Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar Du kommer vidare då du klickar på musens vänstra knapp Eleverna kan få åhörarkopior enligt ditt eget val om du väljer det ur Arkiv/Skriv ut menyn Du kan komplettera materialet enkelt enligt eget gottfinnande Ha överseende med skrivfel och omkastningar av siffror i årtal

Kurserna ”Människan, miljön och kulturen” samt ”Den europeiska människan” är sammanslagna i en helhet som går kronologiskt och behandlar dessa två kursers innehåll parallellt. Kurserna har dock numrering och kallas Kurs 1 och Kurs 2. De följer Vasa Övningsskolas läroplan.

Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan Feodalisman Stadsväsendet

Historiografi Vad är historia? Hur fås uppgifter om hur det varit? beskrivning av det förflutna det förflutna i sig själv vetenskap Hur fås uppgifter om hur det varit? t.ex.: kvarlevor (ben, redskap, gravar byggnader etc.) skriftliga källor (dokument, brev, beslut, berättelser etc. muntliga källor

Historien använder hjälpvetenskaper: geologi botanik etnologi jämförande språkforskning kemi fysik etc. Varför läser vi historia? vi lär oss : varför det är som det är ser samband vidgar medvetandet vi blir mer kritiska men lär vi oss något ???

Historiens indelning Förhistorisk tid Historisk tid inget skriftligt material och sönderfaller i : stenålder bronsålder järnålder Historisk tid skriftligt material och uppdelas i: gamla tiden medeltiden nya tiden

Drag i människans utveckling Samlarstadiet människan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc. rörligt liv kamp för överlevnad ingen högre kultur Jägarstadiet naturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg existensen säkrad möjlighet för kulturell verksamhet

Typiskt för tidiga kulturer Jordbruksstadiet levebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel) fast bosättning livsmedel lagrades nya metoder försvarssystem ekon. system sociala system regler för samhällslivet kulturella aktiviteter Typiskt för tidiga kulturer tro på natur och andeväsen syns i : begravningsseder, offer och avbildningar

ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

Floddalskulturerna Första högkulturerna i: Tvåflodslandet Mesopotamien Persien Egypten Kina Indien Dessa områden fyllde villkoren: vatten god jordmån rätt klimat råvaror

Mesopotamien Kulturfolk Sumerer (c. 4000f.kr.) Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, Eridu Typiskt: utvecklad rättsskipning (Lipit-Isthars lag) näringar:jordbruk & handel religion = polyteism kultur : kilskrift, högtstående arkitektur och konst

Fornbabylonien (från c. 2300 f.kr.) skapades av akadderna som krossade Sumer typiskt: handeln viktigast stadsväsendet blomstrade expansion till Medelhavet enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag (vedergällningsprincipen) Assyrien hettiter krossade fornbabylonien långvariga strider tills assyrierna segrade: militärvälde (stat) Ninive huvudstad

Nybabylonien (600-talet f.Kr.) främsta regenter: Assurnasirpal II Assurbanipal Nybabylonien (600-talet f.Kr.) upprättades av kaldeerna tillgrep folkförflyttningar främsta regent: Nebukadnessar kulturellt utvecklat: matematik astronomi astrologi stjärnbilder sjudagarsveckan

Persien expansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambyses omfttade senare hela Främre orienten främsta regent: Darius el. Dareios effektiv civil förvaltning vägnät effektiv post- & kurirtrafik tolerans mot kuvade religion Zarathustra införde dualism näringsliv jordbruk, handel, hantverk pengar (dareiken) i bruk

Egypten De äldsta fynden från 6000-talet f.Kr. Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisation Gamla Riket (3000-2200 f.Kr.) Politik: enat av farao Menes Memfis huvudstad härskarätten, dynastin, regerade privilegierad ämbetsmannakår

Religion Näringar Kultur polyteism Osiris (flodgud) Ra (solgud) faraon dyrkades prästerna centrala med privilegier) dödskult med balsamering sjunde dynastin pyramidbyggare (2600-2500 f.Kr.) Näringar jordbruk handel (medelhavsområdet) hantverk Kultur skrift (hieroglyfer) astronomi, matematik kalendrar

