Hälso- och sjukvårdsberedning Öst för Kalix, Överkalix, Haparanda och Övertorneå Välkommen till denna träff med Hälso- och sjukvårdsberedningen! Inled gärna med att berätta om hur träffen är upplagd, hur länge träffen beräknas ta och allt praktiskt såsom toaletter, fika med mera. Om bildmaterialet Använd detta bildmaterial som en hjälp till att sätta igång dialogen. Det är absolut inte viktigt att hinna med alla bilder. Välj istället ut några bilder som passar målgruppen och försök att få igång en dialog kring dessa. Biderna är uppbyggda i tre steg: Påstående: Visas för publiken. De flesta påståendena bygger på fakta från skolhälsoundersökningen 2007-2008. Förhoppningsvis bidrar dessa påståenden till att dialogen kommer igång. Förslag på frågor som kan stimulera dialogen: Dessa finns bara i politikernas material. Använd frågorna ifall påståendet inte leder till någon diskussion. Följdfrågor och faktabakgrund: Dessa finns bara i politikernas material. Används ifall man vill diskutera något påstående djupare. Undvik i möjligaste mån att rabbla en massa fakta från bildmaterialet! Glöm heller inte bort landstingsperspektivet: Vad kan landstinget göra? Vet ni vart man ska vända sig för att…? Kom ihåg: Det är viktigare att ställa öppna frågor och lyssna aktivt än att följa bildmaterialet! www.nll.se/beredningost

Ledamöter i Hälso- och sjukvårdsberedning Öst Lennart Holm (s) Ordförande Överkalix Ellinor Karlsson (s) Töre Siv-Britt Harila (s) Haparanda Gunder Hietala (s) Övertorneå Kurt-Åke Andersson (s) Kalix Karin Nilsson (v) Kalix Marja Karlsson (mp) Kalix-Nyborg Beredning Öst har sitt geografiska verksamhetsområde i dessa kommuner: Haparanda Övertorneå Kalix Överkalix Samtliga partier som sitter i landstingsfullmäktige finns också representerade i beredningen. Erkki Bergman (ns) Pello Raija Karlander (m) Haparanda Anders Rönnqvist (m) Haparanda Anders Mansten (fp) Kalix Christina Hjelm (c) Överkalix Karl-Göran Välivaara (kd) Haparanda

Beredningens uppdrag Öka fullmäktiges kunskap om medborgarnas behov Öka kontakten och förståelsen mellan medborgare och förtroendevalda 2009 års uppdrag: Barn och ungdomars hälsa Avgränsning: Grundskole- och gymnasieåldern 2008 års uppdrag: Barn och ungdomars hälsa Avgränsning: 0-6 år Hur kan beredningen få reda på medborgarnas behov? Jo: Främst genom att föra dialog med medborgarna! Samtalen ökar samtidigt kontakten mellan norrbottningarna och politikerna. Ur regelverket (om man vill fördjupa sig): Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård: · Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område. · Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. · Lämna rapporter om genomförd verksamhet. · I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Beredningarna ska även lämna förslag till uppdrag för nästkommande år. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med länets kommuner.

Beredningen rapporterar om medborgarnas behov Medborgarnas synpunkter Landstings- fullmäktige Beredningen analyserar och skriver en rapport November 2009 Beredningsarbetet leder till en rapport Beredningen redovisar medborgarnas behov i en rapport som behandlas av landstingsfullmäktige i november. Landstingstyrelsen skriver ett svar på beredningens rapport. Där föreslås åtgärder med anledning av det som framkommit i rapporten. Förslagen debatteras i fullmäktige som sedan tar beslut om åtgärderna. Beredningens rapport påverkar även innehållet i landstingsplanen. Beredningen har uppföljningsmöten med verksamhetsansvariga för att få information om vad som har hänt efter fullmäktiges beslut. Beredningens olika arbetsmoment: Kunskapsuppbyggnad Planering Dialog Analys Rapport Återkoppling Beredningen föreslår även nästa års uppdrag. Beslut om detta tas i landstingsfullmäktige. Fakta m.m.

Barndomen - en viktig period Många faktorer under barndomen har grund- läggande betydelse för hälsan i vuxen ålder De levnadsvanor som barn växer upp med gör sig ofta märkbara i tonåren eller i det vuxna livet Under verksamhetsåret 2008 valde beredningarna att avgränsa uppdraget Barn och ungdomars hälsa till 0-6 år. Det kändes viktigt att börja med de minsta barnen för att sedan jobba vidare. Under verksamhetsåret 2009 arbetar beredningen vidare med barn i grundskole- och gymnasieåldern. Förhoppningsvis ger detta en mer komplett bild av barnens och ungdomarnas behov.

