Utbildning landstingsfullmäktige 2011-04-13 Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor
Alkohol- och drogsituationen
Folkhälsoarbete i Munkedal
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Hälsa ur olika perspektiv
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Hälsosamtal med skolsköterskorna Norrbotten år 2008/2009
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Jämlikhet – en hälsofråga
Välkommen till denna träff med Hälso- och sjukvårdsberedningen!
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Ungdomsmottagningarnas roll Barbro NilssonBILD 1 Ungdomsmottagningsverksamheten övergripande mål och innehåll Att främja fysisk och psykisk hälsa,
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Välkommen till denna träff med Hälso- och sjukvårdsberedningen!
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 4 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och.
Liv och Hälsa-ung 2005 En enkätundersökning om
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Kapitel 11 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Kapitel 11 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Hälsosamtalet i Skolan - Rapporten 2014/2015 Politiska samverkansberedningen Den 10 februari 2016 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen.
Skolår 7, 9 och år 2 gymnasiet
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa
Presentationens avskrift:

Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan i Norrbotten.

Utvecklingen av medellivslängden från födelsen , 5-årsperioder, Norrbotten och riket Källa: SCB

Medellivslängden från födelsen perioden MÄN KVINNOR Män riket: 79,1 år Norrbotten 78,2 år Kvinnor riket: 83,2 år Norrbotten 82,7 år

Källa: Socialstyrelsen Dödsorsaker 2009 Dödligheten i Norrbotten i förhållande till riksgenomsnittet 2009 Mått: åldersstandardiserade dödstal

Källa: Socialstyrelsen, Hjärtinfarktregsitret Incidens i akut hjärtinfarkt, åldrarna 20 – 74 år Norrbotten och riket,

Incidens i cancer, alla oavsett tumörtyp, åldrarna 20 – 74 år Norrbotten och riket,

Bra/ganska bra självrapporterat hälsotillstånd, år 2010 MÄN KVINNOR Andel i procent

De flesta mår oftast ganska eller mycket bra, men flickorna något mindre ofta än pojkarna i gymnasiet.

Andel med svår värk i rörelseorganen, Norrbotten och riket, år 2010 Källa: Hälsa på lika villkor?

Äter medicin mot högt blodtryck, Norrbotten åren 2006 och 2010, egna uppgifter

Förekomst av övervikt och fetma bland vuxna

Överviktiga eller feta, utveckling över fyra läsår visar inga större tecken på förbättringar.

Överviktiga eller feta, läsåren 2006/07 – 2009/10 Flickor åk 7 Pojkar åk 7 Pojkar Gy 1 Flickor Gy 1

”Livsviktigt” : en långsiktig satsning i samverkan med kommuner - för att förebygga övervikt och fetma i Norrbotten Pilotkommuner Gällivare och Piteå , därefter hela länet Hälsoorientering av hälso- och sjukvården Lokalsamhällets aktörer och kommunens folkhälsoråd Lärandeseminarium Bygga nytt sätt att arbeta

Några av de färdigutbildade hälsokoordinatorerna Landstingstidningen nr 1, 2011

Sitter mest stilla på fritiden. Promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt högst 2 timmar i veckan. Skalan upp till 30 procent

Allt färre skolelever motionerar/ idrottar på sin fritid Minst 3 gånger i veckan Mindre än 1 gång i veckan

Allt fler äter sällan frukost Frukost högst två skoldagar i veckan, fyra senaste läsåren

Röker varje dag i befolkningen år- karta KVINNOR MÄN

Rökning allt vanligare i gymnasiet

LÄNK:

Andel med riskabla alkoholvanor, Norrbotten åren 2010 och 2006

Alkoholbruket minskar i gymnasiet

Nedsatt välbefinnande, Norrbotten och riket, 2010

Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd senaste tre månaderna,fyra senaste läsåren.

Klamydiaincidens Norrbotten - Riket Klamydiaincidens Norrbotten - Riket

Arenor vi använder för kommunikation av fakta om sexuellt överförbara infektioner och för att påverka beteende Fritid Skola, universitet (militären) Hälso- och sjukvård Person-person Utbildning av personal Väntrum Kampanjer (reklam, film, internet, affischer) bidrag till organisationer och deras projekt Bidrag Samarbetsprojekt information från ungdomsmott HIV/STI

Länk:

Dåligt hälsotillståndDiabetesSvår värk Hälsobesvär bland kvinnor och män Skillnader mellan män och kvinnor och åldrar

Andel med gott hälsotillstånd i olika grupper, Norrbotten år 2010 Skillnader mellan samhälls- grupper

MänKvinnor Andel som har nedsatt välbefinnande, Norrbotten, år Urval 20 – 64 år Skillnader mellan olika livs- situationer Skala upp till 40 %

Summerat barn och ungdomar Mycket att glädjas åt De allra flesta mår bra, sover bra, har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, och trivs för det mesta bra i skolan. På samma gång ser vi en fortsatt utveckling av ohälsosamma levnadsvanor som kan få negativa konsekvenser för hälsoutvecklingen Sämre motionsvanor, oavsett kön Sämre frukost- och lunchvanor, oavsett kön Ju sämre frukostvanor, desto sämre koncentrationsförmåga i skolan Allt fler flickor sitter länge framför datorn

Forts. Summerat barn och ungdom Vissa positiva tecken Pojkarna i gymnasiet tycks ha börjat dra ned på sin läskkonsumtion, Vilket blir nästa steg i en ökad medvetenhet? Hur ska vi nå dit? Livsviktigt är en satsning i samverkan mellan landstinget och Piteå och Gällivare som pilotkommuner, för att förebygga övervikt och fetma i Norrbotten. Inga förbättringar avseende psykisk hälsa

Summerat vuxna och äldre Positiva trender Norrbottningarna tycker sig ha bättre självskattad hälsa än för fyra år sedan. Besvär med värk i rörelseorganen bland norrbottningarna har minskat i förhållande till tidigare men är fortfarande vanligare i länet än genomsnittet för riket. Tandhälsan är bättre än för fyra år sedan. Norrbottningarna känner sig mindre stressade och har bättre välbefinnande än genomsnittsvensken. Rökning fortsätter att minska och minskar inom alla samhällsgrupper.

Forts. Summerat vuxna och äldre Oförändrade eller negativa trender Ingen påtaglig förändring i positiv riktning när det gäller förekomst av hjärt- och kärlbesvär. Förekomsten av övervikt eller fetma är fortfarande hög och har inte minskat under de senaste fyra åren. Gruppen unga män visar fler negativa tecken. Fler mår psykiskt sämre än för fyra år sedan (välbefinnande, stress, ängslan) och fler har övervikt. Trots en förbättring har fortfarande en av fyra unga kvinnor nedsatt välbefinnande. Alkoholvanorna bland unga vuxna oförändrade. Unga kvinnor har samma alkoholmönster som jämnåriga män. Den ojämnlika hälsan har blivit mer påtaglig genom möjligheten att se med Norrbottensperspektiv.

Läs mer om folkhälsan i Norrbotten på