Mellersta Riket (2200-1700) Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) faraon despotisk Tebe huvudstad expansion mot Öst krossades av hyksos (nomadfolk) Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) Typiskt: aktiv expansion i Medelhavet (Totmes III) klippgravar Konungarnas dal tillkom härskare: RamsesII, Echnaton (monoteism) prästerna viktiga införlivades med Persien, Alexanders välde och Rom

Kina Äldsta tiden = härskarätternas tid Härskaren betraktades som himlens son Shangperioden (1500-c.1000 ) typiskt: stadsstatsbildningar klassamhälle med teckentydare och jordägare som de främsta Kaurissnäckan anvädes som betalningsmedel skrivtecken brons i bruk

Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.) Chouväldet (1000-250 f.Kr.) typiskt: makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar) viss rikslagstiftning förekom senare enades riket och muren påbörjades Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet) Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.) länsväsende tjänstemannavälde expansion i norr och syd sidenvägen till Europa och Rom Tang-dynastin (c 600-900 ) styrka och grund för senre utveckl

Indien Induskulturen c. 2500-1500 f.Kr. Omfattar ett stort område men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad Typiskt: jordbrukskultur avanserade stadsbildningar stadsplaner och avlopp handel & hantverk fruktbarhetsreligion Arierna erövrar? Indien på 1000-t

typiskt: kastväsendet införs (håller arierna vid makten) dyrkan av sol, himmel och måne införs arierna för med sig sanskrit

Grekland Kännetecken för utvecklingen geografin medförde att stadsstater uppkom styrelseformerna formades av näringslivet oligarkin utveklades till demokrati utflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades 1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

Attiska sjöförbundet räddade grekerna efter de peloponnesiska krigen (431-404) dominerade Sparta Makedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldet orientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationen politiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

Grekiska styrelseformer Oligarki Sparta Eforer verkställde Gerusian gamlas råd, gav förslag Folkförsamling ja/nej Två kungar militära ledare Demokrati Aten Arkonter verkställde Femhundramannarådet beredde Folkförsamling beslutanderätt Tio strateger militära ledare Ostrakism

Grekisk religion Olympiska gudar (panhellenska) Blandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologi Tre nivåer av gudar och gudomligheter: Olympiska gudar (panhellenska) mänskliga, evigt unga, odödliga Zeus, statslivet Hera, härden, äktenskapet Poseidon, sjöfart, hav Hades, dödsriket Hermes , budbärare, resenärer

Heroer (lokala gudar) Naturväsen Pallas Atena, krigskonsten Afrodite, skönheten Apollon, bildningen Dionysos, livsglädjen Heroer (lokala gudar) Herakles Teseus Oidipus Naturväsen hjälpte eller stälpte i det dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor nymfer kentaurer satyrer

Dyrkan: Följder: tempel som hölls öppet på gudens dag offerseremonier sång dans inga präster, personligt gudsförhållande Följder: teatern (ur Dionysoskulten) idrotten (OS) (Zeuskulten)

Grekisk livssyn Två dominerande synsätt: Apolloniska livssynen ”intet för mycket” besinning, måttfullhet acceptera vad gudarna har i beredskap övermod ”hybris” hämnades av gudarna Dionysiska livssynen möjligheterna obegränsade ”njut och lev”

Grekisk filosofi Intresset vändes från det ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga. Hellensk filosofi Joniska naturfilosoferna vad är alltings gemensamma urämne Pytagoreerna matematiken kan förklara allt Sofisterna allt är relativt

Sokrates & Platon Aristoteles intresset till individen absolut sant och rätt finns visdom ger kunskap om det rätta den som vet rätt gör rätt skillnad mellan fenomenensvärld och ideernas värld Aristoteles erfarenhet och förnimmelser ger kunskap kunskap kan systematiseras kunskap kan härledas , bevisas och definieras skapade och grundade de flesta gamla vetenskaper A. blev auktoritet och lärorna bestod till slutet av medeltidwen

Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en livssyn ) cynikerna behovsfrihet = lycka stoikerna osjälviskhet, behärskning och pliktuppfyllelse epikureerna måttfullhet individualitet

Grekisk konst och litteratur Utmärkande: klarhet stramhet fulländning individuell prägel Konsten betjänade religionen Arkitektur = tempelkonst Typiskt: kolonnaden / pelarhallen Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

1. Äldsta stilen (arkaiska) c.560-480 f.Kr. Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska) c.560-480 f.Kr. motiv: vackra ynglingar typiskt: harmoni saknar porträttlikhet egyptiska drag brons Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren 2. Klassiska tiden formstelhet ersätts med realism marmor

1. Episk diktning (berättande) Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen 3. Hellenistiska tiden dramatik och rörelse införs i skulpturen Ex. Laokoongruppen från Rhodos Litteraturen 1. Episk diktning (berättande) hexameter Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén 2. Lyriken (stämningsdikter) berättar om livets glädje och sorg Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

3. Dramat 4. Övrigt tragedi (sorgespel) Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides komedier (lustspel) Ex. Aristofanes, Menandros 4. Övrigt historieskrivning Ex. Herodotos, Tukydides

Grekernas arv till eftervärlden Demokratiska idealet skapa rättvisa tillvarata medborgarnas kunskap och intresse Kunskapssynen förmågan att utvidga och systematisera vetandet forskningens och experimentens betydelse Filosofin grunden för existensen och dess villkor

Rom / Romarriket Indelas i : Kungadömet c. 700- 509 f.Kr. Republiken 509-31 f.Kr. Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr. Principatet 31-180 e.Kr Militärdespotismens tid 180-284 e.Kr. Samregenternas tid 284-395 e.Kr Uppdelningen bygger på styrelseformen

Roms expansion Uppdelas i : Första skedet 396 Veiji c. 300 latinska folken 265 Apenniniska halvön Andra skedet (puniska krigen) Sicilien, Sardinien, Korsika (241) Cisalpinska gallien (222) Spanien (201) Nordafrika (146) Asia (133) Tredja skedet Transalpiska gallien (51) Egypten (30)

Kungadömet Enligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr. Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600. Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t. Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

Republiken 1. Samhällsklasser: patricier ( jordägarkalss) plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare) slavar (rättslös arbetskraft) 2. Republikens styrelse: Folkförsamlingen (3st) folkrepresentation ledare: folktribun med veto Senaten 300 valda senatorer på livstid

Ämbetsmän (verkställde) initiativ till lagar fick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor Ämbetsmän (verkställde) konsuler (2) ledde senaten säkerhet befälhavare domare skyddades av liktorer censorer skatter byggnadsverksamhet sedligheten pretorer domstolsföreståndare

3. Bundsförvanter & provinser ediler ordning offentliga nöjen kvestorer statskassan I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader 3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera romarna styrde i Rom italiska folken soldater självstyre skattefrihet övriga skatt begränsat självstyre

propretor eller prokonsul publikaner garnisioner Provinsen styrdes av: propretor eller prokonsul civil och militär ledare publikaner skatteindrivare garnisioner garanterade lugn

Näringslivet Från jordbruksstat merkantil världsmakt Orsak: Följder: ter. &pol expansion Följder: ändringar i samhället Lantbruket Sicilien svarade för spannål = vin- & olivodling på halvön =

kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) = slavarbetskraft kom att dominera Handel & sjöfart goda hamnar i syd efter Kartagos fall romersk handelsdominans Ostia handelscentrum för västra Medelhavet romerska denaren allmän importen i huvudsak livsmedel sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

ägde romersk rösträtt stundtals 300000 som staten höll vid liv erbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna förmögna företagare med visst pol. inflytande Optimater storgodsägare med inflytande ”ämbetsmannaklassen”

Religionen Ursprungligen fruktbarhetsdyrkan Gudar riter teckentydning Gudar t.ex. Jupter, Janus, Vesta Blandmytologi efter erövringen av Grekland Dionysos- Bacchus Zeus - Jupiter Poseidon - Neptunus

