Finns barnfattigdom? - Att utforska barns sociala och ekonomisk välfärd i Sverige Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet

Olika röster: M: Det kan hända att det är väldigt knapert sista veckan men då kan jag låna lite av mina väninnor eller av mina föräldrar i värsta fall. B: Jag är liksom lite orolig över mamma… I: Varför då? B: Varje gång jag ska gå och köpa mjölk så ser jag att hon bara har en tjugolapp och fem enkronor… I: I plånboken? B: Jaa, så jag är lite orolig. Men annars ska vi nog klara oss. R: Det är barn som har det riktigt trassligt, då handlar det om mat och kläder, det är helt utslaget på alla områden.

Ekonomisk utsatthet i barndomen Projektet: Ekonomisk utsatthet i barndomen Elisabet Näsman, projektledare Stina Fernqvist, doktorand Christina von Gerber, leg. psykolog Finansierat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Barn, Föräldrar, Skola, Socialtjänst, Länsrätt

Upplägg Vad är barnfattigdom? Följder och uppväxtmiljöer Välfärdstaten syn på fattigdom Barnperspektiv Barns perspektiv Ekonomiskt utsatta barn i skolan Samverkan skola – socialtjänst Socialtjänstperspektiv

Finns barnfattigdom i Sverige? Fattigdom på ekonomiska och andra resurser Absolut fattigdom – överlevnadsgräns Relativ fattigdom – varierande levnadsstandard och normer Barns - Föräldrars fattigdom Praktiska val av gränser

Risker för barn Fysisk utveckling Psykisk & fysisk ohälsa, skada, död Kognitiv utveckling Skolprestationer Tillit till sig själva Social utveckling Mobbning - exkludering Ekonomisk utsatthet i framtiden

Miljö Våld Trångboddhet Ekonomiskt resurssvaga områden Riskabla miljöer

Vad har vi råd med? Fattigsverige 20-30-talet: “Den stora depressionen” Barnfattigdom, armod, svält, 90-talets kris Nedskärning för barnfamiljer Barnfattigdom som kom för att stanna? Nutida krisen… Fattighjälpen minskar i kristider: Färre får och får mindre

Ingen kravlös rättighet Arbetslinjen Pröva alla andra försörjningsvägar En kompetent medborgare - hushålla Värdig, förtjänt – Ovärdig, oförtjänt En stödjande/disciplinerande diskurs: Lära, fostra, kontrollera föräldrar Misstro – Tilltro – hur balansera? Var finns barnen?

Hur ser vi på barn? - Barnperspektiv Att se barn - också Barn i fokus: Om barn Barns bästa, barns behov Med barn För att bedöma barn …

Barn som blivande vuxna Barns bästa Barns behov – vuxnas ansvar Omsorgsperspektivet Barn som sårbara Barn som blivande vuxna Barns bästa Barns behov – vuxnas ansvar Vuxna tolkningsföreträde

Barnperspektiv 2 Med barn Barns perspektiv För att lyssna på barn Barns perspektiv Expert på det bara barn kan veta – vad är viktigt - krav i skolan Part & Medborgare: “Det angår ju oss!”

Delaktighetsperspektivet Bli informerad Få yttra sig Bli tillfrågad inför beslut Få ta initiativ Själv få bestämma Bestämma med andra Barnkonventionen både och

Skenbar delaktighet Manipuleras att ”delta” Används som dekoration Används som symbol Osynlig, egenskap, föräldrars ansvar – inte egna aktörer

Barnet i familjen Oro Empati Ansvar B: Om ett barn vet att föräldrarna har dåligt med pengar så tycker inte jag att dom ska fråga om pengar. Barnet som kostnad Förnöjsamhet Att ställa krav

Att finna sig S: Finns det nåt annat som du saknar eller inte kan göra för att det är dåligt med pengar? B: Mm, att man inte har nåt att gå på…jag gillar att spela gitarr och sjunga. [ja] Men det går inte. Kostar kanske 500 per månad…så det går inte. [mm] Det vill min syster också, och tillsammans med det så blir det ju mycket. Vill jag så vill hon, och vill hon så vill jag så det går oftast inte.