Väldigt många barn och ungdomar i Norrbotten mår bra – men inte alla Hjälp oss att förbättra! De allra flesta barn i länet säger att de för det mesta mår bra! I gymnasiet säger 9 av 10 pojkar och 8 av 10 flickor att de för det mesta mår bra. . De flesta rör på sig regelbundet, äter regelbundet, sover bra och har någon vuxen att prata med om det som är viktigt. Men det är ändå inte alla som mår bra… Nu vill beredningen veta vad som behövs för att man ska må bra. Vad kan landstinget göra?

Det är viktigt att sova för att man ska må bra Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Vad kan det leda till om man inte sover? Följdfrågor Varför sover vissa inte så bra? Vad behövs för att man ska kunna sova bra? Faktabakgrund Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Sömnen hjälper kroppen att hålla sig frisk. Forskning tyder på att bra sömn hjälper till att reglera aptiten och därmed minskar risken för övervikt. De allra flesta barn i länet sover bra. När barn eller ungdomar har sovit för lite kan minnet och koncentrationsförmågan påverkas och man kan få svårare att lära sig nya saker. Man kan också bli ledsen, irriterad och rastlös. Ju äldre barnen blir desto fler är det som sover dåligt. I gymnasiet sover 8% av pojkarna och 7% av flickorna sällan eller aldrig bra. Foto från barnsemester.se

Hemma hos 10% av barnen röker någon vuxen inomhus Förslag på frågor som kan stimulera dialogen: Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Spelar det någon roll att vuxna röker inomhus? Varför? Vad skulle kunna få vuxna att sluta röka inomhus hemma? Faktabakgrund Passiv rökning är en viktig hälsorisk, särskilt för de minsta barnen. När barnen blir äldre är risken dessutom stor att de själva blir rökare. Foto: Carl-Magnus Löfström

Övervikt och fetma är ett växande problem Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Varför är killar oftare överviktiga eller feta än flickor? Hur ser ni på övervikt och fetma – tycker ni att det ett problem? I så fall varför? Vad skulle behövas för att färre skulle vara överviktiga eller feta? Finns det några samband mellan övervikt/fetma och annat? Faktabakgrund I gymnasiet är var tredje kille i Norrbotten överviktig eller fet. Det är dubbelt så vanligt som bland flickorna. Alltså är var sjätte gymnasietjej i Norrbotten överviktig eller fet. Foto från dagensfakta.se

Ju äldre man blir, desto mindre rör man på sig Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Varför rör sig många allt mindre ju äldre de blir? Vad skulle få fler att röra på sig mer? Faktabakgrund De allra flesta är alltid aktiva på idrottslektionerna och också på sin fritid. De flesta är fysiskt aktiva eller idrottar minst tre gånger i veckan. Det finns också vissa som är väldigt inaktiva, som är fysiskt aktiva mindre än en gång i veckan på sin fritid. Det är oftare pojkar än flickor som är fysiskt inaktiva. På gymnasiet är var fjärde pojke och var femte flicka inaktiva. Foto: Åke Ericson

Killar från 13 år och uppåt dricker väldigt ofta läsk Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Varför börjar man dricka mycket läsk när man är ungefär 13 år? Vad händer med killarna när de dricker så mycket läsk? Varför dricker inte tjejerna lika mycket läsk? Faktabakgrund Mellan årskurs sju och gymnasiet ökar läskkonsumtionen betydligt bland pojkarna. I Norrbotten dricker nästan fyra av tio pojkar i gymnasiet läsk så ofta som minst tre dagar i veckan, jämfört med ungefär en av tio flickor. Det är alltså fyra gånger så vanligt att pojkar än flickor dricker läsk. Studier som ska klarlägga ev samband mellan läskedrickande och övervikt/ fetma har varit motstridiga, men nu har man genom en översyn av olika rapporter kommit fram till att det kan anses vara klarlagt att: Läsk ökar risken för övervikt, fetma och diabetes.

Många 19-åringar har karies Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Vad kan de som är yngre än 19 år tänka på? Faktabakgrund Av länets 19-åringar är knappt var fjärde helt kariesfri. Mer än varannan har inga skador utanför tuggytorna. I medeltal hade 2007 års 19-åringar 3,3 lagade eller skadade tänder, vilket kan jämföras med uppgifterna från 1981 då i genomsnitt mer än tio tänder var skadade. Bland tonåringar ses en stagnation av munhälsoutvecklingen. Stora grupper är helt fria från karies eller har endast ett fåtal skador medan en liten grupp fortfarande drabbas av mer omfattande skador.

