Konsekvenser av hedersrelaterat våld - Ansvar och bemötande Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Etnisk bakgrund - hederskategorin Ca en av tre flickor har två utlandsfödda föräldrar – Inga flickor med två svenskfödda föräldrar Schlytter, Stockholms universitet

Gift mot sin vilja (2009:5) Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner 13 % av samtliga flickor 9 % av samtliga pojkar Schlytter, Stockholms universitet

Vad är skam – heder för pojkar Skam är att inte föra släkten och systemet vidare Att inte kontrollera närstående kvinnors sexualitet Att inte gifta sig inom släktens/systemets ram (Homosexualitet, inte vilja kontrollera syster, inte gifta sig inom, inte gifta sig med en oskuld) Schlytter, Stockholms universitet

Skam – heder för kvinnor Att inte kunna bevisa sin oskuld Hennes oskuld är hans bevis på hennes exiatens för honom Hennes kropp inte hennes (Kirsten Grönlien Zetterqvist 2002, Mernissi 1982) Schlytter, Stockholms universitet

Olika – vad vi som lärare osv ”ser” Flickor - SER Pojkar - HÖRA Fysiska begränsningar (sexualitet och kropp). Kan bli stympad Får ha sexualitet (onanera/får använda sin kropp på olika sätt) Sociala begränsningar – pga kroppen Indirekt genom att behöva kontrollera systrar/närstående Stänger av ”kroppen” – stänger därmed av mentalt (levande död) Stänger av mentalt – farligt att ”känna”, att visa sårbarhet = svaghet Ska inte synas, ska vara lydig – synlig lydnad Hittar vägar inom ramen för lydnaden Synas, kontrollera – även hennes kropp är min Ska vara diciplinerad Schlytter, Stockholms universitet

Självet Självidentitet SVÅRT ATT VETA Genetiska, fysiska, psykiska ANKNYTNING – kan vara trygg eller otrygg Uppfostranskultur connectivity=ser sig själv som en del av en annan. Hur ser vi detta? Pojkar föra ”namnet” vidare/förvalta fam/släktens intressen, också systrars

Hur ser vi hedersrelaterat förtryck och våld i pojkars vardag? Far, farfar mor Undvika skam Son Syster Dotter maka Är skam Schlytter, Stockholms universitet

Ser sig själv som en del av en annan –= splittrat subjekt far mor son

kroppssubjektet Att behöva föra vidare – bara tanken på att behöva gifta sig med sin kusin är traumatiserande - är freeze Är ett splittrat – försvagat subjekt Att ätas upp inifrån

Bror - syster Samma men olika Han är hon, men hon är inte han Nära och potentiella fiender Bryter hon sig loss – bryter systemet samman Systemet minsta byggsten

Teori om bror- syster Connectivity: en dubbelkrok som förenar bröders och systrars liv (Joseph, 1994) Hans liv är beroende av hennes Pojkars (bröder, kusiner) viktiga roll genom att kunna vara både i den kvinnliga och manliga sfären (di Bella 1992, Tillion 2006)

Van Eck: “Purified by Blood” (2003) 15 cases Offren båda kvinnor och män 7 kvinnor and 8 män Alla 15 rör en relation mellan en kvinna och en man Gärningsmannen är i nästan alla fallen en manlig närstående släkting till kvinnan (bror, far, svåger, make) Oftast en ung man Schlytter, Stockholms universitet

Syster-bror: kärlek, makt, hat Devin Rexvid

Handlingar – föra vidare eller göra motstånd ”Ansiktet” Handlingar – föra vidare eller göra motstånd Inom sig - känslor

Handlingar – föra vidare eller göra motstånd ”Ansiktet” Handlingar – föra vidare eller göra motstånd Inom sig - känslor

