vecka (T Folacin 5mg) för att minska biverkningsrisken *) Ett enzym som bidrar till nedbrytningen av adenosin intracellulärt

TNF-hämmare Verkningsmekanismer för TNF: Produktion av andra inflam cytokiner ex IL-1 Produktion av adhesionsmolekyler på endotel och rekrytering av leukocyter Produktion av kemotaxiner – attraktion av inflam celler Tillväxt av synovian – pannusbildning Produktion av metalloproteinaser - bryter ned brosk & ben HÄMNING av ovanstående resulterar i MINSKAD ben & broskdestruktion Preparat (adminstrationssätt): Etanercept (Enbrel®), ges subkutant 1g/vecka Infliximab (Remicade®) ges iv var 8:e vecka Adlimumab (Humira®) ges subkutant var annan vecka Certolizumab (Cimzia ®) ges subkutant var annan vecka Golimumab (Simponi®) ges subkutant var 4:e vecka Biverkningar: - Lokala reaktioner vid injektionsställe, infektionsrisk (spec TB) -Indikationer: RA, Spondylartriter, (svåra uveiter, aortitiet etc) Psoriasis Mb Crohn

Övriga ”biologiska” preparat Rituximab (Mabthera®): Anti-CD20 antikropp, cytotoxisk mot B-celler Ges iv var 6:e månad, Långsamt insättande effekt Biverkningar: Infusionsreak., på sikt ev hypogammglobulinemi Indikationer: KLL, Lymfom, RA, (SLE, småkärlsvaskulit) Abatacept (Orencia®): Blockerar reversibelt ko-stimulering av T-celler via CTLA4-Ig Ges iv var 4:e vecka, Effekt kommer över 2-3 månader vid RA Biverkningar: Infusionsreaktioner, lätt ökad infektionsrisk, Indikationer: RA,

Övriga ”biologiska” preparat Tosilizumab (Roactemra®): Binder till IL-6-receptorn och hindrar IL6 bindning Ges iv var 4:e vecka, Effekt kommer över 2-3 månader vid RA (CRP normaliseras direkt) Biverkningar: Infusionsreaktioner, tendens till leukopeni, leverpåverkan, lipidstegring Indikationer: RA Kineret (Anakinra®): Binder till IL-1-receptorn och hindrar IL1 bindning Ges subkutant dagligen!! Relativt snabbt insättande effekt Biverkningar: Lokala reaktioner vid injektionsställe, infektionsrisk Indikationer: RA, (”familjära febersjukdomar”, akut gikt)

Antimalariamedel Verkningsmekanism/historik: Användning vid RA och SLE sedan 1950-talet Ackumuleras i vesikler i leukocyter – effekt på antigenpresentation? Full effekt först efter 4-6 månader Preparat (adminstrationssätt): - Hydroxyklorokin (Plaquenil®) dagligen 2-4 mg/kg per oralt Biverkningar: Toxiska retinainlagringar?, huvudvärk, yrsel, illamående Indikationer: RA (förhindrar ej leddestruktion men dämpar inflammation) SLE (förebygger skov, speciellt effektivt mot hudsymptom)

Sulfasalazin Verkningsmekanism: Preparat (adminstrationssätt): Utvecklat av Nanna Svartz & Pharmacia på 1940-talet Konceptet bygger på kombination av sulfa och salicylsyra Påvisade effekter: blockering av reaktiva syreradikaler i makrofager, nedreglering av leukotriener Preparat (adminstrationssätt): Sulfasalazin (Salazoprin®) dagligen 500 mg 2-3 x 2 per oralt Biverkningar: Illamående, buksmärtor, huvudvärk, cytopeni (de första mån), urtikariell hudreaktion, hepatit, nedsatt spermamotilitet Indikationer: Använt sedan länge vid inflammatorisk tarmsjukdom Från slutet av 1970-talet: RA (förhindrar leddestruktion), SpA, Psoriasisartrit (sannolikt liten effekt)

