Introduktion för vikarier i kök

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Släng inte mat! Ta hand om den!
Advertisements

Tidigare… From 2008: Projektanställd på kommundietist
Earth hour •Av: Felix, Mihajlo, Filip, Martin och Axel.
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Hur ni sparar energi! Av Kevin,Ibrahim och Hevzi
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Det svenska kulturarvet
Livsmedelslokaler - Restauranger, caféer, butiker, etc.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Måltiden som helhet Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form)
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Resultat Nattfaste-mätningar dec 2013
Styrka & styrketräning
VÄLKOMMEN!!!.
Hemtrivsel.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Matlagning i hemmet.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Mat och hälsa åk 6.
Träningslära 9:or ht 11.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
Matsmältningssystemet
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
Vad gör vi idag? Lek 1 Vad händer idag och varför?
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Sammanställning av temperaturmätning Dagny, Kerstin, Lise-Lotte.
Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
Hälsa.
Landstingsservice AB /Kost Sörmlands Landsting
Vad gör vi idag? Lek 1 Vad händer idag och varför?
Grundläggande livsmedelshygien
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
NATTFASTA.
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Sjukdomar och besvär.
Ett exempel från Falu kommun på gruvrisskolan 2014 Upplägg En person utsågs inom kosten som skulle arbeta med projektet. Viktigt var att personen hade.
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
LINNEA 10 SENIOR ALERT NUTRITION MEDVERKANDE: ELSA BENGTSSON, ELLINOR GLANSBERG, GUNILLA FREBORN, SABINA WARD, SARA LIDÉN TINGSRYD KOMMUN.
Bra mat för dig som tränar. SömnTräning Kostintag Prestationsutveckling.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Energi och Näringsämnen
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Energi och Näringsämnen
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Information till vikarier inom Måltidsavdelningen
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Esther vill inte bli sjuk…..
Kost för prestation.
Feber hos barn.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Introduktion för vikarier i kök

Kökspersonalens ansvar Att maten är god, vällagad och välbalanserad Ska ha kunskap om de olika kosterna och konsistenserna för optimal servering till brukarna Följer den angivna kostordination som erhålls genom kostanvisningen av sjuksköterskan Ser till att rätt kost distribueras Följer regler för varmhållning, livsmedelshygien och egenkontroll

Måltidsordning I boendeformer med totalt måltidsansvar rekommenderas att man serverar minst fem måltider. Frukost, lunch, middag samt två eller tre mellanmål. Dessutom skall det finnas tillgång till mellanmål andra tider på dygnet i boendet.   För att inte nattfasta ska bli för lång och för att förebygga undernäring ska måltidsordningen fördelas enligt följande tider: Måltid Tid Ev. förfrukost 06.00-07.00 Frukost 07.30-09.00 Mellanmål 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.30 Eftermiddagsmål 14.30-15.30 Middag 17.00-18.30 Kvällsmål 20.00-21.00 Nattfasta Målet med nattfastan är att den inte ska överstiga 11 timmar.

Tre grundkoster SNR-kost A-kost EP-kost Svenska näringsrekommendationer. SNR utgår från de allmänna näringsrekommendationerna och passar alla friska individer. Kosten bidrar till att bibehålla en god hälsa och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. SNR-kosten kan också användas för personer med andra sjukdomar som inte påverkar näringstillståndet som olika former av metabola syndromet. A-kost Allmän kost för sjuka. A-kost är en grundkost som ska användas när sjukdom medför påverkan på aptiten, näringsbehovet eller förmågan till fysisk aktivitet. A-kosten ska ge lika mycket energi och näring men på en mindre volym. EP-kost Energi- och proteinrik kost. EP-kost rekommenderas när aptiten är väldigt dålig, man är undernärd eller energiomsättning i vila ökar. EP-kosten ska ge lika mycket energi och helst extra protein i mindre volym, en portion ska vara hälften så stor som en normalportion. EP-kosten bygger på mindre volym mat och att intaget sprids över dygnet. En spridning med små täta mål gör det lättare att öka sitt totala intag. Ordination av EP-kost ska baseras på en individuell bedömning av näringstillståndet och behovet.

