- bakgrundsmaterial för publikationen. 31.10.2005 Faktarutor 2 Energiföretagen satsar på att hejda klimatförändringen •Handboken Kompassen – frågor och.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1 Ívar Jónsson Arbetsmarknaden i Västnorden mikroekonomier - almänna förutsättningar.
Advertisements

Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
HVDC och bilder Vilken är politikens roll i en starkt föränderlig energimarknad?
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
Project Liquid Natural Gas Norway - Sweden Utsläppsrätter.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Vill du bli ett energigeni?
Europaparlamentariker
Ulvik 2007.
Kort om miljön och vår konsumtion
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Antal ledamöter per medlemsland, Europavalet.
Elcertifikat –den svenska modellen FERA styrelseseminarium Nils Andersson Vattenfall AB.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kalmar län Workshop om persontransporter 29 april 2010.
MERVÄRDESBESKATTNING AV AFFÄRSVERKSAMHET INOM OCH UTOM EU.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2010 •Försäljningen (inkl. skatter)1 970 mill. € •Fjärrvärmeenergi35,8 TWh.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2013 •Försäljningen (inkl. skatter)2 330 mill. € •Fjärrvärmeenergi31,6 TWh •Medelpriset (inkl. skatter)7,4.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Växthuseffekt och klimat
Energiformer och energikällor
Kundundersökning mars 2010
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Fossilbränslefri region
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Hur fångas energi?.
Energikällor.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Sveriges utrikeshandel (Andelar i procent) ImportExport EU (25) EFTA NAFTA Central- och Östeuropa Asien - Japan - Kina Övriga 59,9.
Utsläppsrätter och miljökostnader
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
1 01/11/2011Fera 01/11/2011 /FeraOH- 1
Energieffektivisering i EU SEEF 19 februari 2008 Edvard Sandberg Svensk Energi.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Viktig för KUNSKAP om användning
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2014 Försäljningen (inkl. skatter)2350 mill. € Fjärrvärmeenergi31,3 TWh Medelpriset (inkl. skatter)7,5.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
Heat 1 Energi från avfall. Esbo Försäljningschef Dan Blomster Fortum Heat.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2011 Försäljningen (inkl. skatter)1 930 mill. € Fjärrvärmeenergi30,1 TWh.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2012 Försäljningen (inkl. skatter)2 250 mill. € Fjärrvärmeenergi33,6 TWh Medelpriset.
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Elåret 2012 Finsk Energiindustri
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
BRÄNSLEN och vår miljö Annika Adolfsson.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Nilsan Energikonsult AB Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Nisses elskola FERA 16 februari 2011.
Sverige nettoexportör av el Ökad elproduktion Effekthöjning på befintliga kraftverk Utbyggnad av vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme. Minskad.
Fjärrvärmeåret Marknadsandel av uppvärmning bostads- och affärsbyggnader samt offentliga byggnader Värmepump: inkl. elektricitet förbrukat.
Elåret Finsk Energiindustri.
Strukturen i pappersindustrin 2012
Klimat och miljö.
Uppdaterad Finsk Energiindustri
Elåret Finsk Energiindustri.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
Presentationens avskrift:

- bakgrundsmaterial för publikationen

Faktarutor 2 Energiföretagen satsar på att hejda klimatförändringen •Handboken Kompassen – frågor och svar om klimatförändringen är avsedd för kundservicepersonalen inom energisektorn •En projektgrupp vid Finsk Energiindustri har sammanställt expertsvar på kundernas frågor om klimatförändringens orsaker och följder •Produktionen av handboken har fått ekonomiskt stöd från Programmet för information om klimatförändringen (ilmastonmuutos.info) som ett led i genomförandet av den nationella energi- och klimatstrategin •Projektet utbildar också energiföretagens kundservicepersonal •Diaserien och Kompassen kan laddas ner på Finsk Energiindustris webbplats

Faktarutor 3 Varför skall klimatförändringen hejdas •Klimatförändringen orsakas av människans aktivitet •De verkliga konsekvenserna av klimatuppvärmningen är inte helt kända •Det är möjligt att temperaturhöjningen har skadliga effekter för hela jorden •Temperaturhöjningen påverkar människornas, djurens och växternas liv •Det går att hejda klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen –Var och en kan medverka till detta

Faktarutor 4 De förnybara energikällornas andel av elkonsumtionen 2002 Källa: Eurostat

Faktarutor 5 Koldioxidutsläpp från elproduktionen 2003 g/kWh Källa: Eurelectric * uppgifter för 2002 ** uppgifter för 2001

Faktarutor 6 Elanskaffning enligt energikälla ,8 TWh Vattenkraft 17,0 % Vindkraft 0,1 % Torv 7,5 % Biobränslen 1,7 % Kärnkraft 25,1 % Naturgas 11,6 % Stenkol 18,2 % Olja 2,1 % Nettoimport 5,6 % Avfallsbränslen 1,1 %

Faktarutor 7 Stenkol 26 % Torv 19 % Trä 10 % Olja 4 % Övriga 2 % Naturgas 39 % Bränslen för kraftvärmeproduction 54 TWh, 2004

Faktarutor 8 Värmeindex i hus med fjärrvärme

Faktarutor 9 Fjärrvärme produktion år TWh

Faktarutor 10 Koldioxidutsläpp från elproduktionen i Finland g/kWh

Faktarutor 11 Svavel- och kväveutsläpp från elproduktionen i Finland g/kWh. Källa: Enprima

Faktarutor 12 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Österrike Sverige Portugal Finland Spanien Italien Frankrike Danmark Grekland Tyskland Irland Nederländerna Luxemburg Storbritannien Belgien EU Source: EU Mål för ökning av andelen förnybar el enligt RES-E-direktivet

