Redovisning Regionförbundet i Kalmar län

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En sektorsövergripande biogasstrategi
Advertisements

Östersund 17 september 2013.
Biogasutlysningen vid Energimyndigheten
Hela lasten – Halva utsläppet Summering av resultat
Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Nu ska vi i motala och vadstena börja sortera våra matrester
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Goda affärer på förnybar energi
Jaktens värde och rovdjuren
Extrudering för ökad biogasproduktion – och lite till..
BIOGASENS RESA HOS OSS 2013 Från 19 till 45 bussar
Energi Øresund | 28. marts | 2011 | Kenneth Løvholt | Gate 21 Storskalig värmelagring Linda Birkedal Lunds kommun.
Provrötning av marina substrat Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik.
Insatsvaror, el, värme, etc.
Förädling av rötrester
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
nooil. Fossilbränslefri region Klimatmål för regional utveckling
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
BIOGAS – Ditt bidrag till miljön och till din lönsamhet
RUPEN IV -Miljö i balans Prioriterade områden i perspektivet regional utveckling Östersjö i balans (övergödning) Fossilbränslefri region Olje- och.
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
Förslagsframställan den 8 februari Uppdraget Vidare utredning som skall visa på hur samfälligheten bör gå vidare i frågan om att investera i nytt.
Fossilbränslefri region
Kalmar län Landareal km2 (3%) Skogsmark 64,5%
Definition av avfall & när avfall upphör att vara avfall
Lokala miljö- och samhällsnyttor med biogas Västervik
Det lyser i grannens stuga – eller? analys av biologisk behandling i Sydost Avfallsplaner med stora ambitioner Miljömål med större ambitioner Alla är små….litet.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Gödselbaserad Biogas i Kalmar län Ingela Nilsson Nachtweij.
Swedish Biogas International
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
”Det är aldrig för sent att göra så mycket som möjligt” –citat av Pär Holmgren Roger Gunnarsson Trosa, Sverige.
Det västsvenska kemi- och fordonsbränsleklustrets bidrag till förnybara och klimatsmarta lösningar Lägesrapport
Hur kan etanoltillverkning kombineras med andra processer
Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring.
Snart går Luleås bussar på biogas
Sveriges första anläggning för flytande biogas
Hvordan opgraderes biogas til gas til transport Tobias Persson 31 januari 2013.
Tekniska verken i Linköping
Energieffektiviserings stöd Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Föreskrift 2010:1.
Avfall och återvinning
Trafik och infrastruktur ch 2050 Synpunkter från Kalmar län Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län
Prospekt - Biogas Färs -Röddinge. Tillståndsansökan för lokalisering till Röddinge Nio tänkbara lokalisering i Sjöbo och Tomelilla har studerats Samråd.
Hur långt åker man på en koskit?
Lagring och logistik på gården för direktleverans av halm Goda affärer på förnybar energi 13 januari 2015.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Norra Möre Biogas Per-Göran Sigfridsson och Lennart Svenzén.
MÖDRAHÄLSOVÅRD HÄLSOVAL SKÅNE.
Matavfall.
Tre prioriterade miljöområden Effektivare energi- och transportanvändning Resurssnålt och giftfrittVärna mark och vatten.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
1 Satsning på biogas i Kalmar län - vad behöver ske för att få igång produktionen? Oskarshamn Ola Rosén, Grontmij.
© Regionförbundet i Kalmar län 2007 Biogas – nya substrat från havet Projektet delfinansieras av regionala strukturfonden för Småland och Öarna. Projektet.
Utdrag ur Vikingalagen i Eddan År 1000 e.Kr. Var en bra handelsman
Uthållig kommun i Kalmar län Möjligheterna att producera biogas från kommunalt avfall Emmaboda Stefan Svenaeus Regionförbundet i Kalmar.
Samarbetsaktörer & projekt Länets alla 12 kommuner Från ord till handling Energibalanser Energi- effektiviserings- strategier Klimat- och energistrategier.
Biogas – nya substrat från havet Slutkonferens i Kalmar 7 februari 2013.
Katarina Starberg WSP Stockholm Slamhantering i framtiden VAS-rådet 14 februari 2008.
Halmstads Energi och Miljö AB, HEM VÄLKOMNA till Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken. Ändringstillstånd, optisk sorteringsanläggning för avfall samt avpaketeringsanläggning,
Carl-Olof Zetterman Ökad biogasproduktion.
Av: William, 8E. Biobränslen Bränslen har funnits länge, men har påverkat miljön på ett dåligt sätt, dessa kallas Fossila Bränslen. Endast nyligen har.
©Tekniska förvaltningen, Gotlands kommun, Tekniska förvaltningens utredning om avfallshanteringen på Gotland efter 2005 Vad ska vi göra.
Insatsvaror, el, värme, etc.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Övervakningskommittén
Näringslivets landtransporter 2016, inrikes
Insatsvaror, el, värme, etc.
Presentationens avskrift:

