Juridik och beslutsstöd - vad gäller? Begreppet beslutsstöd I vårdsituationer använder behandlaren information från många källor, ex utbildningen, forskning, vårdprogram, praxis mm. Ibland förekommer beslutsstöd via IT. Vissa oklarheter finns när det gäller möjligheten att använda patient- rapporterade variabler respektive kvalitetsregisterdata som ett underlag för s.k. beslutsstöd. Delvis beror det på att beslutsstöden ser olika ut och att begreppet som sådant är svårt att definiera. Inger

Beslutsstöd kopplat till journalen? Finns inget generellt juridiskt hinder ……men analyser krävs bl.a. utifrån Patient- och produktsäkerhet Ändamål, Journalföringsplikt mm Regler om inre och yttre sekretess/tystnadsplikt Personuppgiftsansvar, regler för behandling av personuppgifter och informationssäkerhet. Finns främst i Patientdatalagen (och i viss mån PUL) tillhörande föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2008:14, bl.a. rörande loggning, öppna nät, säker autentisering mm) Ledningssystem, infosäkpolicy, riktlinjer och ”lokala” anvisningar

OK använda uppgifter från kvalitetsregister i behandlingssituationer?

DI:s beslut 2010 kring SMS-registret DI har i ett beslut 2010 ansett att det strider mot PdL att använda personuppgifter i ett nationellt kvalitetsregister (SMS-registret) som underlag och beslutsstöd i den individinriktade vården. I ärendet hade framkommit bl.a. att SMS-registret används som beslutsstöd i den individinriktade vården, bl.a. eftersom kvalitetsregisterinformationen uppgavs utgöra ett bättre underlag än patientjournalen att flera vårdgivare hade direktåtkomst till varandras patientuppgifter DI förelade CPUA att upphöra med detta. Enligt PdL får personuppgifterna i ett QR inte behandlas för något annat ändamål än kvalitetssäkring, statistikframställning eller forskning, om inte personuppgiftsbehandlingen föregåtts av de registrerades uttryckliga samtycke. Ändamålen ”journaldokumentation” eller ”sammanhållen journal” stöds alltså ej för QR. Direktåtkomst får bara avse VG:s egna uppgifter. Den registrerade kan inte samtycka till en direktåtkomst som saknar lagligt stöd.

Lagen skiljer tydligt på det som är kvalitetsregister respektive patientjournal, och bygger på att sammanblandning inte får ske. Ändamål, ändamål, ändamål…. Direktåtkomst till information från flera vårdgivare får med dagens lagstiftning hanteras inom ramen för bestämmelserna om sammanhållen journalföring (och då endast för ändamålet vårddokumentation och inte kvalitetssäkring). Direktåtkomst till VG:s egna uppgifter i QR får ske. Tanken med direktåtkomsten är att den ska kunna användas av den inrapporterande vårdgivaren för att göra t.ex. lokala uppföljningar av den egna verksamheten.

DI-beslutet kan inte tas till intäkt för att det generellt skulle vara otillåtet att integrera beslutsstödsfunktioner i en vårdgivares IT-stöd, utifrån kunskap som genererats hos ett QR. Aggregerade uppgifter från QR (som inte kan härledas till person)? Personuppgifter? (särskilda krav för behandling av personuppgifter både hos CPUA samt VG, bl.a. beträffande ändamål och direktåtkomst till tidigare inrapporterade personuppgifter) Interaktion med i QR befintliga personuppgifter måste föregås av analyser av de juridiska förutsättningarna.

Kort om PER och reumatologins beslutsstöd Det finns inget som hindrar att QR-rapporteringen integreras med journalföringen. Personuppgifter som samlats in i hälso- och sjukvården om en patient kan även behandlas i ett nationellt kvalitetsregister, om förutsättningarna för det enligt PdL är uppfyllda. Beslut om en patients vård och grunden för dessa beslut ska dokumenteras i journalen, oavsett om informationen också finns i ett register. Kort om PER och reumatologins beslutsstöd Patientregistrering i PER Läkarbesök med gemensamt beslutsstöd Import till huvudjournalsystem och ev. utlämnande till QR