Faktarutor 13 Kraftvärmeproduktionens (CHP) andel av elproduktionen 2000 Definitionen av CHP varierar. Källa: Eurelectric 0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %90 % 100 % Frankrike Irland Sverige Belgien Storbritannien Portugal Spanien Grekland EU-15 Tyskland Italien Österrike Luxemburg Finland Nederländerna Danmark

Faktarutor 14 Växthusgaser •De ämnen som orsakar växthuseffekten kallas växthusgaser •De viktigaste växthusgaserna med tanke på klimatförändringen är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), ozon och dikväveoxid (N 2 O), ämnen som alla även förekommer i naturen •Många syntetiska kemikalier som människan framställer är också kraftiga växthusgaser. De viktigaste av dessa är klorfluorkarboner (CFC och HCFC), fluorföreningar (HFC, PFC och SF 6 ) och bromföreningar (haloner, t.ex. CF 3 Br)

Faktarutor 15 De egentliga växthusgasernas andelar •Koldioxid 60 % •Metan 20 % •Halogenerade kolväten och andra organiska föreningar 14 % •Dikväveoxid 6 % Källa: IPCC 2001

Faktarutor 16 Kyotoprotokollet •Kyotoprotokollet ålägger industriländerna att minska utsläppen av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid). •Protokollet godkändes 1997 och trädde i kraft •Finland ratificerade Kyotoprotokollet 2002 tillsammans med de övriga EU-medlemsländerna. •USA och Australien har stannat utanför protokollet. •Protokollet kräver inte att u-länderna skall minska sina utsläpp.

Faktarutor 17 Partikelutsläpp •I Finland är en stor del av de partiklar som inandas med stadsluften gatudamm som lyfts upp från marken av trafiken, med andra ord indirekta utsläpp •Halterna av grova partiklar stiger speciellt i mars-april, då söndermald gatusand och asfaltdamm virvlar upp av trafiken •Partikelhalterna höjs också av utsläpp från energiproduktionen, industrin och trafiken och från vedeldning samt av långdistanstransport •Halterna av ultrafina partiklar är högst i omedelbar närhet av förbränningskällorna, t.ex. vid trafikleder

Faktarutor 18 Utsläppshandel •EU-medlemsländerna har inlett ett system med handel med utsläppsrätter (allowance), där anläggningarna har tilldelats utsläppsrätter enligt en nationell fördelningsplan (National allocation plan = NAP) •Utsläppsrätterna gäller bestämda perioder: ; osv. •Anläggningarna kan bedriva handel med de utsläppsrätter som de har fått sig tilldelade •Beslutet om hur många utsläppsrätter respektive aktör tilldelas fattas i förväg för hela den aktuella perioden •Drygt hälften av Finlands växthusgasutsläpp omfattas av EU:s utsläppshandel •Utsläppshandeln berör mest energiproduktionen och en del av industrin. Trafiken som är en stor utsläppsfaktor står utanför utsläppshandeln

Faktarutor 19 Vilka mål har EU förbundit sig till •I Kyotoprotokollet har Europeiska unionen förbundit sig att reducera utsläppen med 8 procent från 1990 års nivå •En del av EU-länderna måste skära ner sina utsläpp medan andra får öka dem jämfört med utgångsåret •Finlands åtagande är att åren hålla växthusgasutsläppen på i medeltal 1990 års nivå •Beroende på de nationella förhållandena kan utsläppsbegränsande åtgärder företas t.ex. inom energi- och trafiksektorn samt avfallshanteringen, •Länderna kan använda lämpliga styrmedel, exempelvis lagstiftning eller beskattning •Utöver dessa åtgärder möjliggör Kyotoprotokollet användning av så kallade Kyotomekanismer och kolsänkor (till.ex.närmast skogarna) för att uppfylla åtagandet

Faktarutor 20 Miljoner ton Växthusgasutsläpp Källa: Statistikcentralen

Faktarutor 21 Utvecklingen av elenergipriset inklusive skatt Källa: Energimarknadsverket /19974/19977/ /1997 1/19984/19987/ /1998 1/19994/1999 7/ /1999 1/2000 4/2000 7/ /2000 1/20014/20017/ /2001 1/20024/2002 7/ /2002 1/20034/20037/ /2003 1/2004 4/2004 7/ /2004 1/2005 cent/kWh Hushåll

Faktarutor 22 fjärrvärme Utvecklingen av medelpriset på fjärrvärme = 100 levnadskostnadsindex

Faktarutor 23 Elprisets sammansättning, hushållskunder 9,78 cent/kWh Källa: Energimarknadsverket Elanskaffning 33 % Elförsäljning 6 % Överföring i stamnät 2 % Överföring i regionnät 2 % Överföring i distributionsnät 31 % Elskatter 8 % Moms 18 %

Faktarutor 24 Energisnåla produktionssätt •Vid kraftvärmeproduktion kan procent av bränsleenergin utnyttjas •Kraftvärmeproduktion är en bra lösning med tanke på miljön •Vatten- och kärnkraft är de förmånligaste elproduktionssätten räknat per producerad kilowattimme

Faktarutor 25 Hushållen kan inverka på klimatförändringen genom att •spara på el, värme och vatten •följa energispartipsen •åka kollektivt, cykla eller gå •låta bilen stå •använda fjärrvärme eller elda med ved •köpa el som producerats med förnybara energikällor •köpa hållbara och högklassiga konsumtionsvaror •reparera och återanvända saker •sortera soporna •lämna in avfall till återvinning