Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
4 delarbeten 14 december 2011 Lena Nylander
- Konsten att ge feed-back
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Beroende och den växande hjärnan
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
VITEK 2, Norden och EUCAST
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
ALBUMIN I URIN.
Multiresistenta bakterier
Bensår i Skaraborg Alexandra Forsgren, Rose-Marie Johansson, Ingvor Fransson & Olle Nelzén Bensårscentrum - Hudkliniken och Kärlkirurgiska enheten Skaraborgs.
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Migard Frovatriptan ATC-kod: N02C C07 Godkänd: (MR)
Protopic Takrolimus ATC-kod: D11AX14 Godkänd:
Monurol - fosfomycin ATC-kod: J01XX01 Godkänd:
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
Resistensövervakningssystem i Sverige
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Årsrapport 2004 Programområde hjärt-, kärl- och lungsjukvård
MRSA och smittskyddslagen
Njursjukdomar och Laboratoriemedicin
Studiedagar i Åhus april 2007 Vår utvärdering av P 16 i VS-screening Jämförelse mellan P16 (Thin prep) och konventionella VS Gunilla Moll och Annie.
Behandling vid impetigo
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vibeke Horstmann, Inst för hälsa, vård, samhälle, Centre for Ageing and Supportive Environments Jämförelse av två behandlingar.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Gemensamma nordiska epidemiologiska definitioner av MRSA Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset SSAC.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
Mor-barn transmission av HIV Ann-Britt Bohlin. Mor-barn transmission av HIV Smittöverföring in utero, under förlossning och via amning Utan förebyggande.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Bra Akutmottagning Mål Tillgänglighet 30- och 180 min Etablera trygg och säker vård likvärdigt akut omhändertagande med likartade riktlinjer för vården.
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Eva Melander, Klinisk mikrobiologi UMAS/Strama Skåne Antibiotikaanvändningen i Skåne ökar Hur? Vem? Var?
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) IVAStrama-SIR Mikrobiologi i svensk intensivvård Mossbylund RAF/RAF-M, Augusti 2007 Greger, Hans, Håkan, Lennart,
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
”Adjuvanta” läkemedel i postoperativ smärtbehandling
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Stamcellstransplantation vid ALL
Bakgrundsfaktorer till spelproblem
Presentationens avskrift:

Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund Glykopeptidresistens hos stafylokocker Eva Melander Klinisk mikrobiologi Lund

Glykopeptidresistens hos stafylokocker - mekanismer Förvärv av vanA-genen, gen kodande för ”fullständig” glykopeptidresistens Fysiologisk förändring (mekanism ofullständigt känd) som medför en fenotyp med nedsatt känslighet för glykopeptider. Samtliga uppvisar en förtjockad cellvägg

VRSA S aureus som förvärvat vanA-genen, medförande fullständig glykopeptidres. MIC vanko ≥ 32 mg/L 4 fall i världen beskrivna Svårt sjuka pat (njursvikt, diabetes, multikärlsjuka) Samtidigt haft växt av VRE Ingen spridning till familj/sjukvårdskontakter

GISA S aureus med nedsatt känslighet för glykopeptider Fenotyp med fysiologisk förändring Mekanism ofullständigt känd, studier pågår Gemensamt: förtjockad cellvägg Vankomycin fångas och hindras utöva sin effekt

GISA Ses framförallt hos patienter med långvarig vankomycinbeh. Har rapporterats från alla världsdelar Frekvens dock svårbedömd pga oklar definition och svårt med detektion, sannolikt fortfarande relativt sällsynta ?%

hGISA S aureus känsliga för glykopeptider (MIC vanko ≤ 4 mg/L) Subpopulation som uttrycker nedsatt känslighet för glykopeptider (h = heterogena) Mekanism: som GISA, Förtjockad cellvägg Ses framförallt hos patienter med långvarig vankomycinbeh.

hGISA Har rapporterats från alla världsdelar (0-20 % av MRSA) Frekvens dock svårbedömd pga oklar definition och problem med detektion I UK: 1% av MRSA Sannolikt vanligare än GISA

GISA/hGISA Beroende på fysiologiska förhållanden förefaller fenotypen kunna förändras, inklusive känsligheten för glykopeptider: hGISA ↔ GISA Hittats nästan uteslutande hos MRSA MLST visat hGISA uppkommit i fem pandemiska MRSA kloner Sannolikt provocerats fram pga långdragen exponering för vankomycin Dessutom exp. för subinhibitoriska vanko-konc på grund av rädsla för toxicitet

Svikt vid vankomycinbehandling av S aureus infektioner Svåra S aureus infektioner (bakteriemi, endokardit, pneumoni): sämre outcome vid beh. med vankomycin jmf med isoxazolylpenicilliner Vanko-behandling av MRSA bakteriemi orsakad av stammar med vanko MIC 1-2 hade betydligt sämre utläkning jmf med stammar med MIC 0,5

Varför svikt? Infektioner med stammar med (heterogent uttryck av) nedsatt känslighet för glykopeptider (hGISA/GISA)? Felaktig dosering, subinhibitorsika konc? Dålig vävnadspenetration, subinhib konc? Svikt trots optimerad dosering i relation till MIC

