Träff med fritidsgårdar i Örebro län VÄLKOMNA! Hällefors kommun

Därför är vi här, kort bakgrund (1): Folkhälsoavtal mellan ÖLL och länets kommuner, 2003-2007 Forts. på avtalen 2008-2011 Ny folkhälsoplan för Örebro län 2008-2011 PRIORITERAD MÅLGRUPP BARN OCH UNGDOMAR

Viktiga utgångspunkter samverka för en god hälsoutveckling angripa den ojämlika fördelningen av hälsa verka för en god hälsa hos barn och ungdomar stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet

Därför är vi här, kort bakgrund (2): Uppdrag av fritidsgårdarna i norra länsdelen samt länsnätverket för hälsofrämjande skolutveckling att hitta former för stöd och samverkan, ht-07… Träff 9 maj -08 i Örebro (askersund, kumla, lekeberg, karlskoga, degerfors, örebro, lindesberg, nora, arbetsgrupp med länsdelsrepresentanter Föreläsningsdag 2 december -08

Sammanfattning från maj 2008 Ny ”input”, fylla på med inspiration samt utbildning och kunskap från aktuell forskning Möta andra, erfarenhetsutbyte Arbeta med uppdrag, status och yrkesroll Jobba med värdegrunden, salutogent synsätt (stärka det som fungerar bra) Informera politiken och andra om gårdarnas potential och möjligheter För att verksamheterna ska kunna utvecklas krävs stöd från politik och beslutsfattare och samverkan med andra aktörer t ex skolan, bostadsbolag etc. Långsiktighet och stabilitet Målsättningar och tydlighet Marknadsföring av positiv bild av fritidsgården och ledarna Ledarskap Samverkan och dialog Öppenhet, lyhördhet Utbildade fritidsledare

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Skyddsfaktorer ökar sannolikheten för bra hälsa och att problembeteenden inte ska uppstå samt minska ev nuvarande problembeteenden Riskfaktorer ökar sannolikheten för dålig hälsa och att problembeteenden ska uppstå samt växa i omfattning Risk- och skyddsfaktorer påverkar sannolikheten för bra/dålig hälsa och problembeteenden… inte garanterar!

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER - olika nivåer, exempel Samhälle – lagar, regler Närmiljö – bostadsområdet, normer, socioekonomisk standard Fritid – aktiviteter, vuxennärvaro Skola – skolklimat, trivsel, betyg, närvaro Familj – relationen, tillit, normer, regler Vänner – skapa o behålla relationer, tillit Individ – impulskontroll, självkänsla, framtidstro, lösa problem o konflikter

Främja & förebygga Främja…  hälsofrämjande arbetet inriktas på att stärka skyddsfaktorer… och förebygga… förebyggande arbetet främst inriktats på att undanröja riskfaktorer. Tre olika begrepp: främja, förebygga och rehabilitera. För barn och ungdomar nästan enbart de förstnämnda. I begreppet rehabilitera ligger att återställa hälsan hos dem som förlorat den. Att förebygga tar sin utgångspunkt i ohälsan och det sjuka med ambitionen att förhindra att ohälsa uppstår (Vilka faktorer leder till ohälsa? Hur ska vi förhindra att ohälsa uppstår?). Vi behöver arbeta med hälsan utifrån båda synsätt och även kompletteras med en tredje strategi, en hälsofrämjande eller promotiv strategi (vilka faktorer bidrar till en bättre hälsa? Hur utvecklar vi mänskliga resurser?) Även om förebygga och främja kan överlappa varandra så skiljer de sig åt i sin målsättning. Främjandet fokuserar på att möjliggöra och att erbjuda medan förebyggandet fokuserar på att avvärja och att skydda. Främja, - skapa gynnsamma förutsättningar för ex. generella insatser typ Livskunskap Förebygga - vidta åtgärder i förväg för att förhindra att ohälsa uppstår ex. socialtjänsten, åldersgräns på alkohol och tobak, skapa en trygg och säker skolmiljö 8

Samband skydds-/riskfaktorer & hälsa Skyddsfaktorernas betydelse för dem med många riskfaktorer Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa. ”59”-stapeln högre än de med färre riskfaktorer, visar hur viktiga skyddsfaktorerna är. Det har större betydelse om man har många skyddsfaktorer än färre riskfaktorer.Steget mellan 0-2 och 3-4 är inte så långt… Ännu tydligare är detta i figuren för år 7. Mönstren lika för killar och tjejer. Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Liv & hälsa ung 2005 november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

