Kinas äldre historia - Föreläsning 1 Geografi Klimat Språk Den neolitiska perioden

Geografi Med sina 22 provinser och fem autonoma regioner är Kina världens tredje största land - Ungefärligen motsvarande Europa i storlek (9,6 milj km2). Relief: Högt i väst lågt i öst = de större floderna rinner österut. Bergigt 1/3 av arealen är bergsområden Kina kan grovt indelas i tre regioner: östra delen; nordvästra och sydvästra:NV landskapet format av de stora floderna och påverkas i olika utsträckning av monsunen. NV (Xinjiang) högt och torrt SV (Tibet, Yunnan, Guizhou) Kallt/svalt och höglänt Större slätter: Manchuriska slätten; Nordkinesiska slätten; Yangzi-slätten

Klimat Gränsen mellan norr och söder: Qinling-bergen och Huai-floden. Den ovan nämnda östra delen av Kina påverkas av två luftmassor/vindar : Den sibiriska vinden dominerar under vintern (november-mars), som ger norra Kina klara och kalla vintrar. De fuktiga luftmassorna från Stilla havet pressas då ner mot den sydöstra delen av landet som får regniga vintrar. På sommaren dominerar sydostmonsunen vars styrka avtar år nordväst. Den sydöstra kusten kan få upp emot 1500 mm per år. Under säsonger då sydosten dominerar når de kraftiga regnfallen Mongoliet. Under andra år (då fronten pressas söderut) kan stora mängder regn falla över de centrala delarna av landet som då lätt drabbas av översvämningar . Januaritemperatur: Norra Heilongjiang: -28° C Qinling-linjen: drygt 0° C Hainan: + 22° C Små skillnader mellan nord och syd under sommaren - endast fem grader skiljer Peking och Kanton. Kom ihåg: Sällan minusgrader söder om Qinling-Huai - jordbruk året om. Risodling dominerar söder om denna linje och vete norr om den. Två skördar per år i Yangzi-dalen och söderut.

Nederbördens fördelning

Zhang Pingzhong, Hai Cheng et al. Svag monsun mellan 850 till 940 Stark monsun mellan 960 till 1020 Svag monsun mellan 1350 till 1380 (Yuan faller 1368) Svag monsun mellan 1580 till 1640 (Ming-dynastin faller 1644)

Befolkningsfördelning

Språken i Kina

Språket

Kinesiska dialekter Grönt: Norra dialektområdet 65%; Brunt Jin 4,5%; lila; Wu 7%; Turkost: Gan (Jiangxi) 3%; Gult Min (Hokien) 5%; Rosa Hakka 3%; Brunt Yue (kantonesiska) 4%; Rostrött Xiang (hunanesiska) 3%

SVO-språk En stavelse = ett tecken = ett morfem Wô ài nî 我爱你 Jag älskar dig Nî ài wô 你爱我 Du älskar mig Pinyin, som används här, introducerades på femtiotalet. Det finns även andra transkriptionssystem som exempelvis Wade-Giles. I Spence finns en omvandlingstabell.

Den kinesiska skriften Bildtecken 日 rì sol 月 yuè måne 目 mù öga 木 mù träd För mer detaljer - se Cecilia Lingqvists Tecknens rike.

Abstrakta bilder 上 shàng över 下 xià under 二 èr två 三 sän tre

Idékomplex: Sammansatta bildtecken 明 míng - ljus sol+måne 林 lín - skog träd+träd 好 hâo -god,bra kvinna+barn 鸣 míng – kvitter mun+fågel

Fonetiska lån 来 lái vete homofont med “kommer” 万 wàn skorpion homofont med “tiotusen” 其 qí korg homofont med “dess”

Fonetiska sammansättningar - Den absoluta majoriteten av tecknen Vi utgår från tecken 青 qïng blå/grön Semantisk del Fonetikum Betydelse Modernt uttal (radikal) 鱼 yú: fisk 青 qïng 鲭 (slags makrill) qïng 言 yán: tal 青 qïng 请 (ber; varsågod) qîng 心 xïn: hjärta 青 qïng 情 (känslor) qíng 水 shuî : vatten 青 qïng 清 (klar) qïng 日rì: sol 青 qïng 晴 (klart - om väder) qíng 虫chóng: insekt 青qïng 蜻 (trollslända) qïng

Orakel; jinwen; xiao zhuan; lishu; kaishu; caoshu; xingshu.