Ciklosporin /Tacrolimus Verkningsmekanism: Calcineurinhämmare – inhiberar transkription av cytokiner och cytokinreceptorer Nedreglering av IL-2 receptor och IL-1 receptor Hämmar APC – T cellsinteraktion och T cellsaktivering Kraftig effekt på cellulär immunologi utan benmärgshämning Preparat (adminstrationssätt): Ciklosporin (Sandimmun®), Takrolimus (Prograf®) ges per oralt Biverkningar: Hypertrikos, hypertoni, GFR-sänkning (njurar), kärlpåverkan, hyperlipidemi, gingivahyperplasi, tremor VANLIGT MED LÄKEMEDELSINTERAKTIONER! Indikationer: Organtransplantation RA, (SLE-nefrit, vaskulit)

Behandlingsprinciper vid Spondylartrit MTX + ev Kortison Otillräcklig effekt Biologiskt läkemedel TNF hämmare Rituximab Abatacept IL-6 hämmare Hämmare av IL-1, IL-17? Annat DMARD -Antimalariamedel Sulfasalazin? Ciklosporin ”Guldsalt” Leflunomid

Behandlingsprinciper vid SKOV av svår SLE och småkärlsvaskulit CYKLOFOSFAMID iv + Kortison hög dos (ev plasmaferes om s-kreat > 500 mikromol/lit) Om remision Otillräcklig effekt Efter 4-5 mån skifte till: Azatioprin eller Metotrexat Försök med: Mykofenolatmofetil Rituximab

Behandlingsprinciper vid lättare SLE skov och i ”lugn” fas Mot akut skov: Kortison i 1-3 månader För att förhindra nya skov: - Antimalariamedel Metotrexat (om mkt artriter) Mykofenolatmofetil (om klorokin inte räcker) Ciklosporin (om klorokin inte räcker)

Cyklofosfamid (Sendoxan®) Verkningsmekanism: Pro-drug Aktiveras genom leverns Cytochrome P450 Ingriper i syntesfasen och blockerar övergång i G2-fasen; alkylerar guanin Preparat (adminstrationssätt): - Biverkningar: Indikationer:

Cellcykel G1 M S G1 första tillväxtfasen – då cellen bildats genom celldelning, så växer den så den blir lika stor som andra normala celler Syntesfasen cellen kopierar sitt DNA G2 cellen tillväxer i storlek då den duplicerat sitt DNA, kärnmembran försvinner och kromosomer kondenseras och separeras från varandra så att 46 kromosomer hamnar i var en ände av cellen , ett cellmembran byggs upp som skiljer de två delarna av cellen från varandra – då har cellen kommit in i delningsfasen mitos Den kritiska punkten för reglering av cellcykeln tycks vara inträdet i S-fasen, cellen börjar syntetisera DNA o den fortsätter sedan ett varv runt cellcykeln, början av syntesfasen är således point of no return G2 Antibasalmembransnefrit GN-kursen 2006/K Westman

Cyklofosfamid (Sendoxan®) Verkningsmekanism: Ingriper i Syntesfasen o blockerar övergång i G2-fasen; alkylerar guanin Preparat (adminstrationssätt): - Cyklofosfamid (Sendoxan®) ges per oralt dagligen eller intravenöst var 3-4:e vecka Biverkningar: Anemi, Leukopeni; kommer 10-12 dagar efter administrering – dosrelaterad Infektionsrisk om leukopeni! Störd spermatogenes, Amenorré Hemorrhagisk cystit (ge sulfhydrylinnehållande substans iv samtidigt med dropp; Mesna® Uromitexan) Alopeci Indikationer: - Svår SLE eller småkärlsvaskulit

Azatioprin (Imurel®) Verkningsmekanism: Preparat (adminstrationssätt): Interagerar med nukleotider i cellcykel, reducerar proliferation av lymfocyter Preparat (adminstrationssätt): - Azatioprin (Imurel®) Biverkningar: Cytopeni, leverskada, Illamående, pankreatit Genetiskt betingad låg TPMT nivå (transpurin-S-methyltransferas) Indikationer: - Används som ”steroidsparare” vid kronisk kortison behandling - Organtransplantation (ersatt alltmer av Cellcept®)

Mykofenolatmofetil (Cellcept®) Verkningsmekanism: Selektiv icke-kompetitiv reversibel enzymhämmare av inosinmonofosfatdehydrogenas Hämmar nysyntes av guanosinnukelotid utan att inkorporeras i DNA (purinsyntes) Cytostatisk effekt på T- och B-lymfocyter Preparat (adminstrationssätt): Mykofenolatmofetil (Cellcept®) ges per oralt Biverkningar: Leukopeni – Infektioner, Anemi, Diarré, Magsår, Hudcancer Indikationer: Vid organtransplantation SLE-nefrit Vaskulit

