Principiellt om fordringens grund Rättshandlingar Två- eller flersidiga avtal, t.ex. köp, hyra, arbetsavtal, fraktavtal Ensidiga rättshandlingar, fr.f.a. gåva och andra benefika rättshandlingar. (Kanske också enligt svensk rätt: negotiorum gestio, condictio indebiti, culpaansvar.) Fordringar på grund av bestämmelse i lag Strikt skadeståndsansvar på grund av lag

Fordringsbegreppet Fordring: Anspråk, krav Förpliktelse – rättighet Fordran enligt NE: ”Fordran, fordring, rätt för en part att få viss prestation från annan i pengar eller in natura.” Förpliktelser – särskild terminologi: avser ordinära penning- eller naturaskulder, men även kan avse ett garantiåtagande, t.ex. att en såld vara besitter vissa egenskaper

Anspråk i tysk och fordran i svensk rätt BGB § 194: rätten att begära ett handlande eller en underlåtenhet av en annan person (anspråket) Förpliktelse till uppfyllelse: ”gäldenären är skyldig att göra något eller inte göra något.”

Möjliga funktioner Pekar på rättsliga relationer och visar vilka som har del i denna relation Anger förväntningar om ett visst mänskligt beteendemönster, dvs. att den andre skall göra något eller låta bli att agera

Objekt för föreläsningen Hur ser förväntningarna ut, dvs. vilket beteende förväntas Inte: hur uppkommer dessa förväntningar. OBS.: Förväntningarna antas finnas, existera, inte enbart som en del av en människas psyke eller själ. De har en delvis absolut dimension Förväntningarna kan ha många grunder, varav en del är rättsliga/ekonomiska medan andra har t.ex. en social eller psykologisk grund

Förpliktelser enligt Rodhe 1. Förpliktelser till uppfyllelse: gäldenären är skyldig att göra något respektive att inte göra något 2. Ansvarsförpliktelser: gäldenären ansvarar för att vissa fakta fanns, finns eller kommer att finnas för handen (ex. en vara har en viss egenskap) 3. Borgenärsförpliktelser: skyldighet att ta emot pengar eller egendom som gäldenären är förpliktad att ge till honom Osjälvständigt bihang till 1 och 2 vilka betecknas gäldenärsförpliktelser

Fordringens innehåll Vad skall presteras? Vilken kvantitet skall presteras? Var skall prestationen ske? När skall prestationen ske? Till vem skall prestationen ske? Vem skall prestera?

Naturaprestation I Fordran på ett eller flera individuellt bestämda föremål (dylika fordringar preskriberas inte enligt svensk rätt) Preciseringar kan behövas: Fastighet – vad är ”omfattningen” av en fastighet, se fastighetsbildningslagen, 2 kap. JB. Rätt till avkastning: i) förfalloprincipen; ii) belöpandeprincipen

Naturaprestation II Fordran på ting i en viss kvantitet eller av en viss art (dylika fordringar är underkastade preskription enligt svensk rätt). Fungibel egendom: vara av viss art (enligt vanligt språkbruk) bestämning av kvantitet Speciesköp: köp av bestämt gods – leveransavtal (”genusköp”): köp av en viss mängd av en vara Mellanformer: fungibel egendom som är så snävt bestämd att den närmar sig individuellt bestämt gods

Specieköp - leveransavtal KöpL § 34 st. 2: Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet […] Köparen har rätt att kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte rätt att kräva omleverans, om det föreligger ett sådant förhållande som avses i 23 §. Köparen har inte heller rätt att kräva omleverans, om det är fråga om en vara som fanns vid köpet och som, med hänsyn till sina egenskaper och till vad parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon annan vara.

Penningprestation Betalning med pengar eller pengars värde är en särskild form av prestation Fungibelt gods Föremål för särskild lagstiftning och intar en särskild position bland fungibla ting

Vilken kvantitet? Kvantiteten bestäms med hjälp av standardiserade enheter, t.ex. meter (längd), kilogram (vikt), kvadratmeter (yta), viss summa (pengar), kubikmeter (volym) eller tid (arbete) Problem när kvantiteten lämnas helt eller delvis obestämd

Obestämd kvantitet Pris: § 45 ff Köpl (skälighet, räkning) § 35 Kkl (skälighet) § 36 Ktjl (skälighet) Bevisbördan för att ett visst pris har avtalats har den som påstår detta (köp, arbetsbeting) NJA 2001 s. 177 Särskild reglering vid varaktiga avtal, t.ex. med hjälp av indexklausuler och andra prisregleringsklausuler

Obestämd kvantitet Löpande räkning Kostprisklausul (särkostnader + tillägg för fasta kostnader) Fast grundpris + ökningar p.g.a. höjda löner och materialkostnader Incitamentsavtal (Incitament att hålla kostnader nere) Tillverkaren ansvarar för att priset är riktigt beräknat, beställaren ansvarar för kostnadsökningar under tiden mellan avtalsslutet och arbetets påbörjande, t.ex. glidskaleklausul Ackord, provision, royalty Andel i vinst

Var sker prestation? Regler framför alt för penningprestationer Principiellt två ställen: hos gäldenären hos borgenären 48 § Köpl, 3 § Skbrl: betalning hos borgenären, vid emottagandet av varan Vad som mer bestämt avses med uttrycket ”hos borgenären” bestäms i 3 § Skbrl.

Tidpunkten för prestation Förfallotiden bestäms i lag, t.ex. 36 § Vxl, 5 § Skbrl, 49 § Köpl, eller i avtal Förfallotid vid ömsesidig prestationsskyldighet, särskilt momentana avtal: ”Zug um Zug”, se t.ex. 10 § Köpl. Förfallotid vid avlämnande, t.ex. 49 § 1 o. 3 st. Köpl, viss tid efter avlämnande Förfallotid vid anfordran eller viss tid efter uppsägning, 5 § Skbrl Principen om ”Zug um Zug” modifieras ofta gn. avtal om förskottsbetalning respektive kredit

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid § 1 Skall enligt lag eller särskild författning tid räknas efter vecka, månad eller år, skall den dag anses vara slutdag, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Ex. måndag – måndag; 31 april – 31 juli Finns inte motsvarande dag i slutmånaden, skall den månadens sista dag anses vara slutdag. Ex. 31 april – 30 juni

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid § 2 Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast skall vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

Legitimation Rätt mottagare: prestation till denne medför att förpliktelsen är uppfylld Passiv legitimation: borgenären ser ut att vara rätt mottagare. Gäldenärens prestation till en sådan sker med befriande verkan Aktiv legitimation: rätt mottagare måste visa att han är rätt mottagare; om så inte sker föreligger dröjsmål på borgenärens sida

Borgenärsgemenskaper Samfordringsrätt, samäganderätt – lag (1904:48 s.1) om samäganderätt; eventuellt bolagsavtal – enkla bolag Egendomsgemenskap – samfälligheter som i regel är särskilt reglerade

Borgenärsförpliktelser Plikt att anmäla sig som borgenär och att förete legitimation Plikt att precisera anspråket Plikt att medverka vid avlämnandet av pengar eller egendom Plikt att tillhandahålla arbetsobjekt och arbetsplats Plikt att utge kvitto, presentationspapper och bevis om legitimation Plikt att förhindra eller begränsa skada