Klinisk svikt/ökad mortalitet GISA Endokardit Bakteriemi Sjukhusutbrott GISAklon, hög mortalitet (pneumoni, sinuit, endokardit, bakteriemi) hGISA Endokardit Bakteriemi m hGISA jmf m MRSA: högre risk för terapisvikt, persistens, högre mortalitet Sjukhusutbrott

Detektion vankomycinresistens befintliga metoder Diskdiffusion Etest (Buljongspädning) (Agarspädning) Automatiserade metoder (Vitek mfl) Agar screening med VA eller TP Etest med specialmetod (Makro-metoden) Populationsanalys (PAP-AUC)

”Referensmetod”: PAP-AUC 24 tim inkubation i TSB buljong Två spädningar i koksalt; 10-3 & 10-6 Stryks på BHIagar innehållande 0.5, 1, 2, 2.5 & 4 mg/L vankomycin Räknar kolonier efter 48 tim i 37° Plottar antalet kolonier (logCFU/ml) mot vanko-konc (ųg/ml) Räknar ut AUC M Wootton et al. JAC 2001;47:399-403

”Referensmetod”: PAP-AUC För skilja ut GISA, hGISA och GSSA: räknar ut kvot mellan AUC för den stam man önskar mäta delat med motsvarande AUC för hGISA referensstam Kriterier: hGISA: kvot ≥ 0,9 M Wootton et al. JAC 2001;47:399-403

T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Agar spädning, buljong spädning, Etest 0,5 resp 2,0 McF, två agarscreening metoder (VA/TP), populationsstudier enl Hiramatsu (PS) Dubbelblind studie, 284 MRSA och 45 GISA/hVISA PAP-AUC referensmetod (enl. Wotton et al) TR Walsh et al. JCM 2001;39(7):2439-44

T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Rätt id GISA/hGISA Antal falskt pos Antal falskt neg % sensitivitet % specificitet PS 32 34 13 71 88 Buljongspädn VA 5 40 11 100 Buljongspädn TP 18 1 27 > 99 Agarspädn VA 9 36 20 Agarspädn TP 21 24 47 Etest 0,5 McF 37 8 82 93 Etest 2,0 McF 43 7 2 96 97 BHI agar screen 10 35 22 MH agar screen 3 99 TR Walsh et al. JCM 2001;39(7):2439-44

T Walsh: Jämförelse av 7 metoder Etest 2,0 McF tolkningskriterier: VA ≥ 8 mg/L &TP ≥ 8 mg/L eller TP ≥ 12 mg/L Bedömning av 6 medier mot kända GISA/hGISA: BHI bäst sensitivitet och specifictet = ”makro-metoden”

Bolmström Poster ICCAC 2005 Ny Etest: GRD Glycopeptide Resistance Detection VA och TP på samma Etest remsa Med resp utan näringsämne (”S”) 0,5 McF, MH agar med resp utan blod Avläsning efter 24 resp 48 tim Även test av reproducerbarhet Referens: PAP-AUC Bolmström Poster ICCAC 2005

GRD test jmf m makometoden Detektion 150 stammar: 15 GISA, 60 hGISA, 70 GSSA, QC stammar Detektions % GRD Etest VA/TP 0,5 McF   GRD Etest VA/TP+S 0,5 McF Etest makrometoden MHA MHB BHI 2 McF 24h 48h Specificitet 53 80 55 89 63 84 70 94 Sensitivitet 100 95 87 96 Bolmström Poster ICCAC 2005

GRD test jmf m makometoden Reproducerbarhet GRD VA/TP GRD VA/TP+S Etest makro Agarscreen MHA MHB BHI/2McF VA/BHI TP/MH GISA (15X3) 100 87 93 hGISA (60X3) 81 95 89 98 92 12 58 ATCC (5X3) 80 Bolmström Poster ICCAC 2005

Vankomycinresistens hos KNS Betydligt sämre beskrivet Förekomst av KNS med nedsatt känslighet för glykopeptider rapporterades före GISA Framförallt beskrivet hos S haemolyticus och S epidermidis Samma mekanism som GISA/hGISA Frekvens okänd

Vankomycinresistens hos KNS Klinisk relevans Odlats fram vid infektioner såsom: peritonit pga dialys, bakteriemi, Är oftast meticillin- och multiresistenta och därför exponerade för vankomycin-behandling. Borde innebära ökad risk En studie: Pat m PD peritonit orsakad av hGISE. Svikt på vanko-beh.

Hur går vi vidare? Är det relevant att leta efter GISA, hGISA, GISE, hGISE? Vilka stammar ska vi i så fall undersöka? Art? Lokal? Meticillinresistens +/-? Vilka metoder för att screena/bekräfta? Agar-metod? Makrometoden? GRDremsa? Vem ska screena/bekräfta? Centralt referenslab? Universitetslab? Samtliga lab?

Hur går vi vidare? Arbetsgrupp: Eva Melander, Lund Mats Walder, Malmö Barbro Olsson-Liljequist, SMI, Stockholm Christian Giske, KS, Stockholm Robert Skov, SSI, København