Redovisning Regionförbundet i Kalmar län Förstudie samverkan biologiskt avfall 2011-04-13

Syfte och mål Var ska biogas produceras om maximalt utfall av förnyelsebar energi till låg kostnad och låg miljöpåverkan eftersträvas utifrån nedanstående faktorer: Tillgång på substrat för rötning Transporter Kvittblivning av restprodukter Befintliga produktionsanläggningar och kommunernas egna planer Mål med uppdraget: Ta fram ett underlag för kommunerna i regionen som kan ligga till grund för bedömningen av om och hur de ska samarbeta gällande behandling av biologiskt matavfall

Förutsättningar Det matavfall som kommunerna själva har rådighet över Här förutsatts endast samtlig mängd matavfall från hushåll – ej verksamheter Uppskattat till ca 16 000 ton per år Framförallt besvara frågan var i länet anläggning/ar ska lokaliseras Grundläggande tekniska förutsättningar har studerats Transportanalys har genomförts

Vad är biogas egentligen? Biogas = 65 % metan, CH4 35 % koldioxid, CO2 10-12 oC 23-25 oC 35-37 oC 52-57 oC 10-14 oC (A) (B) (C) (D) RÖTNING

Övergripande system - exempel Uppvärmning Kraftproduktion Matavfall Industriellt avfall Biogas Uppgradering till fordonsbränsle; 1 Nm3 metan ~ 1 liter diesel Råvaror från jordbruket Näringsrik rötrest till lantbruk Rötning Mottagning & förbehandling

Från matavfall till tankstation Matavfall från kommun Tankstation Förbehandling Rötning Uppgradering av gas Förbrännings-anläggning Rötrest

Förbehandling av källsorterat matavfall Foto: Jeanette Hägglund

Hur ska man välja? Materialhanteringen är svår Små, enkla, ”billiga” system opålitliga => ej realistiskt för matavfall Bygg robust! Dimensioner Motoreffekter Kapacitet Ton/h (inte bara ton/år) En viss minimi-investering krävs för ett bra resultat! Framför allt avskiljningen av rejektmaterial avgör investeringen SUBSTRAT Hur ser substratet ut? Förpackat? Hur? Plast, papper, biopåse? Renhet? Kan detta garanteras? Mängder? Anläggningens kapacitet? RÖTREST Vad ska rötresten användas till? Krav på renhet? SYFTE Maximal biogasproduktion? Boost för existerande system? Uppfylla miljömålen avseende avfallsbehandling?

Dispergering

Uppsala Biogas Foto: Jeanette Hägglund

Uppsala Mottagning i tippfickor Skruvtransportör Utsorterat oönskat material

Rötkammare Foto: Jeanette Hägglund Foto: Jeanette Hägglund

Uppsala Rötkammare Luftrening Uppgradering

Investeringsuppskattning Helt ny komplett anläggning Mottagning, förbehandling, rötning, uppgradering och flakning till 4 tankstationer, markarbeten och markinköp ej inkuderat Investeringsuppskattning ca 90-100 Mkr Endast förbehandlingsanläggning Investeringsuppskattning ca 50 Mkr

Förutsättningar i utredningen Varje kommun samlar in och omlastar sitt matavfall själva – matavfallet transporteras sedan på lastbil till förbehandling Med Avfall Sveriges nyckeltal 70 kg/person blir mängden matavfall i regionen ca 16 000 ton/år Dispergeringsteknik väljs som förbehandlingsteknik Endast en förbehandlingsanläggning byggs

Transportanalys av olika scenarier Scenario 1 – Samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en (befintlig eller ny) anläggning för rötning och uppgradering Scenario 2 – en ny anläggning för förbehandling, rötning vid flera rötkammare och uppgraderingsanläggningar 6 steg för varje studie studeras: Transport av matavfall till förbehandlingsanläggning Transport av rejekt till förbränningsanläggning Transport av slurry till rötkammare Transport av rötrest till satellitlager Transport av uppgraderad gas till tankstationer

Scenario 1 – samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en ny anläggning för rötning och uppgradering Matavfall från kommun Tankstation Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Förbehandling Kalmar/Västervik Rötning Kalmar/Västervik Uppgradering av gas Kalmar/Västervik Förbrännings-anläggning i Västervik Rötrest Satellitlager

