Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10

Mediekritik, presentationer 9.10 Jenni, Fredrika 16.10 Malin, Lena 30.10 Helena, Anna 6.11 Veera, Veronika 13.11 Ronja, 20.11 Sissel, Johanna 9.10 Elisa, Katharina 16.10 Nora, Michaela 30.10 Mats, Fredrik 6.11 Elin, Linn 13.11 Jenny, Lisen 20.11

Vad är forskning? Systematisk insamling och analys av fakta Kombination av observation och teori som kumulativt ökar vår kunskap om världen Tolkning av betydelser som bidrar till att förstå olika fenomen Problemlösning/detektivarbete En diskurs bland många som har anspråk på att definiera vad som är kunskap Ett sätt att gestalta världen (jfr. konst)

Avsikten med forskning Förklara Naturvetenskapligt objektivitet, replikerbarhet, generalisering Förstå Humaniora, samhällsvetenskaper Förmedling, tolkning Naturvetenskaperna är de gamla vetenskaperna, som har legat som grund också för den samhällsvetenskapliga forskningen. Många av de gamla forskningsidealen kommer därifrån och därför har dessa också först tillämpats på den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen.

Medieforskning Förhållandevis ungt som (eget) forskningsområde Tidiga mediestudierna gjordes av sociologer, socialpsykologer och statsvetare Det första PhD-programmet i USA under andra världskriget Intresserade av mediernas effekter Inslag av teknologisk determinism Rötter i: filosofi, psykologi, biologi, lingvistik och sociologi Enl. Lowery & deFleur 1995 De tidiga studierna gjordes inom andra ämnesområden, men de utgör grunden för forskningen ännu idag. Också idag är det många andra vetenskaper som använder sig av medieprodukter som forskningsmaterial.

Några teorier Injektionsnålen/magic bullet Uses and gratifications Agenda setting Adoption of Innovation Diffusion of Information Först utgick man från att medierna var allsmäktiga Sen började man fundera över varför man valde att t.ex. titta på vissa program Medierna hittills baserade på nya uppfinningar – tas emot på olika sätt. Bestämmer dagordningen – den som bestämmer vad som är viktigt i tidningen bestämmer vad som är viktigt i samhället

Medieforskning i Finland (Viestintätutkimuksen nykytila Suomessa) Forskning utförs förutom av universitet också av mediebolag, forskningsinstitutioner, forskningsrapporter från statsförvaltningen. Forskningsrapporter och faktaböcker. Under åren 2001-2006 ca 1500 publikationer (inklusive avhandlingar) Flest undersökningar från Jyväskylä, Helsingfors och Tammerfors Medelstora är Vasa, Åbo och Lappland Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä har också egna forskningsinstitut Uppgifterna här är baserade på rapporten Viestintätuktimuksen nykytila Suomessa, som har gjorts av Juha Herkman (forskningschef) och Miika Vähämaa (forskare) vid CRC

Finansiering Universitetens basfinansiering Teknologibaserad/produktutveckling: Nokia, Tekes Finlands Akademi, Suomen kulttuurirahasto Helsingin Sanomain säätiö Jenny & Antti Wihurin säätiö, Koneen säätiö, Alfred Kordelinin rahasto, Emil Aaltosen säätiö Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland

Mest forskas det i mediekultur och populärkultur Mest forskas det i mediekultur och populärkultur. Det beror dels på medierna – underhållning och populärkultur har en stor betydelse i dagens kultur och å andra sidan det paradigmskifte som skett senast i slutet av 1990-talet där kulutforskningen synvinklar, kvalitativa metoder och intresset för det vardagliga mediebruket slog igenom ordentligt inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Följande i ordningen var journlistikforskningen och tredje populärast forskning inom organisationskommunikation och samhällsvetenskaplig och politisk kommunikationsforskning.

