Demens 2011-03-16 Monica Åhlund Arbetsterapeut Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand

Alzheimers sjukdom Vanligaste demensformen (50% av alla med diagnos) Hjärnceller dör i vissa delar av hjärnan i en förhöjd takt Okänd orsak Ex på symtom Nedsatt närminne Glömmer namn Förlägga saker Svårt att hitta rätt ord Tappat intresse Nedsatt initiativ Stresskänslighet Svårt med tidsuppfattning Svårt att orientera sig i miljön

Vaskulär demens (blodkärlsdemens) Näst vanligaste demenssjukdomen (25%) Blodproppar eller förträngningar i hjärnans kärl. Symtomen varierar beroende på var i hjärnan propparna sitter Behandling som vid stroke

Frontallobsdemens (pannlobsdemens) Drabbar ofta yngre (<65år) Smygande personlighetsförändring Initiativlöshet Oro, depression Fixering vid vissa aktiviteter Aggressivitet Ohämmat beteende Ingen insikt Språkstörningar Minskat spontantal, härmar andra, upprepar fraser Okänd orsak Ingen specifik behandling Information och stöd till anhöriga

Parkinsondemens – Lewy body demens En person med Parkinsons sjukdom kan på äldre dar få minnesproblem, svårigheter att hitta samt att rita, skriva och räkna. Tillståndet kan skifta kraftigt från stund till stund. Lewy body demens har liknande symtom. Parkinsonsymtom, fluktuationer och synhallucinationer.

Hur ska man leva? Lugn och ro Struktur i sin vardagstillvaro Få i sig tillräckligt med mat och dryck Social samvaro Aktivt liv #Lagom krav håller funktioner och förmågor uppe

Hur kan man underlätta?

Tips i vardagen ● Kontinuitet – instruera och utföra på samma sätt Ofta kan ändring av struktur och strategier underlätta i vardagen. Hjälpmedel är för många svårt att ta till sig och förstå att använda ● Kontinuitet – instruera och utföra på samma sätt ● Ha fasta rutiner= igenkännande ● Ändra inte på sådant som fungerar ● Imitation

Förenkla/rensa i miljön 9

Förstärka med färg, gärna rött, Märka upp i omgivningen 10

Bra hjälp med en ”vanlig” men finns även varianter med larm MEDICINDOSETT Bra hjälp med en ”vanlig” men finns även varianter med larm

Tips i vardagen ● Nycklar på en krok nära dörren ● Nycklar på en krok på dörren så de skramlar ● Alltid ha nycklar och plånbok i speciellt fack i väskan eller jackan ● Tydlig almanacka ● Telefonlista – gärna i kontrastfärg ● Lampa satt på timer för att veta dag/natt

Hjälpmedel kan öka möjligheterna att vara mer aktiv och minska beroendet av en annan persons hjälp, ge trygghet och skapa säkerhet. Det kan även underlätta sociala kontakter och påverka självkänsla och livskvalitet. En person med demens kan inte från att ha varit osjälvständig, bli totalt självständig med hjälp av hjälpmedel, men kanske kan personen bli något mindre beroende eller något mer aktiv

Kom ihåg lapp vid dörr eller telefon

Exempel på smarta saker man kan köpa själv Talande fotoalbum Universal fjärrkontroll Sakletare

ENKLA OCH TYDLIGA TELEFONER Knapptelefon med snabbval där knapparna kan täckas över. Tydlig knapptelefon med snabbval Olika typer av enkla mobiltelefoner

Tidsuppfattning/Påminnare Natt och dagkalender Sigvart dygnstavla Dessa finns som hjälpmedel bland andra Memoklocka

Vad händer när den dementa personen hamnar på sjukhus? Ny, främmande miljö Stressig miljö Okända människor Nyopererad (varit sövd) Smärta Vilket kan leda till…

Vad kan hända? Akut förvirring – vanligt Postoperativ stroke Fall Rymning Utåtagerande Postoperativ stroke

Vad kan vi på sjukhuset göra? Ta det lugnt – prova igen senare Tala i korta tydliga meningar och invänta svar Se till att personen är smärtlindrad Snabbt hem men med extra stöd Hem till sitt särskilda boende – känd personal Se till att patienten har ID-band Avskärma utgångar