Känslor ansikten motstånd Maktlöshet/makt Macho, Hård/tydlig Osynlig Vara i köket (ställning för sin mamma) Vägrar kontrollera syster Vrede Strulig Inlärningsproblem Konflikt/rivalitet med svenska män Misshandel mor-syster Oppositionell (Arkan) Så här är det INTE! Framgångsrik sport Smärta Våldsminnen Flyr in i spel, Droger/alkohol Bli kär Kär i ”fel” flicka Rädsla, oro ”Bubblan” Inställsam ”stoneface” Dans Musik Straffande GUD Religiös – bär religiösa tecken el dyl Tar ställning för utsatta, homosexuella Skuldkänslor Loyalitetskonflikter Duktig charmig Egna val utbildning Dubbelliv Jag är inte egen men Du är min! Flera flickvänner Kontroll mm av dem Vem är jag? Identitetsproblem

Strulig, bråkig Lydig/tyst Flyr in i spel, droger Våld - kontroll Maktlöshet vrede Flyr in i spel, droger Strulig, bråkig Lydig/tyst Våld - kontroll

Vad kan vi “se”? Connecitivity och krav om att föra vidare Bror – syster = han vara där hon är, mobilkontakt, hans kompissar hjälper honom. Hennes umgänge med pojkar centralt. Bror – bror = inför äldre bror göra det brodern vill, lyda Son – far = lyda, kontroll av son genom vem han umgås med. Skolan möjlig frizon, bl a i ansikte-ansikte mötet med lärare Son- mor = både lyda och kontrollera. Mor skyddar son, son skyddar/kontrollerar mor. Kan ha ett dubbelliv: ett hemma och ett annat I skolan och på fritiden

VAD BEHÖVER DE UNGA MÄNNEN 1) alternativa gruppnormer för att stärka subjektet(individen), inte ett nytt beroende 2) grupp som markerar utåt/inåt vad som fel 3) manliga förebilder 4) kroppskontakt – kontakt med den egna kroppen för att komma åt vad kroppen minns 5) bemötande som bidrar till att ny insikt skapas 6) terapi?

Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Myten om mödomshinnan reglerar hela livet Flickor/kvinnor: att kroppen är min fiende, livet stängs livet av – levande död Bror, far, farfar ytterst ansvarig för ”mödomshinnan” Om en pojke/man inte klarar av att kontrollera sin syster, dotter, maka utan värde i andras ögon – levande död

Flickors villkor – att bli kontrollerad – ”gamla innan unga” (Nussbaum) ”Mödomshinna” Kontroll och begränsningar Bestraffningar, ev mord

Pojkars villkor – att kontrollera och bli kontrollerad Kontroll av närstående flickas kropp Begränsning och kontroll Risk för bestraffning

Kärnan i det hedersrelaterade förtrycket/våldet Heder – att ha ett erkännande i andras ögon – har du om din syster, din dotter … är oskuld vid äktenskapets ingående och att du som gift förmår kontrollera din hustru. Eftersom alla människor är födda av en kvinna, behöver män kontrollera kvinnors sexualitet. Heder är i denna mening ett absolut begrepp; något en man/släkt har eller inte har.

Mäns/släktens heder förutsätter att flickor/kvinnor kontrolleras. Kontrollen kan ske på olika sätt, bl a genom en rad sociala begränsningar Hon bestraffas om hon överträder gränserna/reglerna eller om hon vägrar följa andras vilja vad gäller äktenskap mm. Könsstympning är ett sätt att kontrollera flickors/kvinnors sexualitet. Såväl pojkar/unga män som flickor/unga kvinnor blir bortgifta. I det vardagliga livet behöver bröder kontrollera sina systrar, vilket indirekt är en kontroll av pojkar/unga män.

Manligheten Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder. Kontroll – våld - ger positiv bekräftelse Hierarki ger positiv bekräftelse Avhumanisering Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld

Flicka till kvinna Socialiseringen av flickor till kvinnor går ut på att hon ska lära sig förneka sin egen existens, så att denna bestäms av hennes närstående män Om en flicka/kvinna genom sitt beteende har vanärat sin familj/släkt kan den genom att ta bort det smutsiga bli ren   Mernissi (1982)

Ett system av beroenderelationer, den enskilde ska uppfylla en rad förväntningar inom ramen för ett hierarkiskt system Hierarki mellan män, mellan kvinnor och män och mellan äldre och yngre. Helt grundläggande är hierarkin mellan kvinnor och män, om män inte förmår kontrollera kvinnors sexualitet så faller systemet samman.