Präster Romerska rätten tyder gudarnas vilja begränsad makt för de var underställda pontifex maximus (statlig överstepräst) Romerska rätten tolv tavlornas lag alla parter hördes vittnessystemet infördes skuld måste bevisas skilda domstolsbyggnader

Republikens fall Inre kamp : jordägoförhållanden proletariatet maktgrupperingar adelsparti folkparti hären Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus. Senare inbördeskrig: 1:a ( 88-82) Marius Sulla Res: Inga

Pompeijus Caesar Crassus (1:a triumviratet) Caesar vann och genomförde: diktator på livstid pontifex maximus senaten 900 bättre provinsförvaltning veteraner blev kolonister offentlig byggnadsverksamhet julianska kalendern Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken 3:dje Antonius Octavianus Lepidus

(2:a triumviratet) Octavianus segrade och tog namnet Augustus 31fKr. Kejsardömet hade uppstått

Kejsardömet Indelas i : Augustus blev: Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr. Militärdespotismens tid 180-284 Samregenternas tid 284-395 e.Kr. Augustus blev: princeps senatus imperator pontifex maximus innehavare av den tribunisiska makten dvs all makt samlad i en hand

Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinserna Under Augustus: infördes gunstlingsväldeoch en av kejsaren beroende ämbetsmannakår folkförsamlingarna avskaffades och senaten blev kejsarens uppvaktning Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinserna Under militärdespoterna byttes kejsare ofta och den romerska rösträtten utsräcktes till hela riket Diocletsianus införde tronföljd genom samregenter

Medeltiden gamla- medel- nya tiden tiden tiden Gräns till medeltiden: c.400 c.1500 Gräns till medeltiden: Folkvandringarna Kristendomens seger Västroms fall

Folkvandringarna Orsaker: Rörelser: Hunnernas invasion från öst Klimatförsämring Germanerna ”jordhungriga” befolkningsökning bruksmetoderna Rom lockade med rikedom och kultur Rörelser: västgoterna kom till Rom 476 och avsatte den sista kejsaren

Slaverna östgoterna erövrade även Rom franker och burgunder slog sig ned på keltiskt område Angler och saxare flyttade över till det keltiska Britannien langobardernas ankomst till Lombardiet avslutade germanska vandringarna Slaverna Fyllde tomrummet germanerna lämnat: nordslaver (polacker, tjecker, slovaker) sydslaver ( slovener, serber, kroater) östslaver (ukrainare, ryssar, blev under hunnerna)

Övriga folk balter: finsk-ugriska: hunniska: letter litauer preussare finnar ester liver magyarer hunniska: bulgarer

Vikingatågen Nordmännen stod utanför folkvandringarna men började röra på sig på 800-talet (handels-, plundringsfärder) Orsaker: jordbrist arvsregler uppkomsten av kungadömen Europas lockelser Förutsättning: havsgående skepp

Färder i västerled Syfte: Mål: Annat: av danskar & norrmän handel & plundring Mål: kyrkor, kloster och bosättning i : Irland England Frankrike Spanien Medelhavet bosättning på Island och Grönland Amerika upptäcktes Annat: Knut den store skapade välde Normandie (Rollo)

Färder i Österled Syfte Mål Annat: i huvudsak svenskar i huvudsak handel Mål Kaspiska havet Neva -Volga Svarta Havet Dyna-Dnjepr Annat: Birka centrum Rurik? bildade första ryska väldet Åland, Åbolands öar befolkades

Vikingatågens slut 1000-talet korståg till Palestina och mot Europas hedningar Norden kristnades med England som utgångspunkt (för att få slut på härjningarna) Finland kristnades med Sverige som utgångspunkt Norden och Sverige, Finland under katolska kyrkan Västerländsk kultur Nordisk samhällsutveckling

Kristendomen Utgångspunkt: Romarna religiöst toleranta judendomen omfattade (-ar) tron på en Messias en del omfattade Jesus från Nasaret som den utlovade läran spreds av lärjungar (Paulus) i den romerska världen Romarna religiöst toleranta lokala trosvarianter godkändes så länge de inte hotade staten kristendomen tog avstånd från staten och uppfattades som asocial