Yangshao-kulturen Yangshao: 4+3:e mill. fKr Longshan: 2500-1800 f. Kr Qingliangang:4500-3000 Qijia: 1800-1500

Yangshao-kulturen 仰韶 4:e och 3:e mill. f. Kr Kärnområde längs Wei-floden och Gula flodens böj mot öster Fjärde och tredje årtusendet f. Kr Målad keramik - ofta stiliserade djur som t ex fiskar Kulturen upptäckt av J.G. Andersson år 1921 i byn Yangshao i Henan Hirs (även fynd av ris och vete i utbredningsområdet!) Fisk, skaldjur, vilt, hund Kläder av hampa J.G Andersson till Kina 1914 som rådgivare till kol- och oljeindustrin. Efter det första fyndet 1921 hittar Andersson flera fyndplatser vid Gula Floden. Publicerar sina fynd år 1923 i boken An Early Chinese Culture. Även i Gula Flodens barn

JG Andersson

Yangshao-kulturen i Banpo-byn Banpo-byn upptäcktes 1952 utanför Xian. Mycket tyder på att hyddornaav packad jord kunde vara både runda och fyrkantiga. Taket troligen av lätt material (med tanke på grovleken på pålarna) - som vass eller stora blad.

Flera Banpo-hyddor

Målat Banpo-kärl Endast en mindre del av Banpo-keramiken var målad. Stiliserade fiskar tycks ha varit ett valigt motiv på de målade kärlen.

Yangshao och Longshan

Yangshao-kärl Yangshao-kärlen var lökformade och oftast målade på den övre delen.

Yangshao-kärl II Kärlen användes för att förvara gryn

Longshan - en karta

Longshan-kulturen 龙山 Kärnområde i Shandong (c:a 2500-1800 f. Kr) Upptäckt 1928 av arkeologen C.T. Wu Monokrom keramik Drejad keramik - ofta tunnväggad Muromgärdade boplatser Murar av stampad jord Kauri-snäckor som betalningsmedel ”Scapulimancy” Sidenproduktion Hirs, vete ris Sidenframställning har med säkerhet förekommit i Kina sedan 3000 f. Kr - Sidenfragment från Zhejiang. Mycket tyder dock på att sidenet har en längre historia än så då man funnit sidenmaskar i keramik och spolar (för vävning). Dessa fynd gjordes i Hubei-provinsen . Dateras till femte till sjätte årtusendet f. Kr!

Longshan-skål Finns på Östasiatiska museet.

Jämför med ett Yangshao-kärl Går det att se tjockleken på godset?

Och jämför med ett kärl från Qingliangang-kulturen

En så kallad ”jue” Longshan

En så kallad ”gu” Longshan

Bronsåldern Shang och Zhou

Shang

Shang-dynastin 商 Bronsföremål som används i religiösa ceremonier Scapulimancy - orakelbenen Skrift - den äldsta nu kända Murar och byggnader av stampad jord Almanacka Tiangan/Dizhi Stridsvagnskultur (fr. 1200-talet f.Kr.) Kaurisnäckor som betalningsmedel Korn; vete; hirs C:A 1750 -1650 f.Kr - c:a1027 f. Kr

Kontinuiteten Ett av argumenten för den teori som gör gällande att den kinesiska bronsåldern uppstod utan påverkan utifrån

Gu-kärl (keramik) Longshan

Gu-kärl i brons Shang

Återupptäckten av Shang Traditionellt Sandai De tre dynasierna 1899: Liu E och Wang Yirong ”Drakben”

Xiaotun, Henan

Att gjuta brons Lost wax-tekniken Först görs en modell i lera.

Lost wax- steg två Modellen täcks med ett lager av vax.

Lost wax - steg tre Vaxet täcks med ett lager av lera som hålls på plats med bultar.

Lost wax - steg fyra Ämnet värms och vaxet får rinna ut. På detta sätt har ett litet mellanrum uppstått mellan modellen och det yttre lerhöljet.

Lost wax - steg fem Smält brons hälls nu ner i det tomrum som uppstått efter vaxet.

Lost wax - steg fem Lerhöljet knackan sönder och bronsytan bearbetas.

No wax - en kinesisk variant Tekniken påminner starkt om Lost wax - skillnaden är den att inget vax används. Istället skapas tomrummet genom att ”höljet” flyttas utåt och hålls på plats av bultar.