Dryck Vätska har ökad betydelse med stigande ålder. Äldre är speciellt känsliga för uttorkning på grund av förändringar av törstregulatoriskt centrum, hormonregleringen i hjärnan fungerar sämre samt att njurarnas förmåga att spara på vatten minskar. Användning av läkemedel är ännu en riskfaktor. Tillgången till dryck är avgörande. Ofta har en svag person svårt att komma upp ur sängen eller ens nå ett glas med dryck. Ca 1,5-2 liter vätska per dag inklusive all dryck och vätska via mat är allmän rekommendation. Det kan finnas speciella skäl att ha högre eller lägre vätskeintag. I samband med en måltider skall matgästerna fritt kunna välja mellan olika sorters dryck. Med tanke på att många äldre har svårt att tillgodose sitt energibehov så bör inte lightdrycker serveras annat än vid speciella behov.

Mat med anpassad konsistens

Måltidsmiljö Många äldre drabbas av syn- och hörselnedsättningar. Det är viktigt att beakta detta när man serverar dessa personer. Vid synnedsättning kan man behöva speciell dukning med kontraster eller särskild belysning. Har man svårigheter att få upp maten från tallriken kan man behöva anpassa med hjälp av äthjälpmedel. Man bör även se till att måltidssituationen blir så trevlig som möjligt för alla. I detta ingår lugn och ro, att äta sin mat utan stress och oväsen. Vid vissa funktionsnedsättningar kan brukaren behöva någon som sitter med vid måltiden.

Att tänka på i köket! Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, mellan olika råvaror och efter toalettbesök. Förvara råvaror och tillagad mat åtskilt eller väl övertäckt. Genomstek alltid fågel, griskött och köttfärs. Ska maten hållas varm, gör det vid lägst 60 grader. Kyl snabbt ner mat som inte ska ätas omedelbart, sätt kastrullen i vattenbad och rör om. Ställ med det samma in kylvaror i kylskåpet, +0 grader C till +4 grader C är en bra kylskåpstemperatur. Använd termometer. Använd olika skärbrädor, en för kött, en för grönsaker och en för fisk. Diska skärbräden och andra redskap noga efter användning. Se upp med trasan, den kan krylla av bakterier. Tvätta den ofta i maskin på minst 60 grader. Använd den endast på köksbänken, inte på skärbrädor och golv. 

Fortsättning….. Håll rent på arbetsbänkar och skåp och bakom spis och andra ”dolda boplatser”. Upphetta maten ordentligt, minst +70 grader C till +75 grader C i hela livsmedlet. Tänk på att mikrovågsugnen kan ge ojämn upphettning. Laga aldrig mat åt andra när du är sjuk.

Vikarier/nyanställda

Personlig hygien Alla vikarier ska få information om vad som gäller för: Vilka arbetskläder ska användas Förvaring och byte av arbetskläder Tvättning av arbetskläder Förvaring av personliga föremål Växling mellan rent och smutsigt arbete Handhygien Nagellack, smycken etc. Rökning och snusning samt Sjukdom och sår

Rengöring Alla vikarier ska få information om vad som gäller för: Rengöring av olika utrymmen och ytor (hur och hur ofta och med vilket rengöringsmedel) Service och skötsel av diskmaskin, kvarn, skärmaskin, blandare och andra maskiner Sällanrengöring Byte/tvättning av trasor och moppgarn Förvaring av städutrustning och kemikalier Hur rengöring och diskning kontrolleras

Avfall Alla vikarier ska få information om vad som gäller för: Hur avfall hanteras och sorteras Var och hur avfall förvaras Vilka som hämtar olika avfallsfraktioner och hur ofta Hur soprum och avfallsbehållare rengörs

Mottagning Alla vikarier ska få information om vad som gäller för: Vilka krav som ställs på ankommande varor (från godkänd anläggning, renhet, märkning, temperatur) Hur kontroller utförs Vad som görs när kraven inte uppfylls

Tid och temperaturprocesser Alla vikarier ska få information om vad som gäller för: Kylar och frysar Upptining Tillagning/värmebehandling Nedkylning Varmhållning Återupphettning Utleverans av kall och varm mat ….även Hur och hur ofta olika tid och temperaturprocesser ska kontrolleras Vilka temperaturkrav som ställs Vad som ska göras när brister upptäcks för att förbättra temperaturen med livsmedel som håller fel temperatur