Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FORSKNINGEN STYRKER UTOMHUSPEDAGOGIKEN !
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Kriser Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg –
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Att leva med multipel skleros
Trauma och demenssjukdom Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Stiftelsen Silviahemmet
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Distanskurs Stresskompetens
Att lära på mottagarens villkor
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Kriser.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
”Jag kan känna igen symtom på PTSD”
Varför gör de inte som vi säger?
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn.
Falck Healthcares krisstöd
Sjukgymnastik för äldre personer
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Vara brottsoffer eller vittne
Hantera en kronisk sjukdom
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Sjukgymnastik vid myelom
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Schizofreni (kluvet sinne)
Stress och Trauma Länsstyrelsen Västra Götaland 2009
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Livsstil och återhämtning
Parkinsons sjukdom Kuratorns funktion
Idrottspsykologi.
Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Barn och stress.
Barn som växer upp i familjer med våld
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Ångestsyndrom Sammanfattning: Få kliniska studier av god kvalitet är genomförda när det gäller ångestsyndrom. Det är bäst evidens för att fysisk träning.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Trauma: problem för kropp och själ * * * HUR KAN FYSIOTERAPEUTEN HJÄLPA? Riitta Keskinen Rosenqvist Stockholm Sektionen.
Bemöta personer som reagerar på trauma
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
”Sockerdricka trädet”
Krishanteringsplan - lathund
Smärtbehandlingsenheten
Psykiskt funktionsnedsättning
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Exempel från verkligheten
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Vård av en dement person i hemförhållanden
Att lära på mottagarens villkor
Depression.
Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS
Kognitivt perspektiv.
Läkarintyg för sjukpenning
Depression.
Presentationens avskrift:

Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv Riitta Keskinen Rosenqvist riitta.keskinen.rosenqvist@gmail.com

Kris Kritisk händelse Krisens olika faser Starka känslor Kognitiv kaos Extrem kroppslig stressreaktion Kritisk händelse Krisens olika faser Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering

Akut kris hos sjukgymnasters patienter, exempel Nyligen skadade Vid diagnoser som uppfattas vara livshotande Vid våld, bränder, olyckor och katastrofer Vid hot Vid oväntad, dramatisk förlust av någon betydelsefull person Efter att varit vittne till extrem händelse, exempelvis våld eller dödsfall Patienter som blir medvetna om skadans/sjukdomens konsekvenser under behandlingen (exempelvis påbörjad rehabilitering)

Trauma Potentiellt traumatiserande händelse Akut traumatisk stress Reaktion på händelsen Posttraumatisk stress Reaktion på minnena av händelsen Traumatiseringens konsekvenser: PTSD (posttraumatisk stressyndrom) Depression Ångestsyndrom

Traumatiserade personer i sjukgymnastik Kan finnas bakom smärta och funktionsnedsättningar hos dem som har upplevt livshot, varit med om krig och/eller flykt hos dem som har sjuka/störda anhöriga hos dem som distanserar sig från sin kropp hos dem som inte förstår instruktioner, glömmer ”hemläxor”, uteblir ofta, verkar ängsliga och/eller okoncentrerade etc

”Extremt påfrestande händelser” Graden av upplevd hjälplöshet är avgörande

Vad händer i kroppen vid extrema psykiska påfrestningar Negativ påverkan på nervsystemen Alla kroppsliga funktioner påverkas Samspelet mellan det kroppsliga, det emotionella och det kognitiva påverkas

Sjukgymnastisk forskning Kroppsliga reaktioner efter tsunamikatastrofen av Riitta Keskinen Rosenqvist Finns på: www.cefam.se/kris-katastrof Klicka Publication: En artikel i J of Psychosomatic Research Klicka Nyheter: Rapport: Kroppsliga reaktioner efter tsunamin (hela rapporten finns som pdf-fil)

Sjukgymnastisk forskning forts. Patients with posttraumatic stress disorder: a physiotherapeutic perspektiv on symptoms, function and experience of movements Magisterarbete av Conny Blaauwendraat Kan beställas från författaren: conny.blaauwendraat@gmail.com

Risker vid kris och trauma Riskhändelser Riskpersoner Riskomständigheter

Risker i sjukgymnastik Känslighet för påminnelser hos patienten, exempelvis beröring, kroppsrörelser eller – positioner som påminner om den extrema påfrestningen Dissociation: fragmentering av samspelet kropp-känslor-tankar

Viktigt i sjukgymnastik Upplevelse av trygghet och engagemang hos sjukgymnasten Bemötandet präglas av respekt, acceptans och stöd Behandling anpassas till patientens aktuella tillstånd gällande timing, instruktioner, progress, krav, förklaringar etc

Kan sjukgymnasten påverka det extrema tillståndet av stress som patienten befinner sig i?

känslor kropp tankar

Rörelseövningar med syfte att påverka nervsystemet Bygger på kliniska erfarenheter kunskap om samspelet mellan kropp och hjärna neuropedagogiska idéer om att ”lugna det överaktiva nervsystemet”

Övningar Rörelser: Balans, koordination, rörelserytm etc Rörelser och sinnen Se, höra och känna rörelsen i sin egen kropp Rörelser och ord Kroppdelars namn, rörelsens riktning, sång o rim etc Rörelser och lateralitet Vänster-höger Rörelser och det taktila klapp och stamp, beröring av den egna kroppen

”Rörelser för att lugna och stabilisera nervsystemen” En idébank om möjligheter att hjälpa en person i extrem stress. Erfarenheten har visat att övningar av detta slag påverkar lugnande på nervsystemen. Övningar har inte syfte att bearbeta kris eller trauma, men kan innebära värdefull hjälp i patientens strävan att återkomma till sin normala, eller bästa möjliga funktionsnivå

”Rörelser för att lugna nervsystemen” Ställer låga krav på koncentration eller förmågan att reglera muskulär spänningstillstånd Övningar kan användas som samlande, en slags meditation Allternativt: enkel och bekant fysisk aktivitet eller hushållsarbete som ”hjärnan känner igen”

”Rörelser för att lugna och stabilisera nervsystemen” Förklara syftet med övningarna för patienten Förbarnsliga inte patienten även om övningarna är ”barnsligt enkla”

TACK! riitta.keskinen.rosenqvist@gmail.com