Sakernas tillstånd Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner 13 % av samtliga flickor 9 % av samtliga pojkar 80% av flickorna som har tvåutlandsfödda föräldrar 60 % av pojkarna som har tvåutlandsfödda föräldrar (Gift mot sin vilja, Schlytter et al, Ungdomsstyrelsen 2009:5 ) Schlytter, Stockholms universitet

Exempel vad vi gör – borde göra Aktstudien LVU 2 §: knappt två flickor per årskull Enkätundersökningen: minst 120 flickor som lever med hedersrelaterade begränsningar och som har utsatts för minst fem former av kränkningar, hot och våld hemifrån det senaste året. (Oskuld och heder, Schlytter et al, Stockholms stad 2009)

VÅGA STÅ KVAR! Om förändringsarbete i Söderhamns kommun Socialnämnden i Söderhamn beslöt att ”Senast 2011 ska socialnämndens alla verksamheter ha den kunskap som krävs för att få insikt i det hedersrelaterade förtryckets mekanismer. Nämnden ska senast 2011 anta en väl underbyggd handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat förtryck och våld” (Dnr 2009/0014). Hedersrelaterat våld och förtryck en prioriterad angelägenhet i den kommunala verksamheten. Bland annat anställdes en HRV-strateg för att leda detta arbete. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Förändringsarbetet Metodutveckling rörande socialtjänstens arbete Samarbetet med skolan särskilt viktigt Plattform och organisering av ett gemensamt arbete för socialtjänst, skola, polis och ungdomsmottagning Förebyggande arbete Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Det problematiska mötet mellan utsatt och socialtjänst Utsatta (flicka) Socialtjänsten Rädsla för soc Våld i ett nytt sammanhang. Osäkerhet: Osäkerhet om signalerna forstår de? VAD ser jag? Kan jag få hjälp? Ett möte där båda parter är osäkra Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Ytterligare ett problematiskt möte "Litar inte" Avaktar med att anmäla Osäkerhet kring soc agerande Skola För sent Skolan väntar för länge Socialtjänst Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

HRV-strategen En länk mellan flickan och socialtjänsten En länk mellan socialtjänsten och skolan Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Vad händer hos socialtjänsten? Anmälan Förhandsbedömning Åtgärd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Anmälningsplikt Myndigheter… yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa…. Dessutom ”var och en som får kännedom om eller misstänker att en barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden ” 14 kap. 1 – 1 c §§ Socialtjänstlagen Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

1 ”BARN … FÅR INTE UTSÄTTAS FÖR KROPPSLIG BESTRAFFNING ELLLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING” (FB)   När det gäller fysisk misshandel, hot och/eller tvång som regleras i Brottsbalken är samhällets inställning entydig. Bland annat är det inte en förmildrande omständighet att utövaren är barnets förälder/vårdnadshavare eller annan närstående. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Förhandsbedömning Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Möte med den unga Far illa? HUR? Omedelbart omhändertagande? Utredning – den unge bor hemma medan den pågår Ingen åtgärd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Fall 1 Det kom in en anmälan från en vuxen i flickans bekantskapskrets om att flickan hade utsatts för en våldtäkt och att hon inte vågade berätta om detta för sina föräldrar. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Fall 2 Det kom in en anmälan från skolan om en flicka som var gravid och som var rädd, vågade inte berätta hemma. HRV-strategen mötte flickan och hon orkade prata. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Bedömning - Fall 1 Socialtjänstens bedömning var att flickans svar tydde på att hon utnyttjades sexuellt och våldtogs av flera personer. Detta kunde vara personer i hennes egen ålder och äldre och våldtäkterna verkade både i och utanför hemmet. Hon var rädd och sannolikt hade det hon varit med om varit traumatiserande. Sammanfattningsvis ansåg socialtjänsten att hon var i vad som kan beskrivas som ett dåligt psykiskt tillstånd. Mot denna bakgrund fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande.   Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Bedömning - Fall 2 Socialtjänsten anser att flickan varken vågade eller kunde berätta för sina föräldrar att hon var gravid. Ifall hon återvände hem, så skulle mamman förstå att flickan var gravid. Mamman hade själv fött 8 barn och skulle sannolikt känna igen tecken på dotterns graviditet. Utöver detta bedömdes flickan vara rädd och inte ha möjlighet att hantera situationen hemma. I detta läge fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande bland annat för att flickan var i sådant ”dåligt” tillstånd. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Vad händer efter denna bedömning Inled utredning (enligt 11 SoL ) Ordförandebeslut om: Omedelbart omhändertagande Hemlighållande av vistelseadress (14 § LVU) Umgängesbegränsning Inga telefonsamtal Inga brev Läkarundersökning och rättsläkarintyg Polisanmälan Underrätta vårdnadshavare Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