Pojkar sitter jätteofta framför TV och dator Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Bör man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Varför just pojkar? Vad gör pojkarna egentligen framför datorn & TV:n? Finns det kopplingar till inaktivitet, övervikt/fetma och läsk? Hur sent sitter man uppe och hur blir det med sömnen? Kanske lär sig pojkarna en massa? Om dator & TV är ett problem – vad skulle behövas för att barnen/ungdomarna skulle spendera mindre tid till detta? Vad säger föräldrarna om det här och vad vill ni säga till föräldrarna? Finns det någonting man hellre vill göra än att sitta vid dator & TV? Faktabakgrund I alla åldrar sitter pojkarna i Norrbotten framför dator & TV i högre grad än flickorna. Det blir dessutom vanligare ju äldre man blir. En tredjedel av pojkarna i gymnasiets första år spenderar minst fyra timmar per dag av sin fritid framför dator & TV varje dag. Detsamma gäller var femte flicka. Foto: Jupiter

Pojkar i gymnasiet är oftare nöjda med sina kroppar än flickorna Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Följdfrågor Är det ett problem? Varför då? Vad kan det leda till? Kan man göra något för att ändra på det? Vad då i så fall? Faktabakgrund I gymnasiet i Norrbotten är tre av fyra killar ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Var tredje kille är överviktig eller fet. I gymnasiet i Norrbotten är hälften av flickorna ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Var sjätte tjej är överviktig eller fet. Flickorna är i samma ålder fyra gånger så ofta missnöjda med sin kropp än pojkarna.

Flickor uppger oftare än pojkar att de har huvudvärk Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Kan man göra något för att förebygga huvudvärken? Kan man göra något annat än ta huvudvärkstabletter för att bli av med huvudvärken? Faktabakgrund Hos flickor blir det vanligare med huvudvärk med ökande ålder. I sjuan är det dubbelt så vanligt bland flickor jämfört med pojkar att ofta eller alltid ha besvärande huvudvärk. I gymnasiet har nästan var femte flicka ofta eller alltid besvärande huvudvärk. Det är tre gånger så vanligt som bland pojkarna. Ventilationen i klassrum är ibland otillräcklig. Det har konsekvenser både för elevernas prestationer och deras hälsa. Risken för huvudvärk ökar när ventilationen är otillräcklig. Ventilationen är dock densamma för flickor och pojkar. Däremot har flickorna mer psykiska besvär, slarvar oftare med frukost och upplever mer stress över skolarbetet än pojkarna.

Flickor i högstadiet och gymnasiet använder ofta värktabletter Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Kan man göra något annat att äta tabletter för att bli av med sina besvär? Använder flickorna oftast värktabletterna mot huvudvärk eller även mot någonting annat? Faktabakgrund Under gymnasiets första år använder var tionde flicka värktabletter minst några gånger i veckan. Utöver huvudvärk är det också vanligare bland tonåriga flickor än pojkar att ha ont i rygg, nacke, axlar och mage. Ungdomar med huvudvärk kan erbjudas träning i avslappning En systematisk översikt av 15 studier på barn och tonåringar visar att effekten av avspänningsträning är väl säkerställd. Effekten kvarstår vanligen flera år efter avslutad behandling.

Från högstadiet och uppåt är psykiska besvär mycket vanligare hos flickor än pojkar Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Finns det någon att prata med för den som mår dåligt? I så fall vem? Vad skulle behövas för att fler skulle må bra? Faktabakgrund Exempel på psykiska besvär som flickorna nämner i skolundersökningen: Irriterad, orolig, ledsen, nedstämd. Allt ovanstående är vanligare bland flickor än pojkar från åk 7 och uppåt. Innan dess är det ingen påtaglig skillnad. Besvären blir inte bara vanligare med ökande ålder, utan ökar mer i samhället över tid. Både bland flickor och pojkar, men mest bland flickor. Flickor använder också allt oftare värktabletter. Flickorna har också alltmer problem värk i axlar, nacke, rygg och mage. Bild från svenska.yle.fi

Vuxna är bra att ha Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Följdfrågor Ungdomar säger ofta att de vill bli lyssnade på och tagna på allvar av vuxenvärlden. Stämmer påståendet? Tycker ni att ni blir lyssnade på? Tagna på allvar? Finns något ni skulle önska mer av från de vuxna? Är vuxna bra förebilder och hur ska en vuxen vara? Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden? Faktabakgrund Ett gott samspel mellan föräldrar och barn minskar risken för ett stort antal hälsoproblem, till exempel: ohälsosamma matvanor, rökning, fetma, alkoholmissbruk, drogbruk, beteendeproblem, inåtvända problem, olycksfallsskador samt hjärt- och kärlsjukdomar. I Norrbotten bor 73% av all barn upp till 17 år med båda sina biologiska föräldrar. 21% bor med en ensam förälder. 2006 separerade 3,17% av föräldrarna till barn 0-17 år (alltså såväl gifta par som sambos). I Norrbotten bor nästan vart tionde barn i åldern 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. I Sverige ligger siffran på 12,4% (2005). Bild från lund.se