Kyrkans inre utveckling Kristna förföljdes men utan resultat Konstantin var förste kejsaren som lät kristna sig statsreligion 395 Kyrkans inre utveckling urkristna kyrkan tog avstånd från det världsliga i väntan på Jesu snara återkomst barmhärtighetsverksamheten utövades (social hjälpverksamhet) organisationen lös ”villoläror” uppkom behov av organisation då kyrkan blev stor

biskopsämbeten tillkom och påvekyrkan uppkom från 400-t erhöll kyrkan sin lärobyggnad den institutionaliserade kyrkan erhöll världslig makt under Gregorius den store under honom erkändes påven som Europas andliga överhuvud under Karl den stores tid tillkom Kyrkostaten 1054 delades kyrkan p.g.a. lärostrider och grek.ortod. utvecklades klosterväsendet uppkom som motvikt till världsliga kyrkan

Klosterväsendet Avskildhet, uppoffringar, ensamhet = eremiter = möjlighet att nå paradiset Inhägnade eremitbyar = klaustrum = kloster Regler för livet gavs av Benedictus av Nursia fattigdom kyskhet lydnad praktisk verksamhet skolor , sjukvård växtodling, härbärgen

Araberna PÅ 600-talet uppträdde muhammed som predikade en ren monoteistisk lära för araberna Fördrevs från Mecka men fick anhängare i Medina Inledde ett heligt krig för att sprida islam vid sin död 632 behärskade han Arabien Efterträdarna kaliferna fortsatte expansionen

Kalifen var världslig och andlig ledare På kort tid togs Syrien, Egypten, Palestina, Mesopotamien, Persien och Nordafrika. På 700-talet togs pyreneiska halvön och först 732 lyckdes Karl Martell stoppa mohammedanerna vid Poitiers Kalifen var världslig och andlig ledare storvesiren och guvernörer var ex. på ämbetsmän Väldet svårstyrt och sönderföll i kalifat (ex. Kalifatet Cordoba) Hög kulturell och kunskapsnivå

Frankrike Erövrat av Julius Caesar 51 f.Kr. Från 400-talet föll germanska folk in och samhällsbildningar tillkom 486 fördrevs den sista romerska ståthållaren F. enades under merovinger- kungen Klodvig F. delades efetr hans död och 200 år av inbördes strider följde makten kom att utövas av mjaor domus

687 endes riket igen och major domus Karl Martell stoppade araberna i Poitiers 732 Karolingiska ätten uppstod då sonen Pippin den lille blev kung Dennes son Karl den store (d.814) utvidgade väldet till Elbe Korades till kejsare i Rom 800 Riket organiserades feodalt. Aachen huvudort Riket föll samman i själstyrande områden. Kungen i Paris

norra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldöme Från 900-talet capetingernas ätt som systematiskt byggde upp kungamakten norra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldöme på 1100-t stärktes riksenheten och ett rättsväsende tillkom. Generalständerna uppkom Från 1300-talet styrde huset Valois och 100-årskriget utbröt (Avslutades 1453 E. fick behålla Calais) Kriget förödande men stärkte kungamakten (Jeanna dÁrc)

England Befolkningen en blandning av: kelter romare angler & saxare vikingar & normander Splittrat och 878 tillkom Danelagen 1013-1048 E. danskt Slaget vid Hastings 1066 förde Vilhelm erövraren till makten Feodalismen infördes, men var inte lika splittrande som i övriga Europa

Stor skillnad mellan fransktalande överklass och befolkningen 1100-1200-t härskade ätten Plantagenet Från mitten av 1100-t krig med F. kungen Henrik II vasall till franska kungen. Kamp om franska kronan Henrik införde juryinstitutionen folket med i rättskipningen Under följande regenter fortsatte kriget och skattetrycket hårdnade

Under Johan utan land ledde det till uppror och Magna Charta tillkom: ingen fick häktas eller fängslas uran laga rannsakan och dom inga nya skatter utan att vasallrådet hördes MC gäller fortfarande i omarbetad form och fick efterföljare i de flesta länder På 1300-t tillkom parlamentet (överhus och underhus) Detta parlament skulle ge skatt och stifta lag med kungen konstitutionell monarki

