Tillägg Struphuvudets muskler Vokaler i svenskan och i världens språk Konsonanter i svenskan och i världens språk

Larynx/struphuvudet Primär funktion: - skydda andningsapparaten från inträngande objekt (mat) - ventil som regulera luftflöjde sekundär funktion: - huvudgenerator av ljud i tal - olika inställningar leder till olika fonationstyper, t.ex. viskandet

Larynx anatomi: brosk Skyddande funktion, fäste till stämläpparna och andra styrande muskler fäste till stämläpparna och andra styrande muskler muskelfäste skyddande, mat går rätta vägen Thyroid/ Sköldbrosket Arytenoids/ Kannbrosken Cricoid/ Ringbrosket Epiglottis/ Struplocket

Larynx anatomi Stämläpparna med stämbanden Glottis/Röstspringa Tjänar justerad som ljudgenerator springa i struphuvud, status av stämläpparna

Larynxmuskler Posterior cricoarytenoid (ringbr- kannbr.) - sära kannbrosken (glottal öppning, t.ex. vid inandning) lateral cricoarytenoid - för ihop kannbrosken transverse arytenoid (dto) oblique arytenoid (dto)

Larynxmuskler (ff) Cricothyroid (mell. ring och sköldbrosk) - struphuvuds spännmuskel - primärmuskel för längden av stämläpparna Thyroarytenoid (mell. kann- och sköldbrosk) - vocalis muskel - dra ihop stämläpparna, förkortning

Svenskans vokaler Elert, Lindblad: 9 långa, 9 korta Engstrand: 9 korta, 8 långa: inget kort [e]! Elert: 3 orundade främre, 3 rundade främre, 3 bakre; alla med en kort och en lång variant Den korta vokalen mer öppen Halvöppna främre vokaler ännu öppnare förre /r/-ljud: ”här” ”hör”

Svenskans vokaler (ff) Halvöppna främre vokaler ännu öppnare förre /r/-ljud: ”här” ”hör” Långa och korta ljud

Vokaler i världens språk Antal vokaler i världens språk varierar mellan 3 och 46 Vanligast 5 vokaler i världens språk (japanska, hebräiska)

Vokaler i världens språk (ff) Språk med 3 vokaler (arabiska): /i/ /a/ /u/ Fördelning nästan med jämna avstånd ifrån varandra inom vokalfyrsidingen: ”maximal dispersion” Om 5 vokaler kommer /e/ /o/ till Om 4 vokaler faller /u/ bort och /e/ /o/ kommer till

Vokaler i världens spr₢k (3) Om många vokaler, då inte bara kvalitetsskillnad (placeringen inom vokalfyrsidingen) utan andra kontraster också: långa vs. kort nasal vs. oral (osv)

Vokaler i världens språk (4) Grundläggande principer: -halvöppna/halvslutna vokaler förekommer inte utan öppna/slutna vokaler - främre rundade vokaler förekommer endast om främre orundade vokaler också förekommer

Svenskans konsonanter Klusiler: bilabial, tonande och tonlös dental, tonande och tonlös retroflex, tonande och tonlös velar, tonande och tonlös Nasaler: bilabial, dental, retroflex, velar; alla tonande --> retroflexa klusiler och nasaler resultera av en sammandragning av en sequens av [r] och dental klusil/nasal

Svenskans konsonanter (ff) Frikativor: labiodental, tonande och tonlös dental, tonlös alveolo-palatal, tonlös dorso-palatal/velar, tonlös retroflex, tonlös (/r+s/) palatal, tonande glottal, tonlös

Tje-ljud Alveolopalatal (IPA, Engstrand) Dorsopostalveolar (Lindblad) Främre palatal (Elert) Längre bak än svenskans tonande palatal frikativa Längre bak än tyskans ”ich-Laut” Affrikata i fsv. och vissa sydöstliga områden

Sje-ljud I vissa dialekter överlappning med tje- ljud grov indelning enl. Lindblad: -med framtungan mot tandvallens bakre del (likn. retroflex) -med tänder och rundade läppar -mot tungryggen mot mjuka gommen

r-ljud Kan vara tremulant, approximant eller frikativa Man skiljer mellan: främre r-ljud (= tungspets-r) och bakre r-ljud (=tungrots-r, också: skorrad)

Lateraler Dental tonande Retroflex, som sammandragning av ett r-ljud med ett l-ljud, som i ”pärla” ”tjockt” l-ljud, kakuminalt, uttalad med ett enkelt slag med retroflex artikulation, --> förekommer i de flesta mellan- och nordsvenska dialekter

Konsonanter i världens språk Antal variera mellan 6 och 95 I språk med mindre antal konsonanter förekommer - inga ”exotiska” ljud - ingen kontrast tonande vs tonlös - inga frikativor

Konsonanter i världens språk (ff) Grundläggande principer: -förekommer /k/, förekommer /t/ också -förekommer /p/, förekommer /k/ också -inga nasaler om inte klusiler med samma artikulationsställe -inga tonlösa nasaler/approximanter om inte tonande också förekommer -inte bilabial och labiodental frikativ i samma språk

Vokaler och konsonanter i världens språk Relation C:V är 2:1 --> vanligtvis dubbelt så många konsonanter än vokaler Språk med många vokaler har också många konsonanter Språk med många konsonanter har också många vokaler