Jernkontoret Den svenska stål- industrins bransch- organisation Grundades 1747 Ägs av de svenska stålföretagen

Jernkontorets sigill sedan 1747 De två ymnighetshornen fyllda med frukter och blommor symboliserar rikedom och överflöd. Järnsymbolen visar att detta välbestånd bygger på järnets grund. Skrinet nedanför med sin långa kedja är en sinne- bild för Jernkontorets bankverksamhet.

Jernkontoret företräder svensk stålindustri i frågor som berör Utbildning och rekrytering Handelspolitik Forskning och utveckling Standardisering Energi och miljö Skatter och avgifter Mission: Jernkontoret verkar, inom sina arbetsområden, för bästa möjliga förutsättningar för stålindustrin i Sverige.

Organisation Forskning och utbildning Handelspolitik Energi och miljö Information VD Elisabeth Nilsson Jernkontorets Fullmäktige Den svenska stålindustrin Administration

Jernkontorets organisation VD Elisabeth Nilsson Bruksindustriföreningen Avdelning för forskning och utbildning Lars Hansson Avdelning för energi och miljö Helén Axelsson Handelspolitisk avdelning Mathias Ternell Informations-avdelning Peter Salomon Administrativ avdelning Stefan Högfelt Forskningsledning Forsknings-finansiering Branschbevakning Högskoleutbildning Forsknings- och utbildningsråd Standardiserings-råd Miljöpolitik Energi- och klimatpolitik Skatter och avgifter Miljöpolicygrupp Miljöråd Produktekologiråd Energiråd Handelspolitik EUs regelverk Statistik och marknad Kommunikation Kompetens-försörjning Bibliotek, arkiv Bergshistoria Info- och rekryteringsgrupp Bergshistoriskt utskott Ekonomi, finans Personal Fastighet IT Fastighets- och kontorsservice Konferens JVF Stiftelser Forskningsverk-samhet Teknikområden BHV BK

Viktiga frågor för svensk stålindustri Energiförsörjning Miljöpolitik Klimatfrågan Harmonisering Forskning Tillgång till duktiga ingenjörer

Sverige är ett litet stål-land… Produktion av råstål i världen 200 400 600 800 1000 1200 1400 1900 1950 2000 i Sverige 2 4 6 8 10 12 14 Mton

…men svenska företag är ofta världsledande Rostfritt stål Sandvik störst på sömlösa rör Outokumpu Stainless Tubular Products en av de största på svetsade rör Outokumpu Stainless ledande på rostfri plåt Fagersta Stainless en av de två största på valstråd Verktygsstål Uddeholm Tooling störst Snabbstål Erasteel Kloster störst Elektrisk mot- ståndstråd Kanthal störst Kullagerstål Ovako störst Handelsstål SSAB ledande på höghållfasta stål och slitstål Järnpulver Höganäs störst

Svensk stålindustri är nischorienterad gör världsledande produkter har hög andel specialstål exporterar 86% är forskningsintensiv har hög produktivitet uppfyller höga miljökrav

”Svenska” stålföretag 2007 Företagen är uppdelade enligt huvudsakligt produktprogram Svenskägda Delvis ägda Utlandsägda företag av utländska företag Olegerat SSAB Tunnplåt Ruukki (Wirsbo) stål SSAB Oxelösund Scana Steel Rostfritt Sandvik MT Fagersta Carpenter Powder Products stål Stainless Outokumpu Stainless Outokumpu Stainl. Tubular Prod. Annat Kanthal Erasteel Kloster legerat Boxholm Stål Uddeholm Tooling stål Höganäs Böhler-Uddeholm Prec. Strip Haldex Garphyttan Ovako Surahammars Bruk

Antal anställda i ”svensk” stålindustri 50 000 40 000 30 000 Totalt 20 000 varav i utlandsägda bolag 10 000 1980 1990 2000 2010

Produktionen upphörde 1999 Antal företag i svensk stålindustri med tillverkning av vissa produkter Antal Arme- rings- stål Grov- plåt Tunn- Vals- tråd Svetsade rör Kall- valsad SNABB- STÅL VERK- TYGS- ROSTFRITT STÅL HANDELSSTÅL 1962 1976 1988- 10 8 6 4 2 Produktionen upphörde 1999

Andelen legerade stål av total råstålsproduktion 2006 10 20 30 40 50 60 70 Sverige EU-25 Japan USA %

Svensk stålhandel, värde Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen GSEK 60 13900 SEK/ton Export 50 40 8900 SEK/ton 30 Import 20 Export- överskott 10 1980 1990 2000 2010 Källa: SCB

Sveriges stålexport 2006, värde Totalt 56 Sveriges stålexport 2006, värde Totalt 56.3 miljarder kronor (inkl ämnen) Storbritannien

Sveriges export- och industriberoende Exportandel 50% av BNP Industriprodukter 80% av exporten 10 20 30 40 50 1970 1980 1990 2000 Övriga tjänster 9% Industri-relaterade 12% Industri 79%

Sveriges export av olika varugrupper GSEK Tele m.m. Stål Läkemedel Massa Lastbilar 1 10 100 150 1980 1985 1990 1995 2000 2005 50 5 Personbilar Papper, papp Logaritmisk skala Källa: SCB

Uppskattad världsproduktion av olika material år 2006 300 600 900 1 200 Stål Plast Aluminium Koppar Zink Mton 2 000 4 000 6 000 8 000 GSEK

Världsproduktion av råstål Mton 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: IISI

Var produceras stålet? 1996 2006 750 Mton 1240 Mton Övriga EU25 Asien Kina Syd- amerika Nord- amerika CIS EU25 Övriga Asien exkl Kina Källa: IISI

av råstål ökade 2006 med 100 Mton Asien exkl Kina EU25 CIS USA ÖVRIGA Kina (65 Mton) Världsproduktionen av råstål ökade 2006 med 100 Mton

Kinas utrikeshandel Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen 10 20 30 40 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Mton Export Import Källa: SwanData China Customs 2006: Uppskattning baserad på 10 mån

Förbrukning av handelsfärdigt stål 50 100 150 200 250 300 350 400 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Kina EU15 Japan USA Mton Källa: IISI

Stålförbrukningen spås fortsätta öka − främst i utvecklingsländerna Stålkonsumtion per region (Mton) Key growth regions (China, Developing Asia, CIS, Latin America) Developed markets (Europe, N America, Japan) RoW (Middle East, Africa, Oceania, non-EU25 Europe) 125 +4.7%/år 116 462 101 406 +4.4%/år 63 365 55 378 1031 347 798 560 266 319 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Gordon Moffat, Stål 2007

Råstålsproduktion, Asien 10 20 30 40 50 1985 1990 1995 2000 2005 Mton Sydkorea Indien Taiwan Källa: IISI

Indien – nästa stålgigant? “India’s current population is 1050 million. It is assumed that in 2051 it would be ~1.4 bn.” År Förbrukning, kg stål per capita 2011-12 48 2019-20 80 2024-25 110 2029-30 135 2034-35 175 Indiens ambassadör Deepa Gopalan Wadhwa vid STÅL 2007 i Borlänge

Utmaningar Utvecklingen i Asien och Kina Nya handelsflöden Energiförsörjningen Kompetensförsörjning Forskning och utbildning Miljökrav och klimatkrav

Global klimatpolicy från IISI för att minska utsläppen av koldioxid Skapa en klimatpolitik som tillåter koldioxid-effektiva stålproducenter att växa – och som gör att de ineffektiva anläggningarna förbättrar sig eller läggs ner.