1339-1453 hundraårskriget Från 1455 Rosornas krig social & ekonomisk kris pest och krig gav omfördelningar ny samhällsgrupp (arrendatorer) nya näringar (får, ylleprod.) E. förlorade (kanoner i fält första gången) Från 1455 Rosornas krig (inbördeskrig) avslutades 1485 då Henrik VII blev kung stark kungamakt med stöd i parlamentet England nationalstat

Feodalismen Tillämpades c.700-1500 (1868) Militärt och administrativt system som uppkom i brist på pengar Kungen gav län åt en storvasall (kron-) Uppg: svara för skatter försvar förvaltning för kungens räkning avgav trohetsed till kungen Storvasallen kunde ha undervasaller

Vasallerna blev mäktiga och inflytelserika länen blev ärftkiga och självstyrande Systemet ledde till förvecklingar och krig samt splittring i visssa fall England - Frankrike Tyskland Utkonkurrerades av stärkt kungamakt och borgerskapets frammarsch då penningväsendet blev vanligt

Kyrkan under medeltiden Nedgång 800-900 Uppgång och blomstring c. 1000-1300 simoni förbjöds celibat yrkades högre etik Två synsätt gudsstaten på jorden påven och kyrkan ledande världsliga makthavarna underställd kyrkan kykan oberoenda av gränser folk och lagar

Gregorius VII Henrik IV kyrkan verkade i stater och är underställda den världsliga fursten maktkamp (investiturstriden) Gregorius VII celibattvång ingen världslig inblandning i kyrkliga tillsättningar Henrik IV avsatte påven lystes i bann uppror på halsen avbön i Canossa fördrev påven

Kampen ledde till konkordatet i Worms 1122 påven valdes av kardinaler biskopar valdes av domkapitel men kungen fick närvara Innocentius III lyckades på 1200-t helt frigöra kyrkan från det världsliga gudsstaten förverkligades då regenterna mottog sina länder som vasaller till påven Andra resultat av uppgången korstågen (1096-1492) bl.a. Palestina (en del rövartåg) Finland, Baltikum Spaniens morer

Nedgången Kykokonstens och -byggnadernas blomstring basilikan romansk stil gotisk stil filosofins utveckling i kyrkans tjänst Nedgången slutet av 1200-t minskade påvemakten Orsaker: nationella kungadömen kyrkans världsliga engagemang missbruk inom kyrkan 1309-77 påvens babyloniska fångenskap

1377-1449 Stora schismen Krav på reformer Hus, Wycliff och Luther parallellpåvar Krav på reformer Hus, Wycliff och Luther

Stadsväsendets uppsving Stadsbo = borgare befolkningskoncentration i skydd av en borg Borgare = person med burskap rätt att idka handel hantverk Staden styrdes av borgmästare råd

Handel & hantverk reglerades av Gillen (handelsmän) intresseorganisation med stort inflytande priser löner tider Skrån (hantverkare) intresseorganisation som svarade för utbildning (lärling, gesäll, mästare) kvalitet hjälpverksamhet

Blomstring från 1000-talet Medelhavet: Milano Venedig Florens Genua förmedlade varor fån öst Nordtyskland: Lybeck Hamburg Bremen Hansan förmedlade varor mellan syd och nord från nord: päls, tjära, fisk från syd: salt, vin, textil

Adeln Högsta samhällsklassen med egna privilegier (rättigheter) Uppkom under medeltiden som särskild grupp p.g.a. behovet av belöningssystem för: beväpnat och bepansrat rytteri förvaltning Ersättning för erlagd tjänst kunde vara: förläning skattefrihet rätt till ämbeten domsrätt

Godsägaradeln utvecklades senare till hovadel och ämbetsadel p.g.a. rytteriets minskade betydelse borgarklassens frammarsch Adeln kom att indelas i högadel furstar grevar friherrar lågadel obetitlade i allmänhet Ynglingar erhöll skolning och dubbades till riddare: sven väpnare riddare