VÅGA STÅ KVAR! Utsatt Socialtjänst Stärka Se sammanhanget Stödja Se individen Ge hopp Söka lösningar utifrån det enskilda fallet Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Fel signaler i mötet med flickan Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden! Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbete som läkare, lärare, socionom) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Rätt signaler! Att ni i praktiken tar säkerheten på största allvar – var ni träffar henne, vem osv. SKYDDET SÅ att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc Säkerheten kan också handla om interna sekretessen Att ni förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att ni inte kommer att informera vårdnadshavarna utan hennes tillstånd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Utredningen I liknande ärenden som fall 1 och fall 2 gör socialtjänsten en hot- och riskbedömning med utgångspunkt i frågorna i PATRIARK ”PATRIARK är ett instrument för att kunna göra en hot- och riskbedömning i hedersrelaterade ärenden som bland annat polisen använder. Frågorna vi ställer är bra som en första scanning för att kunna fånga upp de eventuella varningssignaler som vi kan behöva undersöka ytterligare. När det gäller våld i nära relationer och HRV, är det olika yttringar. Våld i en nära relation innebär i allmänhet att kvinnan har någon släkting som stöd, däremot är hotbilden i ett HRV – ärende större och det finns risk att en hel släkt är ett hot mot den utsatta.” (intervju teamledaren ungdomsgruppen)   Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Lyssna och fråga! Viktigt att tänka på är att ge flickan möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta.   Den ungas berättelse kompletteras med dokumentation från olika professionella, som läkare, lärare eller annan skolpersonal, terapeuter och andra. Det är även angeläget att belysa tidigare våld mot barnet, inklusive mot syskon och även våld mot en förälder. Såväl en sådan probleminventering som en riskbedömning är viktiga för att bedöma skyddsbehovet. Därför är det oerhört viktigt att dokumentera allt som framkommer. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Samtycke VH? Varför vård med stöd av LVU? Ett seriöst samtycke? När VH fram till att flickan blev omhändertagen utsatte henne för omfattande kontroll, planerat att gifta bort henne och enligt flickan (och andra, kanske pågående brottsutredning) misshandlat henne.   När flickan är omhändertagen förnekar misshandel och problem. Detta samtycke inte trovärdigt. Dessutom av hänsyn till återhämtandet – vården ska fungera – viktigt att det inte bryts. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Barnets bästa överordnad princip Att andra principer är underordnad denna. Att tolkningen för gruppen ungdomar som behöver skydd, vård och rehabilitering pga hedersrelaterat våld och förtryck, har betydelse för vilka övriga principer som bör läggas till grund för arbetet. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Barnets behov Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Barnets behov Barnets egen uppfattning Barns typiska behov Det enskilda barnets specifika behov Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Typiska behov, vissa att-satser:   Att ha ett heder (erkännande) är beroende av att dotter/syster är oskuld vid äktenskapets ingående. Att kontrollen sker på en lång rad olika sätt, som att inte få välja vänner, inte få delta i skol- och fritidsaktiviteter, inte få ha flick-/pojkvän eller att behöva gifta sig i ett barn-, kusin- eller tvångsäktenskap. Kontrollen kan också ske i form av könsstympning. Att också pojkar och unga män blir bortgifta. Att bröder kontrollerar systrar – belastning för dem båda. Gör honom till förövare. Att barnuppfostran oftast är auktoritär Att den enskilde är underordnad gruppen, kvinnor män och äldre bestämmer över yngre. Kollektivistisk uppfostran/ideologi Att individen inte rättigheter förutsättningar för traditioner som barn, kusin- och tvångsäktenskap. Att föräldrarna om de skulle acceptera vård utanför familjen eller ta ställning för ungdomen, dvs. att det är föräldrarna som haft fel, skulle kunna leda till att de isoleras/bestraffas av övrig släkt, klan eller stam. De riskerar det samma som den unge i förhållande till sin familj och släkt. Att de unga har utsatts för en rad traumatiserande händelser vilka för den enskilda kan leda till en rad långsiktiga följder. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Gemensamma och användbara principer Barnets bästa, överordnad princip God Kvalitet God Vård Barnets rätt till integritet Sammanhållet vårdansvar Kontinuitet, flexibilitet Samverkan Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Icke användbara principer Vårdnadshavarens samtycke Närhetsprincipen Anhörigprincipen (Återförening)   Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Placering - en fristad Placeringen ska i flera bemärkelser vara en fristad. Yttre skydd: Utan att den omhändertagna känner sig säker på att den/de som utsatt henne för våld inte kan få tag i henne, kan det vara svårt att slappna av, att våga ta till sig att förändringar är möjliga.   Den utsatta behöver vara i ett sammanhang där hon får hjälp att hantera följderna av våldsutsattheten och också hjälp att behandla de traumatiska händelser hon utsatts för. Hon behöver social trygghet och psykisk trygghet. Det senare sker framförallt genom terapi. Terapin kan vara viktig båda för att hantera följder av våldsutsatthet och trauma men också själva traumat. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Hur få säkerhet? Förstå att ej förstår! SÖK KUNSKAP, ”låna andras kompetens!” Ställ varför- frågor - sammanhanget mm Sök lösningar utifrån den enskildes behov – utsatthet! Osäkerhet om rättsligt stöd för insatserna: ofta fler än ett svar, nöj dig inte med ett svar Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Utsatta Samverkan Socialtjänst Placering Förebyggande arbete