Medieforskningen i Finland Största delen av journalistikforskningen är innehållsbaserad (56,8 %) Det journalistiska arbetet undersöks också mycket (37 %) Bara lite om visuell journalistik (5,7 %) Kvalitativ betoning – rädsla för att statistiskt kunnande ska försvinna Nationellt inriktad; globalisering, medieindustrin, mediesynlighet

Innehåll – medietexter ”media performance” omger oss överallt också film, affischer osv Tre viktiga frågeställningar: Vad säger medietexterna? På vilket sätt säger de det? Varför säger de det? Medietexterna har ofta många betydelser och står i konflikt med varandra Medietexterna är produkter av kulturindsutrin. Deras innehåll är sällan helt slumpmässigt eller ogenomtänkt. Medietexterna skapar den värld vi lever i och påverkar också våra relationer till varandra genom att bestämma vad som är ”normalt” och vad som är ”onormalt”. Många av medietexten skapas av mediebolag – som är drivna av en vinstlogik, dvs. de ska göra pengar Men alltid är medietexterna inte sådana att delar för företagande utan de uppmuntrar också mänskor att vara kritiska – då är det ett av sätten som medierna konkurrerar på. Kulturindustrin kan definieras som symbolproduktion som siktar på kommersiell framgång och som fungerar enligt affärsmässiga principer

Medierna och deras innehåll ”vad de erbjuder oss och hur de gör det” (Silverstone 1999) Texterna och deras påståenden MEN: studiet av texter ger inte information om hur texter mottas Vad och hur – dvs. innehåll och uttryck

Kvantitativ innehållsanalys objektiv, systematisk, kvantitativ, manifest material sampelbaserad produktionsrutiner --> tid, sida, källa Innehållsstrukturer (avdelningar o.s.v.) fokus --> teman, aktörer, objekt, genrer, ursprung

Innehållsanalys (content analysis) Fördel: mer systematisk än många av de kvalitativa metoder som används för analys av innehåll Lång tradition; textanalys på 1700-talet, propagandaanalys, masskommunikationsforskning på 1950-talet Mål: att granska hur nyheter, drama reklam och underhållning reflekterar sociala och kulturella frågor, värderingar och fenomen

Villkor för tolkningen av medietexter Kontext Intertextualitet Genre En text på många språk – inte bara det som formas med ord utan också bilder och ljud (musik) Kontext är svårt som begrepp eftersom man kan avse så många olika saker – produktionskontext, samhällelig, kulturell och historisk kontext. Den kontext som medietexter tas emot i. Intertextualitet – t.ex. att medietexter innehåller referenser till andra medietexter, men också att medietexter läses i relation till andra texter. En enskild text är således en egen betydelsehelhet och också en del av ett större textnät. Intertextualitet tar sig uttryck på många olika sätt – t.ex direkta citat i en nyhetsgrej från presidentens tal eller tv-serien Simpsons där det hela tiden finns hänvisningar till andra medietexter (vilken betydelse har det om vi känner till/inte känner till dem?)

Faktorer som påverkar det journalistiska arbetet Externa faktorer Samhälle, kultur Lagar, regler Utbildning Interna faktorer Organisation och rutiner på redaktionen Värderingar och regler Maktförhållanden (Ekström & Nohrstedt 1996)

Nyhetskriterierna (Galtung & Ruge 1965 Nyhetskriterierna (Galtung & Ruge 1965. The structure of foreign news: The presentation of Congo, Cuba and Cyprus Crisis in four Norweigan Newspapers) frekvens tröskel absolut intensitet ökning av intensitet tydlighet meningsfullhet kulturell närhet relevans enhetlighet prognosenlighet tillgång överraskningsvärde fåtalighet motsats till prognoser kontinuitet strukturell egenskap referens till eliter referens till någonting negativ Nyhetskriterinera är bekanta från den första grundkursen i journalistik. Oftast när man talar om nyhetskriterier baseras diskussionen få John Galtung och Mari Holmboe Ruges undersökning från 1965.

