Kemins grunder Föreläsning nr 5 Sid 57-66
Ädelgaser Längst till höger i periodiska systemet finns ädelgaserna. Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon
Finns i luften 1 % av luft är ädelgaser. I luften finns det finns mest av Argon Ädelgaserna vill inte reagera med andra ämnen. Därför förekommer de mycket sällan i någon kemisk förening. Ädla grundämnen
Kemiska beteckningar He Ne Ar Kr Xe Rn Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon
Skyddsgaser Eftersom ädelgaser inte vill reagera med andra ämnen kan man använda dem som skyddsgaser. T.ex. vid läkemedelstillverkning då man inte vill att några andra reaktioner ska ske än de man tänkt sig.
I glödlampor I äldre glödlampor finns en glödtråd av wolfram (W) Om det fanns luft i gammaldags glödlampor skulle glödtråden brinna upp direkt. Därför använde man argon eller krypton
Lysrör I lysrör och neonskyltar finns gasen neon. Ett neonrör lyser med orange till röd färg Man kan åstadkomma andra färger genom att blanda in andra ädelgaser t.ex. krypton. Tillsätter man argon blir färgen mer blå.
Ljuskvalitet Vår upplevelse av olika typer av ljus är personlig. Varmljus Kallljus dagsljus
Helium He En väldigt lätt gas Gasballonger Luftskepp
xenon Xe Xenon används i nyare bilstrålkastare Ger ett mer naturtroget ljus Plasmaskärmar har oftast en blandning av Ne och Xe
Radon Radioaktiv gas som kan ge lungcancer Rn kan finnas naturligt i bergrund och i grundvatten. Blåbetong var ett numera förbjudet byggnadsmaterial Radonmätning
Radioaktivitet Ämnen som är radioaktiva faller sönder av sig själva. När de faller sönder sänder de ut partiklar med hög hastighet (hög energi) Radioaktiv strålning Olika typer av radioaktiv strålning Vissa stoppas av papper andra kräver tjocka blyväggar för att stoppas
Ädelgasstruktur Ädelgasernas ovilja att reagera med andra ämnen beror på dess elektronstruktur. Ädelgaserna har fulla elektronskal
Ozon Ozon består av tre syreatomer O3 Marknära ozon kan uppstå när solen lyser på bilavgaser. Farligt för djur och växter Hos människor är det lungorna som skadas
Ozonskiktet Högt upp i atmosfären bildas ozon då solen lyser på syremolekyler. Ett ozonskikt bildas. Ozonskiktet skyddar oss mot farlig UV-strålning
Freoner förstör Ozonskiktet I gamla kylskåp finns ett kylmedia, freon. Freon förstör ozonskiktet. Freon användes som drivgas och kylmedia mellan 1930 och 1990 Freon är förbjudet i de flesta länder. Avgaser från t.ex. flygplan förstår också ozon.
Ozonhål Normalt råder balans mellan syremolekyler och ozonmolekyer. Avgaser och freoener förstör ozonlagret så att det har bildats hål Ozonhål gör att farlig UV strålning passerar atmosfären. Risk för hudcancer och synskador
Använd solskyddsfaktor och solglasögon med UV skydd Ibland är ozonskiktet tunnare även över Sverige. Varningar i radio och TV Det är sunt att skydda sig mot alltför intensiv solstrålning Freonerna håller på att försvinna och vid 2050 hoppas man att ozonskiktet ska vara helt igen.
Koldioxid CO2 Förbränning Syreatomer reagerar med ämnets atomer Ved innehåller kol Kol reagerar med syre och bildar CO2
Förbränning Vid all förbränning bildas koldioxid och vatten.
Fossila bränslen Kol, gas och olja är fossila bränslen Vid förbränning av fossila bränslen bildas CO2 och vatten
Fotosyntes
CO2 ökar växthuseffekten
Koldioxidhalten på Mauna Loa över 400 ppm 21 mars, 2014 Koldioxidhalten på Mauna Loa över 400 ppm År 2012 var det globala årsmedelvärdet 393 ppm.
Nödvändig växthuseffekt Utan växthuseffekt skulle jorden vara en kall planet. Jorden skulle troligtvis vara täckt av is Den globala uppvärmningen oroar
Biobränslen Genom att använda biobränslen Etanol, raps Vid förbränning bildas CO2 Men vi ökar vi inte mängden koldioxid
Effekter om den globala uppvärmningen fortsätter Glaciärer smälter Vattennivån stiger Varma hav kan ta upp mindre CO2 Tundran tinar och metangas frigörs Torka Mer nederbörd
Vad kan vi göra? Politiskt arbete FN´s klimatpanel IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change Personligt ansvar t.ex. biobränslen, hybridbilar, elbilar
Pumpa ned CO2 i bergrunden Försök pågår bl.a. på Island
EU klimatmål 2020 EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020. Dessa klimatmål brukar förkortas 20-20-20. Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer Sänka energiförbrukningen med 20 procent Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent
Kyotoprotokollet 971211 Minska andelen växthusgaser med 5,2 % jämfört med året 1990 Doha 2012 beslöt förlänga avtalet till 2020.
Instudering Läs sid 57-66 Gör Testa dig själv sid: 59 62 66