Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan 6 031 – 786 45 75 RELIGIONSFILOSOFI.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsåskådning och religion
Advertisements

Intelligent Design i skolan
Lena Halldenius Those rules, by which properties, rights, and obligations are determin’d, have in them no marks of a natural origin, but many of artifice.
Levnadsregler Levnadsregler är regler inom olika religoner som säger vad du får äta,dricka,döda, hur du ska leva som en god troende osv…
 Eftersom Nikolas är humanist och Edina muslim kommer dom inte ha ett ’’vanligt’’ religiöst bröllop och måste tänka på vissa grejer innan dom ingår äktenskapet.
Berättelser om Profeterna.
De tre monoteistiska världsreligionerna:
Trettonde Natten Innovation.
Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem
Stoicism: En filosofi för svåra tider
Judendom, kristendom & islam
Judendom Läran.
Exempelvis nazism, fascism, kommunism och religiösa fundamentalister
Participants: educators, leaders, representatives from Cau Giay DOET - Monday, Mai Dich Kindergarten, 50 pers - Tuesday, Dich Vong primary school, 50.
De Abrahamitiska religionerna
Olika teorier och religiösa perspektiv
Vetenskapsfilosofi Kunskap och vetenskap, Ffi 130.
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Innehåll Profeten ’Isa (Jesus) Introduktion Profeten Nuh (Noa)
MORIA: Frihet och utlitarism. Bentham, Mill och Sidgwick Yttrrande och livsstilsfrihet The harm principle Aktutilitarism (och tumregler)
Etik Moral Filosofi.
Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Symboler, heliga böcker, Gudar
Introduktion till teoretisk filosofi
Andlig tillväxt School of Leadership Vår ork Kan delas in i fyra olika delar Fysisk Relationell Mental Andlig Frid - bygger på Gudsrelationen.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
MORIA: Frihet och utlitarism
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Handlingars moraliska status Förbjudna Påbjudna Tillåtna Rätt/orätt.
Abrahamitisk religion
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Vetenskap & Religion.
Moria: Tidig feminism.
Att argumentera.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
ITF: Introduktion till den Teoretiska Filosofin. Idag…
År 2013 transplanterades 749 organ I slutet av samma år väntade 748 personer.
Vad är identitet?.
Stoicism: En filosofi för svåra tider
Religion?.
Stoicism Epikureism MORIA: Senantiken. Hellenism (323 f.kr – kristendomen) Det goda livet Döden Fri vilja.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan –
En presentation av religion idag och religion inom populärkultur
1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Abrahamitiska religioner
Moralfilosofins historia (MORIA) John Eriksson Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
I dagligt tal är etik och moral samma sak. En livskompass som hjälper oss att orientera oss i den etiska terrängen dvs verkligheten.
Det kategoriska imperativ-testet: (i) Formulera din maxim. I situation S utför jag H i syfte att uppnå Ä.
Judendom Kristendom Islam.  Alla religioner finns i olika tolkningar  Personliga eller något som följs av en större grupp  De flesta större religioner.
Religionsfilosofi.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Abrahamitiska världsreligionerna
Vetenskap & Religion.
Frågor om kunskap och existens
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Religion och vetenskap
Varför läser ni religionskunskap?
Berättigande-villkor
Abrahams barn – bokreligionerna
. a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen.
Berättigande-villkor
Formell logik Föreläsning 1
Religion och vetenskap
Presentationens avskrift:

Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI

(b) VAD ÄR FÖRHÅLLANDET MELLAN RELIGION OCH FILOSOFI? Fyra synsätt (1)Religiösa trosföreställningar är radikalt annorlunda från sådana som filosofin och vetenskapen kan studera och är därmed meningslösa (2)Religiösa trosföreställningar är radikalt annorlunda från sådana som filosofin och vetenskapen kan studera, men detta innebär inte att de är meningslösa. Filosofin kan studera och analysera sådana trosföreställningar men inte kritisera dem. (3)Filosofin kan hjälpa eller stjälpa religiösa trosföreställningar genom att bidra med skäl för eller emot dem – det är en filosofiska fråga om religiösa trosföreställningar är sanna eller falska. (4)Religiösa trosföreställningar är inte alltför annorlunda filosofiska sådana, men de kan utgöra en egen kunskapsgrund – det är en teologiska fråga om religiösa trosföreställningar är sanna eller falska.

DEN ABRAHAMITISKA TRADITIONEN Judendom - Kristendom - Islam Det finns en Gud som är (1)bortom denna värld (immateriell), (2) skapare av denna värld, och som är (3) allsmäktig, (4) allvetande, (5) allgod, (och därmed 6) värd vår vördnad

TVÅ FRÅGOR I CENTRUM FÖR KURSEN (1)Finns Gud? (2)Vad är förhållandet mellan Gud och moral? Tre frågor i centrum för dagens föreläsning (a)Finns det moraliska överväganden som utgör argument för Guds existens? (b)Är moralen beroende eller oberoende av Guds vilja? (c)Är tron på Gud eller religion i allmänhet på något sätt ett hot mot vår moral?

(a) Finns det moraliska överväganden som utgör argument för Guds existens? Grundantagande: Någon form av moralisk realism Owens version: Moralen består av kategoriska uppmaningar/lagar som är desamma överallt. Dessa måste komma från en uppmanare/lagstiftare som kan döma över hela universum – vilket är Gud. Kants version: Det är rationellt att postulera Guds existens eftersom det utgör en garant för att vi ska kunna uppnå det högsta goda.

(b) Är moralen beroende eller oberoende av Gud? Grundantagande: Moraliskt rätt är samma sak som det som föreskrivs av Gud och/eller önskas ske enligt Gud. Eutyphrons dilemma: Föreskriver Gud det som är moraliskt rätt, eller är det moraliskt rätt för att Gud föreskriver det? Platon (427 – 347 f. kr)

(c) Är tron på Gud eller religion i allmänhet på något sätt ett hot mot vår moral? Brian Davies: ”Many parents like their children to receive religious education in school since they think of this as likely to give them a basic grounding in ethics.” (s. 277) Således, ”[m]ight good moral thinking not actually spring from good religious thinking?” (s. 264) Jan Lif: ”Nej.” … men vad säger ni?

Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI