Finansiell stabilitet Av: Jens Palmö, Joakim Minneskjöld, Kristian F Ring, Sebastian Sandahl, Tuncay Deniz

försäkringsmarknaden Finansmarknaden – inhemskt och globalt Finansmarknaden Värdepappersmarknaden Bank- och försäkringsmarknaden Räntemarknad Aktiemarknad Valutamarknad

Värdepappersmarknaden Räntemarknad Valutamarknad Aktiemarknad Stort system Instrument: - skuldbrev - valutor - aktier - värdepapper Det som köps och säljs kan säljas vidare på en andrahandsmarknad.

Bank- och försäkringsmarknaden Kunden ingår i kontrakt med bank / försäkringsbolag – som inte går att överlämna eller sälja vidare Insättning/Utlåning över en längre period Pensionssparande på försäkringsbolag Speciell affärsrelation

Finansmarknadens roll Betalningar mellan hushåll, företag och offentlig sektor samt mellan Sverige och andra länder Låna/spara och välja riskgrad Svensk finansmarknad påverkas av: - Den globala marknaden - Riksbankens räntepolitik - Finans- och näringspolitik, d.v.s. skatter och regelverk

Finansmarknadens roll lite till Finansmarknadens betydelse för samhällsekonomin har ökat - Vi äger mer tillgångar i utlandet - Teknisk utveckling  konkurrensen på den finansiella marknaden har ökat - Finansmarknaden mer global

Finansmarknadens roll ännu lite till Fyller samma funktion i stort sett alla länder Valet av olika institutionella lösningar för att producera finansiella tjänster - T ex pensionskapitalet

Finansmarknaden möjliggör: Betalningar av varor, tjänster och tillgångar mellan hushåll och företag  betalningssystemet Samordna aktörers tillgångar för att möjliggöra stora investeringar Fördela ekonomiska resurser mellan gränser och regioner till riskgrader som passar ägaren Val av riskgrad Finansiell information sprids snabbt om priser gällande växelkurser, räntor och aktiekurser

AKTÖRER PÅ RÄNTEMARKNADEN SYFTE och ROLL Räntemarknaden allokerar (fördelar) sparande till olika typer av investeringar och tillhandahåller instrument för att hantera risker. Räntemarknaden anger vid varje givet tillfälle och för alla som vill spara eller investera priset på pengar och priset på risk genom avkastningskurvan, som visar räntan på korta och långa räntepapper med olika kreditrisk. AKTÖRER PÅ RÄNTEMARKNADEN Riksbanken Kontrollerar penningpolitiken Bestämmer den korta räntan Banker och fondkommissionärer Köper och säljer värdepapper ”Marknadsplats” Försäkringsbolagen Långivare, placerare Fonder som placerar i certifikat och obligationer Långivare, placerare Stora låntagare – Staten (Riksgäldskontoret), Bostadsfinansieringsinstituten Låntagare, emitterar värdepapper

INSTRUMENT PÅ RÄNTEMARKNADEN PRISBILDNING PÅ RÄNTEMARKNADEN Riskfria räntan Räntan som staten betalar för sin upplåning Avkastningskurvan för statspapper Visar räntor för olika löptider Certifikat Investeraren betalar ett belopp idag, får ett högre belopp vid löptidens slut Skillnaden = räntan Obligationer Samma som certifikat, men delutbetalningar (kuponger) Derivatinstrument – Instrument som flyttar risk Ränteswappar, ränteterminer, ränteoptioner PRISBILDNING PÅ RÄNTEMARKNADEN Korta räntan Bestäms av Riksbanken Den ränta som bankerna får betala när de lånar av Centralbanken Långa räntor (längre än 1 år) Bestäms av marknaden Styrs av den korta räntan och förväntningar om framtida inflation Värdepapper med kreditrisk Företagsobligationer har kreditrisk Bestäms av företagets rating (AAA är högsta betyg) Kreditriskspreaden – skillnaden mellan ränta på statsobligation och företagsobligation

TRENDER PÅ RÄNTEMARKNADEN RISKHANTERING En bank lånar ut 50 milj kronor Fast femårig ränta – t ex 7% Banken lånar upp 50 milj kronor från annan bank Tremånaders Stiborränta (idag t ex 5,3%) Bankens marginal = 1,7% TVÅ TYPER AV RISK Ränterisken – Stibor ökar till 7% eller över Ränteswap – ett sätt att minska ränterisken – avtal med annan bank att betala t ex 6% i fem år Kreditrisken – risken att företaget inte kan betala sin ränta Credit Default Swap – ett sätt att minska kreditrisken – man köper en kreditförsäkring STIBOR = Stockholm Interbank Offered Rate = 3 månaders ränta mellan bankerna TRENDER PÅ RÄNTEMARKNADEN Efter den ekonomiska krisen 1991 – 1993 blev inflationsbekämpning den ekonomiska politikens övergripande mål I takt med att förtroendet för den nya penningpolitiken steg, så sjönk de långa räntorna.

Prisbildning på Valutamarknaden Underliggande styrka (lång sikt) Kapitaltransaktionr (kort sikt) Ränteparitet/ stängd ränteparitet

Trender på valutamarknaden Kreditavregleringen/valutaregleringen (89) Valutan fri (92) Under IT-bubblan (Kx) AP-fonderna friare placerings regler - placera mer utomlands Globaliseringen/tekniska utvecklingen Aktiemarknaden

Aktiemarknaden Aktörer på börsen - Noteringsregler - Omsättning/ info Prisbildning på aktiemarknaden - Nuvärdet på framtida vinster - Styrs av räntenivån - p/e-talet - Framtida tillväxt

Placerare på aktiemarknaden Utlandsinvesterare/hushållens Institutionaliserat - differentierade aktieportföljer snarare att äga

Instrument på aktiemarknaden Oändlig löptid Derivatkontrakt Aktieterminer Blanka aktier

Trender på aktiemarknaden Devalveringar/ kreditavregleringen 8-40 % år 07. Regimskiftet, inflationsmålet och penningpolitik Räntesänkningar stora effekter Tekniska utvecklingen (IKT- revolutionen) dot.com-boomen 2000-2002

Reglering av finansmarknaderna Betalningssystemet gör det möjligt för finansiella transaktioner Kollektiv nyttighet - Icke-rivalitet - Icke-exkluderbarhet

Regelverk Regleras av lagar på samma sätt som köp och försäljning av varor och tjänster Omfattas av allmän associationsrätt och därutöver av speciallagar

Bankerna Särskild lagstiftning för banker - Krävs tillstånd från regeringen - Begränsningar i form av kapitaltäckningskrav Statlig insättargaranti - Garanterar besparingar upp till 500 000 kr - Skydd mot bank runs

Reglerande institutioner Riksbanken skall främja stabiliteten i det finansiella systemet. Ansvarar även för betalningssystemet. Finansinspektionen övervakar bankerna och övriga finansiella institut. Är även ansvarig för konsumentskyddet på finansmarknaderna. Stockholmsbörsen i samarbete med Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten skall övervaka insiderlagar och kursmanipulationer på finansmarknaderna.

Internationella regelverk Marknaderna har utvecklats snabbare än regelverken  problem Nya regler för kapitalförsäkring Nya redovisningsstandarder Nya värdepappersregler Nya regler för livsförsäkringsbolag

Svenska särdrag Tre huvudsärdrag som skiljer Sverige från andra länder Egen valuta, flytande kurs Koncentrerad banksektor cross-border-ägande banksektor

Globala problem och lösningar Tre anledningar till att man tror på en ökad internationalisering av de finansiella marknaderna Mer multinationella koncerner EU vill integrera de finansiella marknaderna mellan EU-länderna EU vill utveckla ett internationellt regelverk