Lasswell, Lerner & de sola Pool (1952) Tidsperiod på 60 år, 5 världstidningar Två olika trender i ledarspråket Ökande nationalism Expanderande proletära doktriner Verkade stöda deras hypotes om att den internationella sociala revolutionen hade bubblat under ytan redan en tid

Mediemonitorering Val, katastrofer - hur mycket, hur mångsidigt (vems röster hörs) - jämförelse mellan medier - vinkling, retorik, källor - täckning av demokratiaspekter - kortvariga - grova  mediekritik Mänskliga rättigheter och gemensamma problem (rasism, kärnavfall, konfliktlösning) - hur, hur mycket, hur ofta - experter vs. ”vanliga människor” - kontinuerling - grova (trender)  mediekritik

GMMP; bakgrund En nyhetsdag i mer än 70 länder 1995, 2000, 2005: Skapades ursprungligen för den fjärde kvinnokonferensen 1995 Baserat på frivlligt samarbete mellan universitet, journalister m.fl. Press, radio, tv 1995 utgjorde kvinnorna 43% av dem som presenterade och rapporterade nyheterna och 17% av dem som uppträdde i nyheterna 2000 utgjorde kvinnorna 41% av dem som rapporterade nyheterna men bara 18% av nyhetsaktörerna

% of women by region 1995, 2000, 2005

Finland 2005: Gender of actors by topic (%)

Finland 2005: Gender of actors by function (%)

Slogans of change. Three outlooks on Finnish Television Contents (Aslama 2008) Utgångspunkt i samhällsdiskussionen om tv:s framtid Tabloidisering, ”dumbing down”, ”enterainiation/viihteellistyminen” Kvantitet, kvalitet och form Kvantitet Det finländska tv-utbudet 1993-2004 Kvalitet Nyhetsundersökning 2002 och 2003; teman och vinklingar Program på axeln information-underhållning Form hybridprogram Undersökningen hade tre mål: Operationalisera den diskusion som fördes i samhället om förändringar televisionens innehåll Testa empirisikt hur förändringarna tar sig uttryck, granskade mot tidgare forskning och forskningstraditioner Diskutera på vilka olika nivåer förändringarna tar sig uttryck och vad de kan innebära --- Undersökningen visade att i det stora hela har inga större förändringar skett. Efter digitaliseringen (av tv) skedde vissa renodlingar av kanalerna, men totalt sett erbjuder kanalerna ett mångsidigt utbud. I studien ingick också nyhetsanalys där man såg på andelen kvinnor – och där kunde man se att kvinnor fortfarande är underrepresenterade.

Gröna nyhteter (Monika Djerf Pierre, 1996) Undersöker miljönyheter i svensk tv 1961-1994 Genredefintion: vad är miljöjournalistik Undersöker berättandet 60-talet: Den speglande miljöjournalistiken 70- och 80-talen: Den kritiskt dokumenterande miljöjournalistiken 90-talet: Den populariserade miljöjournalistiken

Personporträttet som mediegenre (Siivonen 2007) Närläsningsstudie Definierar personporträtt – vad är de egentligen? Jämförelse mellan dagstidningar och damtidningar Jämför också med genrer utanför journalistiken, t.ex. Biografier Personporträttets roller Journalistiska aspekter Genus, hem och arbete Porträttutlösande faktorer Kritisk textanalys, diskursanalys – konstruktionistiskt angreppssätt. ”eftersom journalistiska texter är en del av den textrepertoar som bidrar till vår världsuppfattning – konstruerar verkligheten. Genreforskning eftersom försöker utforska personporträttet som tidningsgenre och genom sin ansats att avgränsa det från andra närstående mediegenrer. Ser på teman – både laoyt och innehåll och kombination, t.ex. Faktarutor och avslut Föräldraskap som ett inslag i personporträttets gestaltning av personen

Undersökning av rasism och främlingsfientlighet i finländska massmedier (Camilla Haavisto 2008) Största artikeltemana Lagstiftning och myndigheters agerande Övriga olagligheter utförda av etniska minoriteter Majoritetsbefolkningens förhållande till minoriteter Nya flyktinggruppers ankomst Informativ artikel (bakgrund) Arbete eller arbetslöshet Vem talar? Myndigheter (43 %) Representant för utl. eller minoritetsgrupp Andra medier eller mediet självt