Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Reflektioner:  Höga medicineringar, slentrian, avtrubbar  Bristande läkarresurser  KBT terapeuter själva sjukskrivna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tävlingens syfte TBS Stockholm vill att unga engagerar sig. Unga ska få möjligheten att göra skillnad, både i sitt eget liv och i andras. Därför bjuds.
Advertisements

Läkaren och det rådgivande samtalet
Kvinnocoachprojektet i KAK Lägesrapport från coachningen september 2011 Human Research AB, Iréne Ekmark, projektkoordinator o coach.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Patientenkät sommaren -13
Flytten från Morjärv hösten 2010
Individuellt Stöd i Vuxenlivet Arbetslinjen 2.0
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
RESULTAT FORMELN (2: WWR/Vietnamkriget/Pentagon)
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Första Hembesöket Viktiga steg för att skapa en förtrolig relation och göra en professionell bedömning De små detaljernas betydelse i samtalet Mötet som.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Mindfulness – en hjälp på vägen
Våga vara chef - en trestegsutbildning för chefer och ledare
Hälsovecka på Olaus Petriskolan Arbetslag B 2009
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
ÅTER TILL ARBETET - nya regler vid rehabilitering.
Morgonrock Fredag 18 januari 2013 på Stadshotellet i Luleå Insatser kring barn och unga – en kortsiktig kostnad eller en långsiktig social investering.
Bertil Almgren.
3.3 Vägen till entreprenörskap entreprenörskapundervisning Hur kan elever stöttas till att utveckla idéer och tro på sig själva? Hur kan kunskaperna om.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
LFA- Logical Framework Approach
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Försäkringskassans roll i samverkan
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Omställningsförsäkring! Ulf Brändström Eva-Maria Dufva
Barnskydd 2010 Salla Säkkinen och Tuula Kuoppala Barnskydd
Vitalis – back to life, back to work Ingrid Anderzén ArbetsRehab - Kompetenscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Landstinget Uppsala Län Institutionen.
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
ED Tua Haldin-Herrgård. Handledning och stöd som en kunnig, erfaren person i seniorposition ger åt en yngre utvecklingsvillig och –duglig person som befinner.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
- Ett samarbetsprojekt mellan KLARA i Varberg och Coompanion Halland
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen/ Europeiska Socialfonden.
Lägesrapport ESF- Strateg Åsa Fichtel Köping 19 maj 2014.
1.
Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
FLASH – Lektion 2 Mahmud Al Hakim 1Copyright, Mahmud Al Hakim, 2010.
SAMARBETE - OM ATTITYD, FÖRSVAR OCH ATT BEVAKA EGNA INTRESSEN.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
År 2: Genomförande – test av metod och modell.
Hälsa och Ledarskapsprogrammet Framtidens utbildning!
Resursmodellen Södertörn Ett projekt medfinansierat av ESF Perioden t.o.m Programområde 2 Motverka utanförskap: Insatserna ska öka.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Nykterhet och demokrati. AKTIV. Varför är du ideellt engagerad? Vad betyder ordet folkrörelse för dig? Kan ett samhälle vara demokratiskt utan frivilligas.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Tillsammans skapar vi en Inkluderande arbetsmarknad
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
GRUPPDISKUSSION 1. Under passet ”Hemlöshet – då och nu” med Elin Eriksson från Eskilstuna Stadsmuseum kom det fram att många personer som befinner sig.
Gruppdiskussion 2 Ni har nu fått tre goda exempel på olika metoder och arbetssätt presenterade för er – Vräkningsförebyggande arbete i Eskilstuna kommun,
Kortsiktig /Långsiktig effekt
SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND
Praktik för asylsökande
Bättre brukarinflytande 2017
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Olika är normen!.
ARBETSFÖR- MEDLINGEN KOMMUNEN KC FÖRSÄKRINGS- HÄLSO OCH KASSAN
Ungdomshuset BOOST Grundtanken är att stöda utsatta ungdomars väg till studier, arbete eller annan sysselsättning. Boost är en gemensam arena där flera.
ARBETSFÖR- MEDLINGEN KOMMUNEN KC FÖRSÄKRINGS- HÄLSO OCH KASSAN
Presentationens avskrift:

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Reflektioner:  Höga medicineringar, slentrian, avtrubbar  Bristande läkarresurser  KBT terapeuter själva sjukskrivna  Långa ssk – vem bryr sig?  Flertalet byten av läkare och psykologer Iréne Ekmark, 03 juni 20101

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Flertalet byten av handläggare hos AF o FK  Kaos i ett redan kaosartat liv  Dysfunktionella familjesammanhang  Sårbara individer  Många barn och ungdomar med bokstavsdiagnoser Iréne Ekmark, 03 juni 20102

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Stora sociala hinder  Många med stora viktproblem  Många väntar på magoperationer  Vad hände 2001 – 2002 i regionen?  Många i ssk från den tidpunkten Iréne Ekmark, 03 juni 20103

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Problematiseras vardagliga reaktioner?  Allmän uppgivenhet, ensamhet, utanförskap  Samhällsfaktorer  Arbetslöshet  Arbetsmarknad - åter till vad? Iréne Ekmark, 03 juni 20104

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Bristande motivation och drivkraft  Dock inte hos alla – spirande hopp finns  Skapar låsningsmekanismer och passivitet  Det gör ont – det gör ont!!  Sambanden kropp och själ – arbetsliv och privatliv Iréne Ekmark, 03 juni 20105

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Projektets resurser:  Vi behövs, är efterlängtade  Positiv och engagerad coachgrupp  Vi utgör skillnad i deltagarnas liv  De börjar reflektera och agera Iréne Ekmark, 03 juni 20106

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Projektet har fångat upp ett antal mycket unga i utanförskap  Vi skapar framtidstro, eget ansvar, spirande engagemang – jag kanske duger?  Modet att gå vidare mot arbetslivet Iréne Ekmark, 03 juni 20107

Kvinnocoachprojektet i Fagersta  Utmaningar:  Att vaska fram praktikjobb  Öppna dörrar ut i arbetslivet behövs  ”6 månadersregeln” försvårar arbetsåtergång  Deltagarnas problem att få ingå i samverkan mellan FK och AF Iréne Ekmark, 03 juni 20108