Kapitel 10: Marknadsstruktur och ofullständig konkurrens David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

Ett företag vid ofullständig konkurrens De flesta marknader ligger mellan ytterlig-heterna monopol och fullständig konkurrens Ett företag vid ofullständig konkurrens skulle gärna sälja mera till det rådande priset möter en nedåtlutande efterfrågekurva inser att dess utbudspris beror på den producerade och sålda mängden varor See the introduction to Chapter 10 in the main text.

Ofullständig konkurrens Oligopol en bransch med ett fåtal producenter företagen inser att deras priser både beror på deras egna beslut och konkurrenternas. Monopolistisk konkurrens det finns många säljare som producerar produkter som är nära substitut för varandra varje företag har endast begränsad möjlighet att påverka sitt utbudspris. See the introduction to Chapter 10 in the main text.

Marknadsstruktur See the introduction to Chapter 10 in the main text, and Table 10-1.

Minsta effektiva anläggningen och marknadsefterfrågan Den minsta effektiva skalan (mes) är den output vid vilken ett företags långsiktiga styckkostnadskurva slutar falla. Storleken för mes i relation till marknadsefterfrågan har stor inverkan på marknadsstrukturen D LAC1 LAC2 LAC3 Output € The key issue with the diagram is to point out that a long-run average cost curve such as LAC1 offers negligible economies of scale relative to market demand, and it is unlikely that any individual firm will be able to have much influence. This is likely to end up as perfect competition. In contrast, LAC3 looks likely to be a natural monopoly, as the largest firm is always likely to dominate. LAC2 is an intermediate case, which will probably end up as an oligopoly. See Section 10-1, and Figure 10-1.

Monopolistisk konkurrens Karakteristiskt: många företag inga inträdeshinder produktdifferentiering företaget möter en nedåtlutande efterfrågekurva Frånvaron av inträdeshinder innebär att vinsterna konkurreras bort... See Section 10-2.

Monopolistisk konkurrens (2) Företagen hamnar till slut vid TANGENTJÄMVIKT, och gör normala vinster Företagen producerar inte till lägsta LAC Priset överstiger gräns-kostnaden Till skillnad från fullständig konkurrens, är företagen angelägna att sälja mera till rådande marknadspris. MC € AC F P1=AC1 See Section 10-2, and Figure 10-2. D MR Q1 Output

Oligopol En marknad med ett fåtal säljare Typiskt drag hos en oligopolbransch: varje företag måste beakta hur dess egna handlingar påverkar de relativt fåtaliga konkurrenternas beslut. Oligopol kan karakteriseras av samverkan eller av icke-samverkan See Section 10-3.

Samverkan och karteller en explicit eller implicit överenskommelse mellan befintliga företag att undvika eller begränsa konkurrens sinsemellan KARTELL är en situation då formella avtal mellan företag är legalt tillåtna t.ex. OPEC See Section 10-3.

Samverkan är svår om: Det finns många företag i branschen Produkten inte är standardiserad Efterfråge- och kostnadsläget ändrar snabbt Inträdeshinder saknas Företagen har överskottskapacitet See Section 10-3.

Den knäckta efterfrågekurvan (1) Tänk dig hur ett företag kan uppfatta sin efterfrågekurva vid oligopol. Q0 P0 Mängd € Det kan observa rådande pris och output, See Section 10-3, and Figure 10-4. men måste försöka förutse rivalernas reaktioner på varje prisförändring.

Den knäckta efterfrågekurvan (2) Företaget kan vänta sig mot- drag från sina rivaler om det sänker sitt pris då detta ses som ett aggressivt drag Q0 P0 Quantity € D … så efterfrågan vid en pris- sänkning är sannolikt rätt oelastisk See Section 10-3, and Figure 10-4. Efterfrågekurvan är allt- så brant nedanom P0.

Den knäckta efterfrågekurvan (3) …men på prishöjningar är det mindre sannolikt att rivalerna reagerar, Q0 P0 Mängd € D så efterfrågan kan vara relativt elastisk ovanför P0 See Section 10-3 in the main text, and Figure 10-4. så företaget upplever sig möta en “knäckt” eller bruten efterfrågekurva.

Den knäckta efterfrågekurvan (4) Givet denna uppfattning, ser företaget att intäkterna kommer att minska både när priset höjs och när det sänks, Q0 P0 Mängd € D så den bästa strategin är att hålla priset vid P0. See Section 10-3 in the main text, and Figure 10-4. Priserna tenderar därför att vara stabila, också vid stigande gränskostnad.

Spelteori: några viktiga begrepp en situation där intelligenta beslut med nödvändighet är ömsesidigt beroende Strategi en spelplan som beskriver hur spelaren kommer att handla eller röra sig i varje tänkbar situation Dominerande strategi när en spelares bästa strategi är oberoende av dem som andra väljer See Section 10-4 in the main text.

Spelet ‘Fångens Dilemma’ Tänk dig två företag på en duopolmarknad där båda kan välja att producera “hög” eller “låg” output: See Section 10-4 in the main text, and Figure 10-4.

‘Fångens Dilemma’ Vartdera företaget har en dominerande strategi att producera högt så de gör 1 enhet vinst var men de kunde bägge vinna på att producera lågt så länge de kan vara säkra på att det andra företaget också producerar lågt. Så samverkan kan ge ömsesidiga fördelar men vartdera företaget har motiv för att lura det andra See Section 10-4 in the main text.

Mera om samverkan Sannolikheten för att bedra kan påverkas av avtal eller hot Förhandsförpliktelse ett frivilligt ingått avtal, som begränsar framtida val Trovärdigt hot ett hot som, när det blir faktum, är optimalt att verkställa See Section 10-4 in the main text.

Utmaningsbara marknader En utmaningsbar marknad känne-tecknas av fritt inträde och fritt utträde inga förlorade (sunk) kostnader tillåter hit-and-run inträde Utmaningsbarhet kan avhålla befintliga företag från att exploatera sin marknadskraft. See Section 10-5 in the main text.

Strategiska inträdeshinder Vissa inträdeshinder sätts upp avsiktlig i förbyggande syfte av befintliga företag: hot om rovprissättning ledig kapacitet reklam och FoU produktförökning Åtgärder som påför potentiella nykomlingar förlorade kostnader See Section 10-6 in the main text.