Klamydia och tonårsaborter ökar Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Är det enkelt att prata om sex och relationer? Finns det vuxna man kan prata med om sex och relationer? Vilka kan man prata med? (Föräldrar, skolsköterska, annan?) Är det kompisarna man pratar med – och räcker det? Varför tror ni att inte alla använder kondom? Faktabakgrund Tonårsaborter och klamydia bland ungdomar har blivit allt vanligare. Båda kan sättas i samband med oskyddat sex. Oskyddat sex sker oftare om man har druckit alkohol. Det gäller också oönskat sex. I Norrbotten har vi sett en viss avplaning av klamydiafall under de senaste två åren. Foto: Robban Andersson

Killar snusar mer Tjejer röker mer Foto: Sara Ringström Förslag på generella frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Kan man ändra på detta? Hur? Följdfrågor Varför använder man snus? Röker? Hur ska man få färre ungdomar att börja snusa? Hur ska man få färre att börja röka? Faktabakgrund I Norrbotten snusar nästan var tionde flicka och var fjärde pojke i gymnasiets första år minst någon gång i veckan. Fler pojkar snusar i Norrbotten än i andra norrlandslän. Fler flickor än pojkar röker minst någon gång i veckan i gymnasiet: 13% av flickorna och 10% av pojkarna. Flickorna är oftare dagligrökare än pojkarna: 10% av flickorna och 6% av pojkarna. Tjejer röker mer

I sjuan har de flesta aldrig provat att dricka alkohol Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Följdfrågor Varför provar vissa att dricka alkohol men inte andra? Finns det några problem med att dricka alkohol? Vilka? Vad kan få fler att avstå från att prova, åtminstone tills de blir 18 år? Faktabakgrund Bruk av alkohol är en av de främsta riskfaktorerna för ohälsa. Ungdomar påverkas av den allmänna inställningen till alkohol. De främsta påverkbara faktorerna är tillgång till alkohol, sociala normer, utveckling av ungdomars kompetenser samt  insatser för föräldrar. Forskning visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer. I Norrbotten dricker nästan en tredjedel av gymnasieeleverna alkohol minst några gånger i månaden (oavsett kön). Var femte till var sjätte elev har redan i årskurs sju provat att dricka alkohol. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär vilket i sin tur ökar risken för hög alkoholkonsumtion. Cirka 10% av eleverna i landstingets skolundersökningen skulle inte tacka nej till att testa droger. Foto: Harri Tahvanainen

Fritid är bra, det vill alla ha Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Följdfrågor Är det viktigt med fritid? Vad kan det leda till om man har för lite fritid? För mycket? Upplever ni att det går att påverka sin fritid? Faktabakgrund 17% av gymnasieeleverna i Norrbotten jobbar på sin fritid. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet behöver särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (enligt FHI, Folkhälsoinstitutet). Bild från kristianstad.se

De flesta barn och ungdomar ser positivt på framtiden Förslag på frågor som kan stimulera dialogen Stämmer påståendet? Hur ser det ut bland de du känner? Varför tror du att det är såhär? Vad kan det leda till? Följdfrågor Hur ser framtiden ut för dig? Vad kan man göra för att påverka sin egen framtid? Vad kan landstinget göra för att påverka din framtid? Faktabakgrund I en undersökning har man sett att Norrbottens ungdomar inte ser mer negativt på framtiden än ungdomar i riket i övrigt. Man tror i samma utsträckning att man kan påverka sin framtid. Den oro som ungdomarna har inför framtiden gäller i första hand att inte kunna få ett bra jobb, att inte kunna klara sin ekonomi och att bli arbetslös. Detta gäller i Norrbotten och i riket i övrigt.

Skriv gärna till beredningen på beredningost@nll.se Tack för din medverkan! Hälso- och sjukvårdsberedning Öst www.nll.se/beredningost Hälso- och sjukvårdsberedningen tackar för din medverkan! Uppmana gärna alla att skriva tilll beredningen! Vill man komma i kontakt med beredningen eller följa dess arbete rekommenderas beredningens hemsida! OBS! Dokumentera dialogen! Kom ihåg att dokumentera dialogen så snart som möjligt. Helst direkt efter! Som hjälp kan ni använda anteckningsblocket för dialogdokumentation men det är inte ett måste. Det viktiga är att ni sammanfattar det viktigaste som framkommit under dialogen. Resultatet blir mycket bättre om alla politiker hjälps åt med dokumentationen i stället för att man utser en rapportör som ska försöka komma ihåg det viktigaste från dialogen. Skicka in dialogdokumentationen digitalt. Enklast är att använda formuläret på beredningens hemsida. Om du skriver epost (med texten direkt i brevet eller bifogat som bilaga) måste du komma ihåg att skriva datum, plats, vilka ni träffade, hur många de var och vilka ledamöter som deltog från beredningen. Lycka till! /Utredarna Skriv gärna till beredningen på beredningost@nll.se