Samband skydds-/riskfaktorer & hälsa Bland dem med flest riskfaktorer är det betydligt mindre vanligt med dålig hälsa för dem som också har många skyddsfaktorer än för dem som har få OBS! Nu vänder skalan! 43% & 22%, i de grupperna är hälsan sämre än bland 80-84 åringar där motsvarande siffror ligger på 12% bland kvinnor och 15% bland männen. Det finns grupper bland elever där ohälsan är högre än hos gamlingarna. Andel flickor respektive pojkar som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Liv & hälsa ung 2005 november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

Skydds- och riskfaktorer Skyddsfaktorer Familj Känner tillit till sina föräldrar Har regelbundna måltidsvanor Fritid Föreningsaktiv Fysiskt aktiv Skola Har kamrater i skolan Trivs i skolan Kan påverka i skolan Tycker skolan är trygg Riskfaktorer Familj Föräldrar utan arbete Bor inte med båda föräldrarna Bor i hyreslägenhet Fritid Ofta ensam Ofta ute på stan med kompisar Ofta vid datorn Skola Mobbad i skolan Utsatt för våld i skolan Kränkt av vuxen på skolan Skolkar ofta Drogvanor Ofta berusad Röker dagligen Har prövat narkotika Tabell 2. Skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer Familj: Tillit. Känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller.Måltidsvanor. Har regelbundna måltidsvanor (äter dagligen frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen). Fritid: Föreningsaktivitet. Har de senaste 12 månaderna varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller någon annan typ av förening.Fysisk aktivitet. Brukar träna på sin fritid mer än 30 minuter, minst 2 gånger i veckan. Skola: Kamrater. Har kamrater i skolan som vill vara med dem.Trivsel. Trivs i skolan mycket eller ganska bra.Demokrati. Får ganska ofta eller nästan alltid vara med och påverka det man gör i skolan.Trygghet. Anser att ingen behöver känna sig rädd eller hotad på skolan. Tabell 3. Riskfaktorer. Riskfaktorer Familj: Arbete. Ingen förälder har arbete. Familjetyp. Bor inte med båda sina föräldrar.Boende. Bor i hyreslägenhet. Fritid: Ensam. Är ensam nästan varje dag.Ute på stan. Ute med kompisar på stan/centrum nästan varje dag.Datorvanor. Sitter vid datorn mer än tio timmar i veckan i genomsnitt. Skola: Mobbning. Mobbad av någon av skolkamraterna under terminen.Våld. Har blivit utsatt för våld i skolan under terminen.Kränkt. Har blivit kränkt eller illa behandlade av någon vuxen på skolan (endast skolår 9 och gymnasiet år 2).Skolk. Skolkar minst två gånger per månad. Drogvanor: Berusad/full. Är berusad minst två gånger i månaden (skolår 9 och gymnasiet år 2) eller varit full någon gång (skolår 7).Dagligrökare. Röker dagligen.Narkotika. Har använt narkotika någon gång (endast skolår 9 och gymnasiet år 2). november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

Faktorer med starkast samband med hälsan Det är vanligare med dålig hälsa bland flickor som: inte trivs i skolan skolkar mycket har varit utsatta för våld på skolan inte känner tillit till sina föräldrar bor ensamma eller med någon annan vuxen än förälder har oregelbundna måltidsvanor använder datorn mycket Det är vanligare med dålig hälsa bland pojkar som: inte trivs i skolan inte har kamrater i skolan inte känner sig trygga i skolan inte känner tillit till sina föräldrar ofta är ensamma röker dagligen berusar sig ofta på alkohol Till skillnad mot ”kuberna” där antalet risk- och skyddsfaktorer som grupp analyseras så söker man i denna analys de faktorer som har starkast samband med hälsan. Det är skillnader mellan könen vad gäller vilka levnadsvanor som har starkast samband med hälsan. Det är mer likt vad gäller livsvillkoren, både i skolan och på fritiden. november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

Positiv trend - alkohol Andel elever som hade druckit alkohol någon gång under vårterminen uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).

Positiv trend – aldrig rökt Andel som aldrig har rökt uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).

Positiv trend - tillgång till narkotika Andel som har haft möjlighet att pröva narkotika uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).