Tjat och utbrott B: Vi blir ofta sura…vi försöker ju att låta bli men det går inte så bra. S: Okej. Vad kan det handla om då? B: Om jag säger till mamma att ”jamen jag vill ha det”, och hon bara ”jag kan inte”, och jag ”men jag vill ha det! Du är så fattig, du bara…” såhär…utbrott. S: Mm. Kan du säga så då, ”du är så fattig”?[Mm.] Hur reagerar hon då? B: Hon blir alldeles tyst. Hon försöker nog att inte…såhär, säga nåt då. Ganska tyst.

Barnkulturens bilder av ekonomisk utsatthet I Förälder: sparsam, prioriterar och mår dåligt – väcker oro Barn: återhållsam, empatisk, jobbar ”Min mamma brukar ha dåligt samvete för att hon inte kan köpa de dyraste byxorna till mig och då brukar jag säga att vi kan ta dem en annan gång” Barnen lär sig Välgörenhet från de andra barnen

Barnkulturens bilder av ekonomisk utsatthet II ”Jag tror att det skulle vara jobbigt för barnet egentligen att se andra som har lite mer pengar och köper allt och sitter där och känner sig utanför.” ”Man behöver inte ha samma som andra...” ”Om man har annorlunda kläder blir man…” ”Man kanske inte säger rakt ut men…”

Utestängd? Rätt och fungerande utrustning Medlem i klubben Resa till stan Resa på utflykt, skolresan

En skola för alla? Barnkulturens normer och krav Utseendets symboliska betydelse Mode Åldersadekvata kläder Rätt storlek Materiell standard Märken - Egna - Ärvda Hemklippt, naglar, smink Variation i normkrav – stigma - vuxenansvar? Skolans krav på pengar /utrustning/material Dolda ekonomiska krav

Lika för alla Begränsad standard för alla: ”Det räcker med att det är ett barn i någon klass som inte kan vara med och då är det förskräckligt” ”Vi har ett gigantiskt skridskoförråd” Sänkta krav på utrustning Upplysning och tips till föräldrar

Olika för olika Särlösningar Alternativ som kostar olika, ett gratis Vid behov: ”Hur gör vi med Pelle nu då? - Hur ska vi få honom med?” ”Man gör det lite försiktigt. Gör inte så stor affär av det: ”Vi ska försöka hjälpa dig.”” Brist på medvetenhet? Fattig bland välbeställda

Ekonomisk utsatthet som märks Lukta illa och ha mens – hygienartiklar Glasögon: ”Det handlar ju om skolmiljön alltså att kunna hänga med på lektioner och ser man inte, då är det ju kört…” Ingen fritidsaktivitet – går och driver Trasiga, urväxta kläder Misär: ”De bodde i ett garage utan vatten” Skolbiståndets & välgörenhetens gräns

Samverkan skola – socialtjänst Att inte anmäla Sekretessen: Är dom redan kända? Var ligger ribban? Vad händer – inget händer Vad får/måste skolan kosta? Ekonomisk utsatthet i skolmiljön Hur kan barnfamiljer ha det? Vilken yrkesgrupp i skolan? Vilken del av socialtjänsten?

Rutinärenden - Socialt arbete Att administrera rutinärenden - normstyrt Socialt arbete med ekonomisk utsatthet ”Det hamnar hos barn & ungdom” Behov som signal om annat Försörjningsstöd som redskap Hembesökets perspektiv De (för) många ärendena Att hålla budget Finns förebyggande socialt arbete med ekonomisk utsatthet?

Ekonomiska problem som vuxenfråga Är barns bästa föräldrar som arbetar? Då föräldern inte lever upp till kraven drabbar barnens rätt till bistånd Långvarigt bistånd – barndomstiden Föräldrar som barns språkrör Ofrivilliga barnsamtal Närvarande barn som föräldrars argument Barn som tolkar och passar på Att tala tonåring till rätta

Ekonomiska problem som barnfråga Rätt till en (lik)värdig barndom? Barns behov – förälder får för mycket Barn dolda behov Barns perspektiv på vad som är viktigt