GIKT

Klinik LEDSJUKDOM: ÖVRIGT: Akut debut ofta nattetid(intraartikulär dehydrering) Intensivt smärtsam mono- oligoartrit Oftast MTP 1, fotleden, knäleden.(Lokala faktorer i dessa leder avgör lokalen.) Rodnad, värmeökning, periartikulär svullnad kraftigt ömmande. Feber, frysningar, sjukdomskänsla. Spontan förbättring efter 12-tim till 1-2 veckor. ÖVRIGT: Tofi?? Anna komorbiditet: njurfunktion, metabolt syndrom

Klinik

Tophi

Diagnostik Klinisk bild Analys av ledvätska eller tofi efter kristaller!! Serum - urat - men 1/3 av pat kan ha normalt S-urat under en gikt attack!! Imaging Röntgenförändingar efter flera år Ultraljud eller dual eneregy CT (i tidigare skede)

(resultat av cell-nedbrytning i kroppen) Möjliga behandlingsalternativ gikt Purin omsättning (resultat av cell-nedbrytning i kroppen) Xanthine Urinsyra >420 µmol/L Njur avsöndring Gastrointestinal avsöndring Löslig urinsyra, I överflöd Allantoin Urat deposition, tophi Uricosuri Anti-inflammatorska läkemedel Inflammation

Behandling av gikt - läkemedel Akut NSAID – indometacin, naproxen Kortison peroralt (25 mg i 5 dgr / intraartikulärt) Kolkicin, 0,25-0,5 mg x 3 IL-1B blockad – kanakinumab – Ilaris, subcutan inj, OBS – hög kostnad

Möjliga behandlingsalternativ gikt Purin omsättning Xanthine Xanthine oxidas inhibitor Urinsyra >420 µmol/L Njur avsöndring Gastrointestinal avsöndring Löslig urinsyra, I överflöd Allantoin Urat deposition, tophi Uricosuri Inflammation

Behandling av gikt – läkemedel - profylax Allopurinol - förstahandsmedel Xantinoxidashämmare Successiv dosökning tills urat<360 ug/L, kontrollera s-urat ca var 3-4 vecka Doser upp till 300-900 mg Njursvikt – dosjustering Hudutslag 2% av patienter – ge aldrig allopurinol igen risk för dödlig utgång! Lång tid att få tofireduktion Sätt inte ut preparatet i första taget

Möjliga behandlingsalternativ gikt Purin omsättning Xanthine Xanthine oxidas inhibitor Urinsyra >420 µmol/L Njur avsöndring Gastrointestinal avsöndring Löslig urinsyra, I överflöd Allantoin Urocosuriska läkemedel och föda Urat deposition, tophi Uricosuri Inflammation

Behandling av gikt - farmakologi Probenecid, andrahandsmedel Uricosurisk effekt, Blockerar enzymet URAT1, som i vanliga fall gör så att urat reabsorberas i proximala tubuli Njurstensrisk - dricka extra, uppehålla diures Interaktionsproblem t.ex. paracetamol Upp till x 4, minskad dos vid njursvikt

Behandling av gikt - farmakologi Febuxostat vid allopurinolöverkänslighet - korsreagerar ej ny xantinoxidashämmare metaboliseras i levern, tolereras bättre vid njursvikt Godkänt i Sverige men ej prisförhandlat, svårt att förskriva

Möjliga behandlingsalternativ gikt Purin omsättning Xanthine Uricas Xanthine oxidas inhibitor Urinsyra >420 µmol/L Njur avsöndring Gastrointestinal avsöndring Löslig urinsyra, I överflöd Allantoin Urocosuriska läkemedel och föda Urat deposition, tophi Uricosuri Inflammation

Behandling av gikt - farmakologi Pegloticas (pegylerat uricas) – används i USA, godkänt i Europa jan 2013 – ej tillgängligt i Sverige Bryter ner urat (både lösligt och kristalldepositioner) till allantoin, som är lättlösligt och utsöndras via njurar Infusion (8 mg v.a.v. iv) Immunogent -överkänslighetsreaktioner Vid svårt engagemang med tophi / upprepade anfall när annan behandling är kontraindicerad - njursvikt