Sammanställning transporter i scenario 1 - tonkilometer Typ av transport Ny anläggning i Kalmar Ny anläggning i Västervik Matavfall till förbehandlingsanläggning 902 601 1 738 363 Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 Slurry till rötkammare Rötrest till satellitlager 1 517 880 338 052 Rågas till uppgraderingsanläggning - Uppgraderad gas till tankställen 149 214 113 066 Summa transporter inklusive rötrest 2 649 775 2 189 481 Summa transporter exklusive rötrest 1 131 895 1 851 429

Scenario 2 – en förbehandlingsanläggning och rötning på flera platser

Sammanställning transporter scenario 2 - tonkilometer Typ av transport Förbehandling Kalmar Förbehandlin g Mönsterås Förbehandling Oskarshamn Matavfall till förbehandlingsanläggning 902 601 979 039 1 084 145 Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 54 880 39 200 Slurry till rötkammare 3 863 200 3 256 000 2 920 000 Rötrest till satellitlager 1 164 899 Rågas till uppgraderingsanläggning - Uppgraderad gas till tankställen 54 231 Summa transporter inklusive rötrest 5 984 931 5 454 169 5 223 275 Summa transporter exklusive rötrest 4 820 032 4 289 270 4 058 376

Sammanställning transporter i respektive scenario – tonkilometer Typ av transport Scenario 1 – Hela anl. i Kalmar Scenario 1 - Hela anl. i Västervik Scenario 2 – Förbehandl. i Kalmar Scenario 2 - Förbehandl. i Mönsterås Scenario 2 - Förbehandl. i Oskarshamn Matavfall till förbehandlingsanläggning 902 601 1 738 363 979 039 1 084 145 Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 54 880 39 200 Slurry till rötkammare 3 863 200 3 256 000 2 920 000 (Rötrest till satellitlager) 1 517 880 338 052 1 164 899 Uppgraderad gas till tankställen 149 214 113 066 54 231 Summa transporter (inklusive rötrest) 1 131 895 (2 649 775) 1 851 429 (2 189 481) 4 820 032 (5 984 931) 4 289 270 (5 454 169) 4 058 376 (5 223 275)

Slutsatser transportanalys Ett samlokaliseringsalternativ är att föredra ur ett transportperspektiv skillnaden är relativt stor skillnaden i transportkostnader också blir relativt stor Men.. Samlokalisering kräver större kapacitet i anläggningar för rötning och uppgradering -> ofta lägre kostnader för att bygga ut än att bygga nytt Om rötning sker på ett ställe kan det vara svårare att få avsättning för rötresten -> kan leda till längre transporter av denna Gas från reningsverk utan egen gasuppgradering kan ej uppgraderas All verksamhet förläggs till en kommun

Transport av slurry Exempel; Förbehandling i Oskarshamn Rötning av hälften av slurryn i Västervik och hälften i Kalmar Total förbrukning av diesel för slurrytransporter Ca 80 000 – 100 000 liter per år Energiförbrukning diesel ca 800 -1 000 MWh/år Utgör ca 4-5 % av energiinnehållet i den biogas som kan produceras årligen För ett 5-årskontrakt med en åkare i regionen anges en kostnad på ca 7 Mkr per år för att hantera dessa slurrytransporter

Slutsatser Tillgång på substrat Hur mycket kan realistiskt samlas in? Finns annat tillgängligt substrat? Gödselrötning – utbyte med lantbruket? Förbehandlingsteknik – svåraste steget i produktionskedjan Dispergeringstekniken ger bäst utnyttjande av substrat Robust och driftsäker teknik Samlokalisering förbehandling och rötning Minst transporter Kalmar: tillstånd för biogasanläggningen för ytterligare 20 000 ton finns uppgraderingen behöver då byggas ut i Kalmar Västervik: har kapacitet i uppgraderingsanläggningen Tillstånd på avfallsanläggning finns Närmare till möjliga åkerarealer utanför länet Planer på ny RK som kan ta emot allt substrat

Slutsatser Ej samlokalisering – rötning på flera platser Mer transporter Minst transporter ger i sådant fall den lokalisering med kortast avstånd till de olika rötkamrarna (av de studerade är Oskarshamn bäst) Befintliga rötkammarvolymer kan nyttjas Andra samordningsvinster med befintliga verksamheter (personal, lokaler) Delvis kan befintliga tillstånd nyttjas Bättre möjligheter för spridning av rötrest då rötning sker på fler ställen, dock kan det vara svårt att hitta åkerarealer i länet Samarbete med lantbruket

Rekommendationer för vidare arbete Ytterligare inventering av substrat Finns andra tillgängliga substrat? Handel, storkök, industri Eventuellt samarbete med lantbrukare, rötning av lantbrukssubstrat Studiebesök vid befintliga anläggningar Rötrestfrågan Djupare studie Samordning med lantbruket? Köpa egen mark? Efter strategiska beslut om lokalisering bör en mer detaljerad förstudie där ett fåtal preciserade alternativ studeras vidare