Föreläsning 6 •Imperfekt konkurrens:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi.
Advertisements

1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Enhetschef Fastighetsutveckling
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Kapitel 11 Prissättning.
Handel – ord och begrepp
Ett företag vid ofullständig konkurrens
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Behövs det pengar? Byteshandel.
LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder
Fullständig konkurrens
Samhällsekonomi Del 1.
Samhällets ekonomi.
Introduktion till nationalekonomi
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter 2.(direkt) marknadspåverkan:
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Kap 13: Marknadsföring i framtiden
Varför vill företagen bli större?
Affärsidé Den yttre affärsidén Vad skall produceras ?
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Företag.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Effekterna av av/omreglering inte säkra och måste analyseras marknad för marknad Prisnivå/prisstruktur Produktivitet (intern effektivitet, X-efficiency)
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
Vad händer i kretsloppet?
Kapitel 8 Utbudsteorin utvecklad: Kostnader och produktion David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000.
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
Föreläsning 3: Företagets teknologi och kostnader (PR kap 6-7)
Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Kapitel 28 ”Controlling Market Power. Anti-trust and Regulation” Regleringar av marknader. – Naturliga monopol – Konkurrensbegränsningslagstiftning – Avreglering.
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
Om jag hade givit folk vad de hade velat ha, så hade de fått snabbare hästar. Henry Ford Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Monopolistisk konkurrens
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
MARKNADSFÖRING Marknadsföring är allt arbete som utförs i ett företag i syfte att föra en vara eller tjänst från producent till konsument.
There is no such thing as a free lunch!
Prisdiskriminering Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Sveriges bagare och konditorer
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Monopolistisk konkurrens
KAPITEL 9 Pris och moms.
There is no such thing as a free lunch!
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Föreläsning 6 •Imperfekt konkurrens: marknader där säljare eller köpare kan påverka priset •Vad Adam Smith sa: ”The monopolists, by keeping the market constantly understocked, by never fulfilling the effectual demand, sell their commodities much above the natural price” •Inte mindre relevant idag!

Idag: Monopol, kartell, prisdiskriminering Nästa gång: monopolistisk konkurrens Välfärdseffekter och konkurrenspolitik (statliga ingripanden kan leda till ökad effektivitet) Litteratur, PR kap 10-12

Monopol (definition): Ett företag är ensam säljare och prissättare på marknaden, köparna är pristagare Kartell (definition): Flera företag agerar gemensamt, och sätter pris som om de vore ett monopol Kartell mkt aktuellt idag: asfalt, bensin, bygg, flyg (bonusprogram).

•Strategisk resurs ägs av ett företag (jfr DeBeers diamantmonopol) Varför monopolmakt? Den fundamentala orsaken till monopolmakt är olika inträdeshinder (”barriers to entry”). Orsak: •Strategisk resurs ägs av ett företag (jfr DeBeers diamantmonopol) •Staten ger ett företag den exklusiva rätten att producera viss vara eller tjänst (Apotek, Systembolaget, Casino, TV4 marksänd etc.)) •Skalfördelar gör att ett stort företag producerar till en lägre kostnad än flera små (”naturliga monopol”) Ex naturliga monopol – el & tele (dock nu infrastruktur avreglerad)

Perfekt konkurrens (repetition) Marknaden P Ett företag D S q0 LRAC LMC Q0 P0 D = MR = P Q

Monopol -- en uppsummering • P > MC • Lägre Q än vid fri konkurrens • Omfördelning från konsument till producent • Monopolmakt skapar en dödviktskostnad -- motiv för offentlig reglering!? Dödviktskostnad – jmfr m förra föreläsningen

Genomsnittlig intäkt & marginalintäkt (MR) $ / styck 7 6 Average Revenue (Demand) Marginal Revenue 5 4 3 MR= Δ(P*Q) / ΔQ = ΔR / ΔQ (optimalt så sätter monopolist MR=MC) 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Kvantitet

Exempel på vinst maximering $ Kostnad t t' c c’ Intäkt 400 Vinst 300 200 Fig 10.3a p. 332 150 100 50 5 10 15 20 Kvantitet

B A C AR MR MC Pm Qm QC PC $/styck Kvantitet Pga högre pris, Förlorat CS Deadweight Loss Pga högre pris, kons. förlorar A+B & producenterna vinner A-C. C $/styck AR MR MC Pm Qm QC PC Fig 10.10 p.347 Kvantitet

Konkurrenspolitik • Antitrust-lagstiftning • Konkurrensmyndigheten blandar sig i företagets prisstrategi (ex Telia om samtrafikavgifter) • Offentligt ägande (naturliga monopol) • Göra ingenting?!

Dynamiska aspekter • Kort/medelfristiga monopolvinster ger incitament för R & D verksamhet (jfr Losec) • Argument för patentlagstifting Monopol => ineffektivitet (ibland) Perfekt konkurrens => företag sporrar varandra till ökad effektivitet (annars nyetablering och tjäna vinst>0).

1. Perfekt prisdiskriminering (”first degree price discrimination”) Olika priser till olika konsumenter eller konsumentgrupper, för samma (eller snarlik) produkt (jfr PR kap 11) 1. Perfekt prisdiskriminering (”first degree price discrimination”) 2. Kvantitetsrabatter (”second degree price discrimination”) 3. Olika priser för två eller flera konsumentgrupper (”third degree price discrimination”) Bilsäljare som ger upp till 15 % rabatt beroende på kund. Köp 3 betala för 2. Student och pensionärsrabatter.

– Företagen är pristagare – Homogena produkter Några definitioner • Perfekt konkurrens – Företagen är pristagare – Homogena produkter – Fritt inträde (”free entry”) gör att vinsten blir noll på lång sikt • Monopolistisk konkurrens (PR kap 12.1) – Företagen är prissättare (de har viss marknadsmakt) – Produkterna är differentierade – Fritt inträde gör att vinsten blir noll på lång sikt Monopolistisk konkurrens: märken (Coca-Cola vs Cuba-Cola, tandkräm etc. etc.) - mkt vanligt

Monopolistisk konkurrens vs fri konkurrens (graf nästa sida) • P > MC, dvs, ”mark-up” • Produktionen sker inte där AC =ACmin • Dödviktskostnad… …som inte staten kan göra nånting åt! • Reklam, ”bygga varumärken”, etc

Jämförelse perfekt konkurrens med monopolistisk konkurrens $/Q $/Q Deadweight loss MC AC MC AC DLR MRLR QMC P QC PC D = MR Fig 12.2 p.426 Kvantitet Kvantitet