Ett ding-kärl Ding från Shang

Bronsyxa

Orakelbenen Ben (skulderbladet) från vattenbuffel eller sköldpaddans nedre sköld användes i ceremonier där förfädernas andar konsulterades av en shaman om framtiden. Benen upphettades tills de sprack och sprickorna utgjorde svaret på frågan. Krig Väder Jaktlycka - rävarna Skördar Närmaste tiodagarsperioden - en s.k. Xun Anläggning av nya städer Drömmar Kungen närvarar vid dessa ceremonier och blir alltmer aktiv. Mot slutet av Shang hade han övertagit shamanens roll Anyang (Henan): Huvudstad från c:a 1200 till 1040 f.Kr. De flesta orakelbenen från Anyang (huvudstad 1200-1027 f.Kr). Nästan alla med inskriptioner har upptäckts i Anyang (100 000 har påträffats med skrift, 50% studerade och dokumenterade, sammanlagt 5000 olika tecken, 1500 tecken identifierade);

Fråga och svar På Guisi-dagen spådde Que: Inom de närmaste tio dagar kommer ingen katastrof. Kungen tydde sprickorna och sade - ingen katastrof - men kanske allvarliga nyheter. På den femte dagen - DingYou - kom nyheten att Dufang samlats vid vår östra gräns och har anfallit två läger. Gongfang har också gjort räder vid västra gränsen.

Regn idag?

Stridsvagnarna Dessa synliga ganska sent i Shang-kulturen - c:a trettonde århundradet f.Kr. Den tvåhjuliga vagnen drogs av två hästar. Hjulen hade ekrar.

Fyndplatser

Rekonstruerad vagn

Rekonstruerad vagn ovanifrån Två personer kunde vara i vagnen samtidigt - föraren och en bågskytt.

Kung Ramses II i stridsvagn Kung Ramses II (1279-1213 f.Kr) med pilbåge i en stridsvagn.

Hittiter i stridsvagn

Och i Mykene

Stridsvagnskulturen - en möjlig spridning?

Företrädare för teorin om en inre utveckling i Kina: Avståndet till Kina för stort för att detta skulle vara praktiskt möjligt Geografiska hinder - som Taklamakanöknen och Gobiöknen omöjliggjorde långväga kommunikationer. Kinesiska bronser framställdes inte med Lost Wax-metoden, och med andra legeringar

Stämmer det? Fynd i Fuhaos grav (1976) av kaorisnäckor och jade från Khotan visar att långdistanshandel faktiskt ägde rum.

Jade från Fuhaos grav Jadefigur från Fuhaos grav (upptäckt 1976)

Drottning Fuhaos grav

Cherchen-mannen Fynd som den så kallade Cherchen-mannen kommer också kanske påverka historieskrivningen i framtiden.

Cherchen-mannen C14 daterad till 11 århuindradet f.Kr. Med andra ord levde han i slutskedet av Kinas första dynasti Shang (c:a 1600-1027 f.Kr) eller möjligen i början av Zhou (1027-256 f.Kr). På graven återfanns en häst och en sadel (hästen tämjdes för c:a 5700 år sedan). Bronsföremål i gravar från c:a 2000 f.Kr från denna del. Kinas bronsålder sägs börja c:a 2000 f.kr Hundratals fynd av mumier har gjorts i denna del av Xinjiang (bland annat av Sven Hedin). Det finns en teori om att detta folk kan vara det omtalade Yuezhi-folket (Tocharer) som bland annat livnärde sig på handel av Jade-produkter längs med de karavanleder som senare skulle bli känd som Sidenvägen. Fram till nyligen var dock alla ense om att Yuezhi-folket var östasiatiskt. Först: Östlig gren av indoeuropeiska gruppen eller från Europa DNA-analys placerar Cherchen-mannen (och andra) i de centrala delarna av Europa. ”Two over two” identisk med fynd från samma tid i Österrike.

Kina

Cherchen

Slutet av Shang Tilltagande strider. På orakelbenen nämns Zhou-folket, ibland som allierade, ibland som fiender.

Zhou-dynastin 周代 c:a 1027-256 f.Kr Zhou-dynastin indelas vanligtvis i två huvudperioder Västra Zhou (c:a 1027 - 770 f.Kr) samt Östra Zhou (770-256 f.Kr).

Maktövertagandet Wenwang - Kung Wen -tillkännager himmelens mandat - - Tianming 天命 Kungen/kejsaren kallas från Zhou för ”Tianzi” Himmelens son 天子 Wuwang - Kung Wu - besegrar slutligen Shangdynastins siste kung. Dör. Chengwang - Kung Cheng - får hjälp av sin farbror Zhougong - hertigen av Zhou - att konsolidera riket. Den lojale Zhougong framhålls senare som ett ideal

Arvet efter Shang Skriften Förfädersdyrkan Almanackan Bronskulturen fortsätter Inga mänskliga offer (ersätts av figuriner)

Västra Zhou c:a 1027-770 f.Kr Feodalt nätverk Kinas klassiska period Västra Zhou kom att beskrivas som ett idealsamhälle Det gemensamma fältet I realiteten en kraftig expansion av det feodala nätverket med Wei-dalen som kärna Omkring tvåhundra småstater vid 700-talet f. Kr