Socialtjänst + samverkan = bidrar till säkerhet Kunskaper Rutiner Känna till varandras verksamheter

Samverkan viktigt – i sig inte nog Utsatta Att fånga upp Information ”Erfara frihet” Att våga stå kvar Förmedla trygghet Du är vikig!

Ömsesidigt erfarenhetsutbyte Placering Utbilda FH Handledning Nya boenden Ömsesidigt erfarenhetsutbyte

Förebyggande arbete VH? Möta med myndigheter SFI ”FAMILJEARBETE” Unga Lärande Skolan

Lagstiftning – hög abstraktionsnivå Ofta stort tolkningsutrymme

Tolkningsschema (Göte Appelberg) Rätt §§ ”gråzon” Rättsligt fel BRA för den utsatte JA ? ”Gråzon” DÅLIGT (kan vara bra för handläggaren) NEJ ibland ? NEJ Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Förändringar – från ett till 17 under 10 månaders period Personer Ålder Insats 5 barn Under 18 år 2 § LVU 6 barn Vård tillsammans med sin mamma (SoL) 3 ungdomar varav 2 ensamkommande Över 18 år 1=HVB hem 2=lägenhet, kontaktperson, stödsamtal 1 kvinna (mor till 6 barn) Skyddade personuppgifter, stödsamtal, hjälp i hemmet, flytta till annan kommun 2 asylsökande kvinnor Samtal, rättslig hjälp, information om villkor/möjligheter i Sverige Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

December 2012 Två år senare var antalet ärenden i Gävleborgs län uppe i 103. Av dessa var 70 ärenden från Söderhamns kommun. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

Vem ska äga frågan? SD? Att rädda liv – att inte rädda liv - påverkar oss Att ge ungdomar instrument för att förändra sitt liv Att myndighetspersoner gemensamt förändrar