Matematisk statistik och genletning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FENYLKETONURIA - PKU Petra Båth KEM 060 Biokemi 1 Elin Johansson
Advertisements

Talföljder formler och summor
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Vad bestämmer framtidens sjuklighet? • Befolkningens storlek och ålderssammansättning • Sjukdomsrisker efter ålder.
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
Cellen och vårt biologiska arv
Repetition inför NP Lektion 4
Att flytta till Frankrike – vad ska jag tänka på?
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Provrötning av marina substrat Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik.
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
4 4 Cirkeln är delad i 4 delar Delarna kallas fjärdedelar
Viktiga utgångspunkter
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
World Cancer Day 2009.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Människan och arvet.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Fråga 1 Homozygot, mutationen skedde i en könscell. Alla andra cellers (miljoner) X – kromosomer bär på samma alleler.
©SEE Cooling AB.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Morgonrock Fredag 30 november på Stadshotellet i Luleå Trender inom svensk och internationell flygmarknad – hur påverkas vår region? HENRIK LITTORIN, omvärldsanalytiker.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
X-Kromosombundet arv Vissa sjukdomar och avvikelser orsakas av en gen på X-kromosomen. Tex blödarsjuka och röd-grön färgblinda Det är anledningen till.
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Repetition Östersjön.
Genetik IV
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gardeborn.se 1.Kunskapen om livet Tro & Vetande 2. Strukturen på livet Klassificering & Fossil 3. Omgivningen för livet Universum & Jorden 4. Konstruktionen.
Den ljusnande framtid är vård
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Fira med oss.
POTENSER 5 stycken exponent bas.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Varifrån har du fått dina anlag?
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gener Finns i kromosomerna Olika hos alla växter och djur
Rätten att gå i skolan Funktionshindrade 90% av funktionshindrade i Afrika går ej i skolan Ursprungsbefolkningen Vietnam: Skrivkunigheten är 87, hos ursprungsfolk.
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Varifrån har du fått dina anlag?
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
-läran om det biologiska arvet
Hur anlag ärvs dominanta vikande.
Ekoturism ett mer miljöanpassat resande eller.. ? Per Jiborn Svenska Ekoturimsföreningen.
“Bättre vård med facebook” Katrin Moeschlin Charlotta Wolgast Wallman Nov 2011.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Evolution Sid
Genteknikens svåra frågor
Hälsa.
Blödarsjuka – En blodig sjukdom Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Sara Ahmed, Elmira Abdolkhani och Jimmy Jakobsson Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet.
Arv och Miljö Ola Ohlsson 4 november 2009.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Albinism -den ärftliga pigmentstörningen
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Evolutionen.
I rymden kan ingen höra dig gråta
Kapitel 5 Mutationer.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gregor Mendel och arvet
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Celldelning Mitos och Meios. Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en.
Presentationens avskrift:

Matematisk statistik och genletning Ola Hössjer Matematiska institutionen Avd Matematisk statistik Stockholms universitet KVA 16 december 2009

Kromosomer o köncellsbildning

Nedärvning, gener på samma kromosom kromosompar (icke-könskromosomer eller XX) Gen A/a, varianter: Normal a, muterad A Gen B/b, varianter: Normal b, muterad B Rekombination: Varianter från olika kromosomer ärvs ner r = sannolikhet för rekombination < 0.5 A a B b könscells- bildning A b överkorsningar

Genkartor (1910 - ) r mäter avstånd mellan gener Kopplingsanalys: Ordna o positionera gener längs kromosom Bananflugans X-kromosom: gul kropp o vingar vita ögon miniatyrvinge r = 1.3 % r = 32.8 % r = 33.6 %

Genetiska avstånd (1919) Överkorsningar slumpmässigt längs kromosom r 0.5 r 1 2 3 d = avstånd = genomsnittligt antal överkorsningar mellan gener

Human genletning (1920 - ) Oetiskt planera försök Familjedata X-kromosomen (Haldane o Bell, 1937): blödarsjuka färgblindhet

Skatta r blödarsjuk = A färgblind = B normal = ab Söner till anlagsbärande mammor Sannolikhet Normal eller blödarsjuk+färgblind 1-r (ej rekombination) Blödarsjuk eller färgblind r (rekombination) skattning 1 av 8 söner har precis en av sjukdomarna r = 1/8 d = 0.144

Bra data + Bra matematiska metoder = Effektiv genletning: Bra data + Bra matematiska metoder = Sant

Markörer Gener med känd position Minst två vanliga varianter Antal:  50 före 1980 1000 -10 000 krävs för kopplingsanalys markörer sjukdomsgen (okänd position)

Molekylärgenetik fler markörer DNA: 3 miljarder baser (A,T,C,G) Markör = DNA-avsnitt med variation (1980-) Enskilda baser med variation (t ex C/G): > 10 miljoner potentiella markörer

Snabba beräkningsmetoder Stora släktträd (70-talet) Många markörer (80-talet): sjukdomsgen (okänd position)

Monogena sjukdomar lokaliserade Koppling till markörer Hittad(e) mutation(er) Duchennes muskeldystrofi 1982 1987 Cystisk fibros 1985 1989 Huntingtons sjukdom 1983 Tidig Alzheimers 1991 …….. Orsakade av mutation(er) i en gen Ofta ovanliga och allvarliga Lätt att hitta koppling

Komplexa ärftliga sjukdomar Vanliga sjukdomar, ex: Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimers, vissa cancerformer, bipolär, schizofreni Varje gen liten effekt Få gener hittade på 90-talet med kopplingsanalys

Associationsanalys Jämför DNA mellan orelaterade sjuka och friska: Leta mutationer i enskilda baser C T G T C T G C C G C A C A G G A A G C G A C A G G A C C G C T G A G G G A C C G A G A G G A A C G C A C T C T G C G G C A G A C T G A C G G T C T C G A A C C Hundratusentals markörer (baser) krävs

p-värde, bas C/G, 500 sjuka o friska Antal C Antal G Total Andel G Frisk 820 180 1000 18 % Sjuk 780 220 22 % 1600 400 2000 20 % p-värde = Sannolikhet att av slump få: Minst 4% skillnad i G mellan sjuka/friska = 2.9 %

Genomvid associationsstudie (WTCC, 2007) -7 p-värden (log-skala), 24 st < 5  10 Sju komplexa sjukdomar Diabetes (typ 1 o 2) Bipolär Högt blodtryck, Ledgångsreumatism Hjärt- kärlsjukdom Chrons sjukdom 2000 sjuka (per sjukdom) 3000 friska 500 000 markörer

Koalescensteori (1982-) Historiskt släktträd bakåt Släktträd, position C/G: Historiskt släktträd bakåt Minst 10-100 generationer Summera över möjliga släktträd Mutation hos anfader

Koalescensteori + genletning muterad kromosom Utnyttja ”G-kromosomer” mer lika kring mutation Lägre p-värden historisk överkorsning Hössjer, Humphreys, Hartman, Olsson, 2009

Svenskt bröstcancerdata Einarsdóttir m fl (2006) 400 sjuka o friska Område (20 000 baser) runt gen FGFR2 10 markörer p-värde (hela området): Utan koalescensteori: 0.01 Med koalescensteori: 0.0029

Framtida utmaningar Matematiska modeller Förstå mänsklig DNA-variation Samband DNA-variation/sjukdom